Vinterkräksjuka, Gott slut och Gott Nytt År!

När jag idag skulle besöka min pappa på lasarettet var hans korridor isolerad p g a vinterkräksjuka. Min modiga Yngsta dotter traskade in till honom, man fick gå in på egen risk, och skulle hälsa från oss. Min pappa tog sig med hjälp av rullatorn till dörren där vi fick kommunicera från varsin sida glasdörren. Sista gången jag hade maginfluensa tog det tre månader innan jag var helt återställd så jag tar inga risker! Vi önskade varandra Gott Nytt År och fick trycka våra händer mot varandra på rutan - det kändes riktigt rörande! Men det var skönt att se sin pappa uppe på benen igen! Och nu hoppas jag innerligt att han slipper bli sjuk av vinterkräksjukan utöver de besvär han redan har.

Till alla läsare av min blogg vill jag önska ett riktigt bra 2009!

Julfirande och VAF (vård av sjuk förälder)

Till allas vår stora glädje står granen fortfarande kvar med toppen upp! Alla kulor är hela och det enda som Katten gjort med granen är att ha snott en tomte. Och det kan man väl stå ut med... Sen var det ju SKITKUL med alla julklapparnas band och rosetter. Julklapparna till Katten och Hundarna fick ligga HÖGT uppe på en hylla för att inte Katten skulle sno dem.

På juldagen åts stekt spätta med potatis, kaffegrädde och lingon (för Lillebror). Det är en stående beställning av Lillebror när han kommer på juldagen för att äta. Årets spättor var stora och vi blev supermätta. Inte ens en enda liten mandelmussla med grädde och hjortronsylt kunde klämmas ner till kaffet. Det fanns inte ens rum för kaffet...

I söndags hade jag träning för de som gått Rallylydnadskurs. Det var kallt men torrt och alla höll modet uppe och tränade på. Beundrar "mina" tappra kursdeltagare som ställer upp!

Mellandagarna blev lite hektiska med min pappa som blev sjuk, trillade och låg på golvet en hel natt. Varför har han inget larm undrar ALLA. Han har haft larm, hemtjänst och kunde fått hjälp med väldigt mycket som han inte klarar av. Men inte skulle han ha hjälp! Vi fick honom att ta emot städhjälp av hemtjänst och larm. Men städhjälpen fick komma på nåder och larmet lade han på köksbordet. Och den enda gången han använde larmet var när han trodde de hade stängt av hans tv... Jag köpte en bärbar telefon till honom som han skulle ha med sig i lägenheten och han fick en fin rullator. Gissa om han har använt dessa? Just det - nej inte en enda gång. Men nu hade han i alla fall gått med rullatorn när han blev sjuk. Tyvärr glömde (?) han den när han skulle släcka ljuset i köket - och trillade utan att kunna ta sig upp. Han hade precis ringt mig som överenskommet innan han skulle lägga sig. Som tur är slog han sig inte när han föll, men det blev ambulans till akuten när vi tagit oss in till honom. Sedan satt jag där med honom resten av den dagen, alla var så gulliga mot honom. Och jag höll på att svälta ihjäl. =O) lite bantning skadar aldrig eller hur? Nu ligger min pappa på en avdelning på lasarettet och nu kommer han att få ha hjälp antingen han vill eller ej när han kommer hem.

För att "rensa skallen" tog jag mig en tur på stan idag. Kände bara att jag måste UT. I två veckor före jul var jag nästan inte utanför dörren p g a min onda nacke och arm - jag har nästan fått krupp och spatt av att inte träffa folk! Fick tips om snygga ögonskuggor m m inne på Make up Store - skönt med tjejer som visar och förklarar och verkligen är mån om att man ska bli fin i sitt ansikte =O). Så det blev lite nytt smink inhandlat där. Kikade lite på kläder men hittade inget alls vilket Sambon var väldigt glad för eftersom det inte enligt honom finns plats i garderoben. Hittade i alla fall ett par örhängen och en matchande ring - ett kap!

Nyårsafton kommer att inledas med besök på lasarettet (pappa) och sedan blir det jag, Sambon, Hundarna och Katten som ska fira en lugn nyår med god mat.

Julklappsinslagning, steka kalkon och klä granen...

På dagens agenda stod en massa saker som skulle göras. Kan säga att ALLT har Katten ansett att hon måste hjälpa till med! Inslagning av julklappar är skitkul om man är Katt! * Prasslande papper som ska klippas rakt kan man krypa under eller dra i med klorna (snygga repor...).

* Tejprullen rullar bra åt alla håll.

* De i förväg uppklippta tejbitarna dinglar kul i väntan på att användas...

* Saxen fibblar man lite med så Människan skriker att den är vass!

* Sen kommer det bästa: SNÖRET som ska sitta runt paketen =O). Matte behövde ingen "krås-sax" - hon har KATTEN. Ut med klorna, dra snöret längs med och voila ett snyggt fyrdelat krusat snöre!

* Vissa paket är till katter - de måste man försöka få upp innan de är inslagna - jösses vad onödigt att slå in när de bara ska öppnas i morgon...

* Och när de är inslagna luktar de lika gott som innan de blev inslagna och då måste man försöka ÖPPNA paketen genast

* Trött Katt ligger helst var då? Jo mitt bland papper, paket, adressetiketter så klart!

Sedan togs kalkonen fram - den var superspännande. Katten var tvungen att kolla Sambon som drog ut senorna ur låren (på kalkonen). Det hördes lite stånk och småsvärande från köket - jag antar att Katten stod på kalkonen... Dock var det Sambon som svor - inte Katten! Mitt försök att bjuda Katten på delar av det kokta inkråmet sågs inte med nåder av Hundarna. De fick varsin rejäl bit var av vad de nu var för något (lever, hjärta, nåt annat...). Katten fick också sin ranson men nej det passade inte damen. Vilket Hundarna genast talade om för mig: Du, HALLÅ HAAAAAAALLLLÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ - katten äter det inte!!! Matte ser du, KATTEN VILL INTE HA MEN VI ÄTER GÄRNA UPP DET!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nu var det läge att klä granen. Jag höll mig kvar i köket under förevändning att kalkonen måste passas i ugnen... Hur det gick att klä granen? Ungefär så här, och då är vissa ord censurerade: Låt bli granen, nej rör inte lamporna, kan du SLUTA dra i sladdarna, kattj---l, nu får du ge dig, SLUTA RÖRA SLADDARNA!!! Alltså Sambon hade hjälp att klä granen. En stund. Sedan kommer han bärandes på Katten till mig och Hundarna i köket (vi passar kalkonen tillsammans för säkerhets skull). Sambo förklarar att det går inte att ha Katten med när man klär granen - som om vi inte redan förstått det... Men sätt henne hos oss i köket föreslår jag. Sambon protesterar: Men då måste jag stänga dörren för henne! Öh ja, det är väl klart om du vill vara ifred tänker jag (men säger inget). Det slutar med att vi är fyra som passar kalkonen i ugnen och Sambon får ensam utan hjälp och publik klä granen. Katten protesterar högljutt mot att behöva vara instängd i köket.

Jag skickar ett hysteriskt sms till min kontakt på Katthemmet och hör mig för om det inte finns en liten hörna de kan knö in en galen Katt i. Men nej, helt kall och oförstående med massa glada sms-gubbar som svar får jag veta att hon minsann har det lika dant hemma hos sig.

Nu är alla klapparna inslagna och förpassade ner i säcken, granen är klädd med Kattvänliga kulor och kalkonen är uttagen gyllenbrun ur ugnen. I min ena rullstol ligger en mycket trött Katt vid namn Tigris. Och hon är den mest underbara Katt man kan ha.

Innan jag själv lägger mig på soffan och somnar efter ännu en nervpåfrestande Kattdag vill jag önska alla en fridfull jul!

KAT(T)APULTEN

Katten brukar ligga tillsammans med oss människor och hundar i sängen. Så även i natt. Oftast ligger hon nedanför min haka och ska bli klappad oavsett tid under natten. Hon brukar, sedan hon är nöjd med klappandet, lägga sig på mina ben (jag sover på sidan som regel). I natt vaknade jag, frös som bara den - täcket var av. Eftersom två hundar på vardera ca 8 kg tynger ner täcket får man dra bestämt i det så man får tillbaka lämplig storlek att sova under.

Sagt och gjort, jag tänkte: nu måste jag dra HÅRT och SNABBT, vilket jag gjorde. I det svaga ljus som kommer utifrån ser jag Katten flyga som i en katapult ur sängen ner på golvet!!! Jag skickade alltså katten, som intet ont anande sov, på en flygtur! Först blev jag rädd - gud nu bryter hon nacken. Men sedan katten utan ett ljud hoppat upp i sängen igen och lagt sig tillrätta på samma plats som hon nyss lämnade flygande, så började jag småfnissa i mörkret. Ju mer jag såg Katten för mitt inre desto gladare blev jag - fick bita mig i läppen för att inte gapskratta!

Julpynta tillsammans med katt

Idag har jag julpyntat! För att komma i stämning satt jag in en "bras-dvd" i tvn, lade på Sambons nya platta med Sanna, Sonja och Shirley (rekommenderas!), satte assistenten till att stryka juldukar och beredde mig på att i lugn och ro sätta upp tomtar, änglar och allt annat pynt... Julefriden skulle infinna sig, och vi skulle gå omkring och småmysa här. HAHAHA! Tänk vad jag bedrog mig!!!

Första pyntet upp ur lådan, en lång "barr-girlang" med små stjärnor och klockor - HA HA tänkte Katten och KASTADE sig över girlangen innan den ens kom upp ur lådan. Ögonen stod på skaft (på katten alltså) och klorna syntes på alla fyra tassarna. Jag räddade girlangen, försökte pedagogiskt förklara för Katten att det var MITT pynt. Medan jag lade in girlangen på soffbordet (hur tänkte jag där???) fiskar Katten upp en stickad tomtemössa till dito liten stickad tomte. Katten kastar mössan upp i luften, slänger sig på rygg och DÖDAR den. OK du kan ta resten av tomten med, men inget annat!!! Jag plockar upp två stora vackra klockor, bär ut dem till girlangen och vips har Katten upptäckt vart girlangen tar vägen. Stjärnorna är döläckra - kittlar härligt i kistan matte! Hon kastar sig nu på klockorna som jag lyckas rädda i sista sekund innan de faller i golvet.

Jag frågar assistenten om hon inte vill ha ytterligaren en katt hemma. Men nej det vill hon inte. Assistentent får nu sitta i soffan och vakta mitt julpynt som jag ställer där i avvaktan på att jag ska bestämma var det ska stå. Får mina julpyntarvanor helt rubbade, det går ju inte att sätta pyntet på vanliga ställen. Fick snabbt arrangera om allt. Det jag är mycket rädd om står MYCKET högt upp, mjuka pynt och sådant jag kan avvara står längre ner... Katten smyger runt bland tomtar och ljuslyktor på soffbordet, hon har god smak och puttar bara på handgjorda DYRA tomtar! Nu pratar jag inte pedagogiskt längre - nu väser jag mellan tänderna åt henne! Jag biter hårt ihop tänderna, räknar till 1 000 000 000, tar djupa andetag och talar om för Katten vad jag tycker om Katten, d v s inte alls just nu!!! Hon blinkar oskyldigt med sina gula ögon och skiter i vad jag tycker. Dock lämnar hon mig med tomtarna och går in i sovrummet. Jag pustar ut och tänker att nu gick kräket och lades sig.

Mitt pyntande går lugnt vidare. Hundarna svassar runt benen (och hjulen) och de säger lugna ner dig matte!. Då hörs tingel tangel från sovrummet. Släpper vad jag har i händerna, rusar in för att se vad kattskrället hittar på. Nu sitter hon och rasslar med min vackra "gardin" av lysande stjärnor! Med något förhöjt röstläge (läs: SKRIKER) talar jag om för henne att regeln att inte röra dem fortfarande gäller! Hon förstår inte vad jag menar säger hon, det var stjärnorna som hoppade på henne minsann. HON skulle aldrig komma på tanken att röra dem, så det så.

Dukarna har jag nu spikat fast, julpyntet är fäst på bord, hyllor och andra ställen med superlim. Tja det får väl sitta där de närmsta 10 åren. Varför ta bort julpyntet - det kommer ju alltid en ny jul varje år! Julgranen tas in i morgon (har någon lite Stesolid eller Valium eller en flaska vodka som jag kan lugna nerverna med?). Jag har borrat ett hål genom parkettgolvet, i morgon sätts granen ner och hålet fylls med betong. I natt ska jag måla vita flirtkulor röda, de ska hänga i granen i stället för vackra bräckliga julgranskulor. Kasta ut julgranen efter jul? Nej den får stå kvar (kommer fler jular...) och nästa år sprayar vi den med grön färg, målar tandpetare gröna (barren) och limmar på dessa sedan på grenarna.

GOD JUL!

Dansbandsmusik...

Länge sedan man lyssnade på dansband! Thorleifs var favoriten, det här var på 70-talet så det är en synd som har preskriberats hoppas jag. Råkat se Dansbandskampen några gånger. Eller om jag ska vara ärlig - efter att sett Scotts en gång följde jag serien mer eller mindre troget... Lika bra att erkänna -jag såg det för en sak: Sångaren i Scotts, gud vilket leende! Japp, barnarov, lammkött, kärringsjuka - kalla det va du vill men vilket litet charmtroll =O) han är. Å så sjunger han ju bra med... Nej jag ska inte fylla väggarna med foton på honom precis, inte heller börja lyssna på dansbandsmusik igen. Men en bild här kan man väl få lov att sätta in?

Ryggont, pepparkaksbak, födelsedagsfirande, julkortsfotografering med mera...

En envis ond nacke och rygg har hindrat mig från att sitta vid min kära dator. Sista veckorna har mestadels tillbringats i vågrätt läge, d v s liggande. Har fått en ny sorts smärta i ett nytt område, och jag kan ju bara konstatera glatt att det är kul att det fortfarande finns områden på kroppen som man inte haft ont i förut =O). Med mycket värme från värmemadrass, dubbel dos smärtstillande och vila vila vila så verkar det ha vänt nu. Har ju inte TID att ligga i sängen!!!

Dagen det snöade rusade jag och resten av husets invånare, förutom katten, ut i trädgården för tagning av söta julfoton med hundarna. Det krävdes tre man för att ta kort på två små hundar... Blev den ena hunden lyckad på bilden fanns inte den andra ens med... Den hunden vi trodde inte skulle sitta stilla satt fastfrusen och visade sig från sin sötaste sida. Medan den som faktiskt tränar lydnad! inte satt kvar mer än högst tio sekunder.

Till slut fick vi samlat ihop damerna till ett foto. Där bägge var med!

Just nu har jag två orkidéer som blommar, nej jag har faktiskt två till när jag tänker efter. Hur jag lyckats få denna orkidé att blomma om igen och igen fattar jag inte! Numera kör jag med metoden: Sköt dem INTE! Och det har visat sig vara bra för de blommar lätt om. Vackra är de med...

Medan Sambon åkte till sin pappa i Malmö passade jag på att baka pepparkakor. Assistenten kavlade och jag tryckte ut havanaiser för glatta livet. Det är säkert 25 år sedan jag bakade pepparkakor, men med hjälp av assistent gick det galant!

Äldsta dottern har fyllt år och hon bjöd på en riktigt god tårta som hon gjort själv. Den var riktigt mumsig! Duktiga barn man har!!! För ett tag sedan var vi hemma hos Yngsta dottern som bjöd på en fantastiskt god kycklingrätt =O).

Idag skulle jag knyta små guldrosetter i vår en som ska stå vid entrédörren på utsidan. Först skulle jag klippa till alla banden. Gick VÄLDIGT bra - fick hjälp av Tigris som hängde och dinglade i dem! Rullen var skitkul att jaga, den fick jag till sist stoppa innanför tröjan. Sambon kom hem och undrade om jag var irriterad... Jo han lever än trots kommentaren. Ikväll ska vi tvätta, kul en lördag kväll! Men vad gör man om det inte finns annan tvättid? Funderar på att skicka ner Sambon ensam till tvättstugan - det blåser halv storm ute och regnar... Nä så elak kan jag ju bara inte vara så här nära jul! Då kommer inte tomten!

Onödig vetande om mig (stulet från Hannas och Signes blogg)

ALLMÄNT...
Namn: Marie
Piercingar: nix, jo förresten - har ju hål i öronen! Det är väl percing???
Tatueringar: japp en och vill ha fler
Längd: 152 cm
Skostorlek: 37
Hårfärg: just nu mörk brunt med lite slingor, annars grått
Är du kär i någon: ja min Sambo
Önskar du att du bodde någon annanstans: Ja just nu någonstans där det är varmt, annars funderar jag starkt på England
Tänker du på självmord: nej
Tycker andra att du är attraktiv: för mig är det inte viktigt att vara attraktiv utan viktigare att jag upplevs som en snäll människa =O)
Vilket shampoo använder du: bra fråga...
Vilken parfym använder du: Armani: She
Vad är du rädd för: att flyga, jordbävningar, att något hemskt händer mina döttrar
Gillar du att tvätta: ja om någon annan lägger/hänger in den i garderoben
Gillar du Berg-och-Dalbana: nej tack!!!
SENASTE...
Film du hyrde: minns inte???
Film du köpte: Mamma Mia
Låten du lyssnade på: någon låt på nya Absolute Christmas (den gamla var bättre...)
Låten du hade på hjärnan: nu var det ju det här med minnet... Förmodligen Rudolf med röda mulen efter att ha varit inne på Jennys blogg med bild på nya valpen =O)
Låten du laddade ner: något med U2
Personen du ringde: Tiffanys uppfödare
TV program du tittade på: eller snarare sov mig igenom till hälften - Aktuellt kanske
Personen du tänkte på: Hanna, eftersom jag stulit detta från hennes blogg
FAVORIT...
Mat: Fläskfilé med ädelost och potatisgratäng på Fridolfs
Låt: Roxettes It must have been love
Sak att göra: något med hundarna t ex en promenad i skogen eller träning
Sport: friidrott
Dryck: Guiness
Kläder: Gudrun Sjödén
Film: Just nu Mamma Mia
Bil: Renault
ANTAL...
Gånger du varit kär: 5-6 ggr
Gånger ditt hjärta brustit: betydligt fler
Hjärtan brustit på grund av dej: inga tror jag
Gånger ditt namn varit med i tidningen: minst 20 ggr
Ärr du har på kroppen: operationsärr på vänster höft
SENASTE...
Bok du läste: En sorts kärlek av Ray Kluun
Personen du fick mail av: Maria P
Personen du fick brev av: minns inte... förmodligen från något företag eller förening
Personen du fick sms av: Yngsta dottern
Gången hela din familj åt middag tillsammans: i somras utomhus
ÖVRIGT...
Vad har du gjort idag: tränat med en hund och hundägare i stan, suttit vid datorn
Var det kul: ja bägge delar!
Hur tidigt stiger du upp: vardag kl. 07.30, helg en timme senare
Gillar du att slåss: nej!!!
Vad ska du göra ikväll: Äta middag, halvsova på soffan (kul för Sambon!)
Är du seriös: beror på vad det gäller och vid vilken tidpunkt
Vad är du allergisk mot: ingen föda men mot egoistiska empatilösa människor
Var har du ont: där jag brukar ha ont
Använder du hårspray: ibland när håret inte vill åt samma håll som mig
Kan du stå på händer: nej men jag kan lägga höger fot bakom nacken =O)
Favorit serie: många
ÖVRIGT MER...
Salt eller socker: socker (tyvärr)
Gillar du ketchup: ja då
Är du glad nu: det tror jag
Var du glad igår: det var jag
Känner du någon som jobbar på sjukhus: ja lillebror är syrra där ibland
Vad dansar du till: allt efter två glas rödvin
Stockholm är: vackert
Göteborg är: kallt och blåsigt men med sköna människor
Kan du sjunga: nej men jag sjunger ändå
Mer värt än guld: vänner
Spaghetti eller makaroner: kommer inte en makaron innanför mina väggar, alltså spagetti
Ett land jag helst vill besöka: Nya Zeeland
Ska bli skoj: julen
Ska inte bli skoj: nyårsraketer som skrämmer livet ur både djur och människor
Sparar till: Canis Klickertränarkurs
Väntar på: tomten =O)
Pålägg som gäller: Heberleins griljerade fläsk
Dagens dryck: kaffe

Ska man fortsätta jobba eller???

Har just kollat i huvudboken (firmans alltså) och räknat ut att jag på tio månader tjänat ca 1500:- i månaden (efter skatt, arbetsgivaravgifter, kostnader jag haft för kurser m m). ÖH??? Får bli en djupdykning i alla posterna för att kolla vart pengarna tar vägen... Nej jag vet ju vart de går, i och med firman ännu är så ung så har man ju en massa saker man måste skaffa så det belastar inkomsten ganska rejält.

Men jag blir trött när jag ser hur lite jag kan plocka ut... Men, tänker nog någon smart person, höj kursavgifterna då!!! Nej det är just det jag inte vill!!! Jag vill att ALLA ska ha ekonomisk möjlighet att gå kurs med sin vovve. Efter att ha levt i många år på en löjligt liten inkomst (förtidspension) så vet jag vad det vill säga att få avstå kurser pga små inkomster. Det är förresten inte bara kurser (eller något annat man skulle vilja göra) som man får avstå i det läget...

OK nu väntar ni er säkert att jag ska beklaga mig över höga skatter och arbetsgivaravgifter =O). Nix det tänker jag inte alls. Jag betalar med glädje varenda skattekrona och arbetsgivaravgift - jo faktiskt!!! Du som känner mig väl vet var mina politiska sympatier ligger, till dig som inte känner mig så väl kan jag meddela - jag röstar inte på Fredrik & co!!!

Nog klagat för idag! Vår lilla Tigris har blommat upp efter syskonens flytt, hon är så mysig att jag mer än gärna skulle behållt henne om vi inte bott där vi bor. I natt har hon kommit flera gånger och velat bli klappad. Och det gör jag gärna, men hon trampar med framtassarna på mig med klorna ute och det gör ONT... Så jag ligger där och biter ihop en stund och sedan låtsas jag somna. Nu kan vi ha pålägget framme på köksbordet under frukosten igen. Tigris försöker slicka lite ett par gånger men när vi sagt till henne så lägger hon sig ner och har koll på vad vi äter. Hon äter ost, rökt lax, pepparkaka, frolic, lussekatt med saffran - ja en massa annat med som jag inte trodde katter åt. Vi saknar de andra två, Tonic och Tindra, de var ju lite busigare än Tigris. Jag har minnen kvar av Tonic än - benen ser ut som om jag är sprutnarkoman (nej jag vet att det är dumt att skämta om det!) eller som om jag är loppbiten = Tonic tog ofta vägen upp på köksbordet via mina ben. Kan säga att han gillade även att åka rullstol = bli körd från rum till rum.

Feber, lydnadsträning, travteori och minskning av kattbeståndet

Tyvärr har veckan gått i feberns tecken. Känns som om jag har varannandagsfeber (finns någon sådan sjukdom?). Feber i ett par dagar - sedan feberfri en-två dagar - och så feber igen... Nog om det.

I går flyttade två av våra katter till Simlångsdalen och sin nya familj. Det är Tonic och Tindra som lämnade oss. Jag hoppas verkligen att nya matte och husse ska ha lika stor glädje av dem som vi har haft. Om det var ledsamt att de flyttade? Nej det var faktiskt inte det. Jag har varit till 100 % inställd på att vi endast haft dem till låns, så det gick bra när de åkte. Nu kändes det även väldigt bra när jag pratade med nya ägaren, därför var det lätt att överlämna dem. Och visst var det betydligt lugnare vid frukosten i morse =O). Tigris har inte visat någon särskild reaktion på att kompisarna är borta, möjligen att hon skrek utanför vår klädkammare i går kväll som om vi gömt dem där. Men när vi kröp till sängs kom hon med och lade sig.

Veckans lektion på travet bestod av teori, bland annat hästens ursprung, flocklivet och en massa beteenden. Tränaren är väldigt duktig på att förklara och besvara mina frågor! Jag lärde mig massor och kommer att vara uppmärksam på ett annat sätt nu när jag hanterar hästar.

Trots feber har jag hunnit med att träna lydnad med Tiffan. Ena gången hos Jenny, vilket jag gjorde med viss bävan eftersom jag inte kunnat träna särskilt mycket pga en ovanligt bråkig vänsterarm och febern som hållt på hela hösten. Men Tiffy visade fram en sida som jag blev mycket förvånad över... Helt plötsligt har hon kommit väldigt långt fram i träningen, och jag förstår ingenting??? Min lilla skrutthund bevisade ännu en gång vilken underbar träningskompis hon är och hur lätt hon lär sig. Jenny har varit en klippa under hösten som puschat, mailat, smsat och verkligen gjort allt för att få igång mig. Och jag kan bara säga: TACK FÖR ATT DU ORKAR MED DET!!!

Vi har även tränat tillsammans med S och hennes hundar på brukshundklubben. Tiffen låg platsliggning tillsammans med andra hundar för första gången och för första gången på klubben. Hon låg stabilt i två minuter - vilket hon aldrig klarat innan!!! Jag stod på ca 5-7 m avstånd, men nu vet jag att hon kan ligga fulla tiden. Hon tog även hoppet på kommando idag vilket hon inte lyckades med häromdagen - jag blev jätteglad!!! Att hon lär sig oerhört snabbt märktes när S skulle kommendera mig i ställandet under gång. Vi gjorde det först en gång men det blev lite missförstånd mellan mig och Tiffy så vi gjorde om det. När S kommenderade mig att ställa Tiffen stannade Tiffen! Ähhhhh, hm bra med lättlärda hundar eller =O)? Det var jättekul att träna tillsammans med S och hennes trevliga hundar. TACK TILL DIG MED S!!!

Jag har bestämt datum när vår tävlingsdebut ska äga rum, det blir i mars nästa år. Då ska vi till Malmö och tävla inomhus. Japp jag inser att nu när jag låtit det bli officiellt på bloggen MÅSTE jag göra det med! Jag behöver pressen på mig för att komma dit jag vill... Att Tiffen fixar det - det är jag inte alls tveksam till OM jag bara ser till att vi tränar!

Snart slut på kattkaoset???

I går kväll kom det två trevliga tjejer som skulle kika på våra katter. Det var en av dem som skulle ha katt/katter och hade med kompisen som expertis. Vi fick sätta hundarna bakom galler i köket för att tjejerna skulle ha en chans att få se på katterna. Hundarna trodde såklart de var där för att kela med dem - öh! Jag försökte presentera katterna och deras olika kynne. Min lilla favorit Tigris, "den perfekta katten", vägrade samarbeta. Tindra däremot, hon fjäskade och var såååå snäll. Hon som aldrig annars vill sitta i knät och mysa - om hon inte kommit av egen vilja. Hon visade sig från sin allra bästa sida och gick och lade sig vid den ev nya ägarinnans ryggsäck! "Jag kan åka med en gång"! Så Tindra valdes nästan direkt. Nu ville tjejen gärna ha två katter, frågan var då vilken som skulle bli nummer två???? Hon ville egentligen inte ha en svart katt (som Tonic) men å andra sidan ville Tigris inte ens vara i närheten av tjejerna så det var svårt att välja henne som inte ville bli klappad. Tigris som normalt är den "socialaste" katten av syskonen... Tigris och Tonic sover gärna tillsammans medan Tonic och Tindra leker mest. Det blev Tonic till slut - han är ju lite vit och inte helsvart!

Så nu ska misarna komma till sitt nya hem på torsdag eller fredag - och vi drömmer om LUGNA frukostar med bara EN katt som försöker sno vårt pålägg, stryker sig mot ljuset (vi har inte ens bränt ner det än till siffran 1), lägger sig mitt på Hallandsposten... Och vad vi kommer att sakna de andra två!!! Tigris får vara kvar hos oss tills hon får ett nytt hem, och oavsett så ÄR hon en perfekt katt! Snäll, gosig, lekfull, nyfiken, äter bra, går mycket bra ihop med hundarna, bedårande söt, pratig....... - om jag älskar den katten? Nä VAD FÅR DIG ATT TRO DET? Alla säger att vi ska behålla henne, men det kan vi inte! Det är omöjligt att ha henne som innekatt eftersom vi inte kan ha dörrarna stängda när det är varmt ute, hundarna vill springa ut och in när det är skönt väder och framförallt går Kornhillsvägen förbi vår trädgård på ca 50 m avstånd. Att hitta sin älskade kisse påkörd där är mer än jag står ut med. Det finns säkert ett bra hem till lilla Tigris med - och vi kommer att fortsätta ta emot katter som jourhem även i fortsättningen!

Datumljus och laxsmörgås samt 3 katter = inte så lyckat!

Idag är det 1 december, för ett tag sedan inhandlades ett styck stort datumljus att ha på köksbordet så här inför julen. Det är ett jättefint ljus, utvalt med omsorg på Gekås... I går kväll plockade jag fram ljuset som skulle stå där så fint på köksbordet idag och bara väääääänta på att få tändas! Sambon hade gjort goda smörgåsar på diskbänken (vi kan inte ha pålägg stående på köksbordet med 3 kattungar som ständigt är hungriga), vi satte oss med våra smörgåsar vid bordet - ingen katt i sikte. Dags att tända ljuset! Där satt vi och myste med kaffe, ljus och smörgåsar.

Då hörde vi galopp galopp galopp, klätter klätter klätter, helt plötsligt står det först en sedan tre katter på bordet. Jag försökte pedagogiskt tala om att bränd katt luktar illa, dessutom kan en brinnande svans sätta eld på hela kvarter om det vill sig illa. Katterna hörde inte ett dugg av det jag sa - de hade fullt focus på husses smörgåsar med lax och leverkorv. Sambon viftade förgäves schas schas, små kattklor får lätt tag i en laxbit oj oj vad snabbt DET går! Sambon suckar och mumlar något om kattj------ar samt fångar in smörgåsarna och staplar dem på hög i handen. Sedan sitter han med höjd vänsterarm i någon slags pose lik Frihetsgudinnan, i vänsterhanden befinner sig de räddade smörgåsarna. En katt försöker gå på Hallandsposten för att nå upp men tänker efter före så att säga.

Samtidigt med Sambo i Frihetsgudinne look a like hittar de andra två katterna MINA smörgåsar! Där finns inte någon hyfs där inte, en tugga åker raskt in i ett litet rosa kattgap! Nu börjar katterna cirkla runt ljuset också!!! Jag grabbar tag i ljuset med ena handen och smörgåsen i den andra - och hur gör jag nu??? Jo hojtar på Sambon att rädda mig från, ja från vad? Ljuset eller tre huliganer som med värsta tigermin stirrar på min lilla smörgås. Sambon är snäll, sätter ner kaffekoppen (balanserar fortfarande lite smörgås i vänsterhanden) och tar ljuset från mig. Det hela slutade med att ljuset fortsättningsvis kommer att få stå på diskbänken låååååååååångt från huliganerna, som nu med all sin kraft bara kan försöka sno pålägget på våra mackor. Men OK, det kan vi leva med så länge de inte sätter fyr på sig själva!!! Katterna har lärt sig att dricka vatten ur glas. Så fort de hittar ett vattenfyllt glas ska helst alla dricka ur det...

Det börjar komma förfrågningar på dem och jag hoppas de får bra nya hem så småningom! Och vi får lugnare frukost MED tända ljus på bordet =O)

Körträning på Travet

Då har jag återigen varit på HalmstadTravet och fått en körlektion. Idag lyckades jag få in bettet i munnen på Kontrig utan att mina fingrar hamnade där de inte skulle vara! Jag fick även kratsa alla hovarna och såg till min förvåning att jag kunde få honom att lyfta på benen för att göra detta. Det är så härligt med Tränaren, hon låter mig prova på saker som jag aldrig ens vågat drömma om. För den som är helt rörlig är det ingen stor sak att kratsa hovar, leda ut hästen ur och in i boxen, spänna för en vagn eller tvätta av hästen. Men har man aldrig ens fått prova utan det har bara förutsatts att man inte kan - ja då är det en stor upplevelse. Sedan funkar väl inte allt för mig utan att jag måste ha hjälp med vissa moment men jag får i alla fall PROVA!

Idag fick jag köra slalom och passeringar mellan koner i både skritt och trav och jag fick köra själv! Det var lite knivigt ibland att få vagnen att hamna där jag ville, men Kontrig är snäll och gjorde sitt bästa. Man är ju gammal juniorvärldsmästare i rullstolsslalom så det var ju attans om jag skulle köra ner alla konerna - vilket jag inte gjorde. Det var med viss stolthet jag körde själv, tredje lektionen bara! Nu fanns Tränaren på "räddningsavstånd" hela tiden så det kändes tryggt och bara roligt =O)!

Jag kan säga att det var ganska svårt att köra hästen, lyssna på Tränarens anvisningar om hur jag skulle köra och se vart hon pekade SAMTIDIGT! Då hamnade jag där jag inte skulle vara... Och när jag väl lyckats lära mig "banan" - ja då skulle jag byta varv. Och då blev jag lite förvirrad igen =O). Men Tränaren hade tålamod (tack för det!), hästen likaså så till slut gick det bra. Men jag fick verkligen vara koncentrerad! Det är så fantastiskt roligt att få dessa lektioner, Sambon påstår att jag är så glad när jag kommer hem efteråt. Han har nu sponsrat fem lektioner för "det är det värt att få en glad käring" säger han. Gulligt av honom! Jag skojade med honom och sa att jag skulle bli tvungen att köpa julklapp till hästen med, hans enda kommentar: Förvånar mig inte!

Föreläsning, påhopp och lussekattsbak

I helgen var jag i Göteborg på föreläsning med Kenth Svartberg, otroligt intressant. Ämnet var inlärning hos hund, relationen till hund m m. Just relationen till våra hundar har Kenth en väldigt bra modell för. Den fick mig att tänka till ordentligt!!! Han delar in det i tre olika delar: Trygghet, samarbete och bestämmande där trygghet och samarbete är de största delarna medan biten bestämmande är mindre. Hur för man nu ut detta tankesätt till sina kursdeltagare med egna ord och funderingar... Det blir uppgiften tills vårens kurser startar! Man ville bara ha mer och mer av Kenths lågmälda kunskap! Mina "idoler" inom hundvärlden är Anders Hallgren (hundpsykolog) och Lars Fält (etolog med inriktning på hund) - nu har jag fått ytterligare en "idol" på listan. Alla tre mycket lågmälda och ödmjuka (tänk om man vore det!) människor med en enorm kunskap i ämnet HUND!

En mycket ledsen kursdeltagare ringde mig i går kväll. Hon hade vänligt sagt till en hundägare, som var mycket otrevlig mot sin hund i en djuraffär, att det såg väldigt illa ut på det sätt hon behandlade sin hund (gapade och skrek och skulle ha hunden till att ligga ner). Kursdeltagaren blev då knuffad in i hyllorna, blev idiotförklarad samt upplyst om att den rasen skulle behandlas på det viset (en staffordshire bullterrier) och hon hade två till så hon visste minsann... Och ingen skulle komma och säga till henne hur hon skulle hantera sina hundar! Dessutom hotade hundägaren med att bussa hunden på min kursdeltagare. Hundägaren och hennes mamma stod och skrek efter min kursdeltagare tvärs över affären. Kursdeltagaren försökte säga att hon inte lade sig i hundägarens hundhållning men det såg väldigt illa ut och var otrevligt att höra hur hon var mot sin hund. Jag tycker kursdeltagaren gjorde HUNDEN en tjänst genom att ha modet att stå på hundens sida. Och jag hoppas hon (och alla vi andra som ser sådant här) vågar gå fram och säga att det inte är OK att behandla ett djur på detta sätt! Vad som förvånar mig är att ingen i affären sade något!!! Men de säljer ju å andra sidan Cesar Sallads halsbandet...



Idag har jag bakat lussekatter! Eller jag och jag, min bakglada assistent Madde gjorde det tyngsta jobbet, vilket jag inte kan. Men rulla ihop deg till lussekatter kunde jag! Kändes så roligt att med hjälp kunna baka igen! Sambon sköter annars bakningen, och det gör han jättebra!!! Men jag bakade en del förr och har saknat "att kunna själv". Så stort tack till Madde som inspirerat mig och hjälpt mig med dagens bak! Hur "katterna" smakade? GOTT!

HÄSTBITEN!!!

Idag var det åter dax för ponnykörning på travet. Regnet hängde i luften och jag bad till högre makt att det inte skulle börja regna innan jag hunnit köra en stund. Kontrig, russet, stod redan i gången och väntade på mig. Jag frågade förra gången om jag skulle kunna få trä på huvudlaget vilket jag aldrig någonsin gjort tidigare. En ponny når jag rätt bra upp till huvudet på. Jo då det hade tränaren kommit ihåg att jag ville så nu fick jag en lektion i hur det skulle gå till... Jag försökte få upp munnen på Kontrig genom att pressa bettet mot tänderna men pållen bet ihop allt vad han förmådde. Då började jag pilla han i mungipan - jag kom ju ihåg att hästar är tandlösa på ett ställe i munnen. Tränare sa att jag skulle in med ett finger i detta tomrum. Japp in med fingret (nu började jag bli SVETTIG) och in kom det AAAAAAAAAAAAAAJJJJJJJJJJJJJJJJ! Mitt finger hamnade mellan tänderna på raringen!!!!! Jag skrek faktiskt till HÖGT för det gjorde djävulskt ont. Pållen släppte mitt finger och till min glädje satt hela fingertoppen kvar... "Muckarduva" - nu jäklar åkte bettet in med fart och öronen in under nackremmen PUH! Där satt det!!! Kommentarerna från mina vänliga medmänniskor: Tränaren - "Men där ska du inte ha fingrarna" (mellan hästens tänder - jaså inte det =O)?). Min assistent M: "Men du är ju van vid katterna" (KATTERNA - hur hårt biter M:s katter om hon jämför hästbett och kattbett?????). Har skrattat hela dagen åt dessa kommentarer. Jag har hela dagen hållt fram mitt delvis BLÅ finger (det kom faktiskt lite BLOD med) och visat för alla i hopp om en SNÄLL kommentar. INGEN har visat en skadad något endaste lite Tyck-synd-om! I alla fall fick jag köra helt själv förutom precis ut ur stallet. Det är så himla roligt så det går inte att beskriva i ord. En praktikant körde med en annan ponny tillsammans med oss och vi fick träna på att köra om varandra både i skritt och trav samt köra jämte varandra. Sambon påstår att jag är överlycklig när jag kommer hem, så jag sitter säkert i vagnen och ser ut som om jag vunnit Elitloppet eller Prix d´Ameriqe (konstig stavning???). Struntar jag i - jag är lycklig bakom tömmarna!!!

Åt världens godaste pastarätt till lunch på Chataeu Lounge tillsammans med Lärjungen och assistent M (ja hon med katterna...). Det blev väldans mycket hund och hästprat, lunchen gick oerhört fort i det sällskapet =O)! Det är så trevligt när man träffar människor man bara kan vara sig själv med!!! Inte behöva tänka på hur man är, hur man ser ut eller vad man säger. Sambon erbjöds få följa med men han ville vila öronen sa han och gick därmed miste om en trevlig god lunch.

Eftermiddagen ängnades sedan åt KLOKLIPPNING! Första gången jag lyckades klippa Tiffany runt om UTAN en enda bloddroppe!!! Hilka ligger som vanligt stel av skräck (hon ser i alla fall ut som det) i husses knä medan jag klipper. Inget blod där heller - bra gjort Lempe!

Fortsatt kattkaos, kurser och antisexklädsel

Morgonens frukost blev en kopia på fikat häromdagen! Jag tror Sambon tog ner katter från köksbordet i samma takt som någon smått hysterisk hip hop låt! Så jag har nu bestämt att vi tar våra smörgåsar till köksbänken, tar fram smör, pålägg m m och gör smörgåsarna klara där. Då slipper vi tre snabba hala katter som vill äta ost (gör väl bara möss?), limpa (jo det är jämt kanter bortnaggade på brödet numera) samt pålägg.

I helgen har jag haft två kurser "bara", tack och lov slapp vi regn!!! Tack alla härliga "kursare" som ger så mycket energi till mig =O)!

Ja så var det det här med antisexklädsel då... Upplyste Sambon att jag skulle ta mig ett hett bad i eftermiddag. Ögonen började hoppfullt tindra på Sambon och han ser fram emot en väldoftande kvinna i sängen i kväll säger han. Och vad kommer ut ur badrummet efter en timma tror ni? En väldoftande kvinna (schampo, duschtvål, deodorant och lite Armani-luktegott) jo det är det - haha men hur ser hon då ut??? Lååååångt nattlinne, gråa långkalsonger, varma goa väl använda sockar och en noppig gammal fleecetröja... Snacka om sexdödarklädsel =O) - MEN JAG LUKTAR GOTT ;O) (ja jag veeeet - man kan släcka ljuset!)

Cesar Millan på Youtube samt Kattkaos på fikat

Via lärjungen fick jag se denna parodi på Cesar Millan, men egentligen är den inte rolig någonstans... För inte fan (förlåt) får vi behandla våra barn som han gör med hundar. VAR står det att det är tillåtet med ryck i avsikt att trycka på nerver och framkalla kräkreflex för att orsaka smärta och obehag på en hund!!! Eller att det är OK att sparka på dem! Det står ju i lagen att man inte får detta - eller drömmer jag??? Gå in och titta på filmen på Youtube, den är väldigt BRA =O) http://www.youtube.com/watch?v=LXy1Nmr7mwg (får du inte länken att funka maila mig!!!). Har plågat mig igenom flera program och kan bara konstatera att karl har ibland rätt i det han säger (hundar behöver aktivering, hundar behöver en trygg ledare m m). Men sedan ska det då "tränas" - eller rättare sagt det är ingen träning utan tvång och våld. När jag var liten och låg mycket på sjukhus tvångsmatade man barnen, jag skvallrade för min mamma och sedan blev det ett jäkla liv =O). När jag ser rädda, ängsliga, oförstående hundar utsättas för Millans strypningar och sparkar hör jag inom mig de tvångsmatade barnen tydligt... Övergrepp är övergrepp oavsett om det handlar om tvångsmatning av små barn, sexuella övergrepp, mobbing i skola och på arbetsplatser, kvinnomisshandel eller våld och förtryck mot djur!

Idag var det totalt KATTKAOS när vi skulle ta middagsfikan. Sambon hade köpt Pecannötweinerbröd (ÄCKLIGT GODA!!!), fixat kaffe och vi såg fram mot en skön fikapaus i det mörka och trista vädret. Trodde vi! Kan ju säga att T-katterna inte hade samma åsikter om hur en skön fikapaus är... De gillar också pecanwienerbröd (???) kan jag säga. Sambon försökte först schasa ned dem, fick bara till effekt att de blev ännu mer intresserade. "Eftersom de försvarar sin fika så mycket måste den ju vara extra god, kom igen nu tar vi doooom"! Lägga tidning över brödkorgen hjälpte inte alls. Vi fick hålla våra wienerbröd i luften, det kom en och annan vänsterkrok mot dem ändå. Sambo höll till sist brödkorgen i luften samtidigt som han skulle rädda sitt weinerbröd och se till att ingen katt sprätte på tabletterna under kaffekopparna så kaffe flög ut. Skrattade nej såklart gjorde vi inte det - eller jo vi skrattade så vi nästan satte kaka och kaffe i halsen! Du store tid vilken cirkus. Hundarna satt snällt nedanför och väntade på en smakbit. Tonic, på bilden som tyvärr är suddig för att katten inte är still så länge..., passade även på att dricka lite vatten. Alla tre T-katterna dricker vatten ur glas, hoppas de nya ägarna har förståelse för det =O)

V 75 - NÄSTA!!!

Äntligen äntligen har jag fått en gammal dröm i uppfyllelse: Jag har fått köra häst! Min nya assistent Madde tog redan på en massa om lektioner för de som vill lära sig köra häst på HalmstadTravet. Och jag kastade mig på telefonen, nästan, och bokade en tid på Ponnytravet som har hand om detta. De har en vagn där man kan köra upp med rullstolen som man sitter kvar i under körturen. Ganska spänd inför denna händelse körde vi idag till travet, där jag så ofta gått med mina Änglahundar Honey, Ronja och Molly. En mycket trevlig tjej tog emot oss. Jag fick vara med om att borsta av hästen, som inte är en häst utan en ponny - närmare bestämt ett russ som heter Kontrig. Fick även se hur man tar på Kontrig all "utrustning" (fråga mig inte vad alla tampar och skaklar heter...) - ja betsel och huvudlag samt tömmar det visste jag var det skulle sitta!

Naturligtvis hade jag hjälm på skallen - den är man ju rädd om (skallen alltså!). Tryckte ner den över mössan så mycket det gick och drog åt spännet. Hade hört några som inte gjort detta, med resultat att hjälmen trillade ner över ögonen. Tjejen satt på ett säte i samma vagn och tog oss sakta ut på rakbanan där det skulle bli trav av. Härlig känsla att åka runt bakom en häst med alla de stora travarna runt om sig på anläggningen! Fick börja köra Kontrig i skritt men sedan i trav. Det kändes superkul, en härlig upplevelse! Var ju några år sedan man red, och jag har nog bara suttit bakom en häst en gång förut - så det var en viss känsla... Efter oss fick vi traktorn som skulle skrapa banan och som inte kunde köra om - men den fick snällt vänta tills jag kunde släppa fram den längst bort där banan vänder.

Två varv runt banan hann vi med innan lektionen närmade sig sitt slut. Jag hade provat att stanna, skritta och trava och fick "äran" att köra ändan fram till stallet. Blev lite nervös eftersom träningsbanan måste passeras och jag litade inte på att jag inte skulle göra något som fick ponny att krocka med en annan häst... Väl i stallet skulle alla "pryttlar" av ponnyn igen och jag fick gärna hjälpa till. Vilket är väldigt roligt eftersom det är en viktig del att även pyssla med hästen efteråt. Kontrig är i väldigt lagom storlek för mig som sitter - jag nådde t o m att plocka ut bomullen ur hans öron. Bomullen hade han där för han tävlar och de hade träningslopp inne på banan - ja så han inte fick för sig att springa dit istället... hahaha!

Detta gav verkligen mersmak - jag ska fortsätta med lektionerna så jag kan lära mig köra häst bra! Bokade genast två lektioner till - det var en superhärlig tjej och en snäll ponny =O) - kan det bara vara bättre??????????????????????????

Hilkas knuta

visade sig vara en godartad nybildning (veterinärens ord).Vad skönt!!! Vi är så glada! Men, som veterinären sa, det finns ingen garanti att det inte kan bildas nya knutor i någon annan tutte (jo han sa faktiskt så!). Jo tack - det vet vi om i detta huset... Men vi ser framåt nu, såret har läkt jättefint och Hilka är pigg som en valp =O)

Kursavslutning och hästkörning

Dagens två rallylydnadskurser började med sol och slutade i regn (och hagel...). Första kursen klarade sig med nöd och näppe från regnet, men de stackarna som hade avslutning fick göra den i regn och blåst vilket avslutades med en lätt hagelskur. Jag var genomfrusen när jag kom hem! Fick lägga mig på värmedyna samt värma två vetekuddar i mikron att lägga på benen. När inte detta hjälpte blev det till att ta till starka drycker som satte fart på blodcirkulationen tack och lov!

Vill passa på att skicka ett GRATTIS till Mr Öland eftersom Kalmar FF vann guld i fotboll idag!

På onsdag ska jag göra något jag ALDRIG gjort förr men längtat efter att få göra: Jag ska lära mig köra häst!!! Ska ta privatlektioner på travet!!! Har ridit lite grand i min ungdom, men då var man lätt att hiva upp på en hästrygg - det är jag inte nu... Alltså måste diverse hjälpmedel till för att få upp mig på hästryggen i dagsläget vilket inte finns på någon ridskola i närheten. Dessutom är väääääldigt långt ner till marken från en hästrygg, man blir lite feg med åldern. Har funderat i många år på att lära mig köra häst i stället. Men inte kommer jag upp på en hästkärra eller sulky TRODDE jag. Tack vare min nya assistent M fick jag reda på att det finns en särskild vagn på Halmstad Travet där vi med rulle kan köra upp och sitta i och köra häst. Det finns visst kurser där, men finns ingen igång just nu och då kan man få privatlektioner istället! Så nu ska jag lära mig köra häst, eller det är nog en ponny om sanningen ska fram. Spelar ingen roll vilket, det ska bli en upplevelse. Jag lovar återkomma med fotobevis att jag kört häst =O) - Adielsson, Unterstiener, Goop och alla ni andra HERE I COME!

Juvertumör och tandläkare

Idag har Hilka fått opererat bort en juvertumör som vi hittade för en vecka sedan. Nu följer en spänd väntan på resultatet av analysen på knutan. Men vi hoppas på det bästa!

Jag hade kommit igång och börjat träna Tiffany igen i lydnad, går ju kurs och kom på en möjlig orsak varför det gått så trögt med lydnadsträningen som vi startade förra hösten. Och så kom Hilkas juvertumör - tillbaka till ruta 0 direkt! Men det känns som om det blir lättare att återuppta träningen igen - tack vare lilla underbara Tiffany som bara vill göra saker tilllsammans med mig.

Var med Äldsta dottern i går hos tandläkaren för hon skulle dra ut en tand. Jättebra stöd att ha sin minst lika rädda mamma med sig =O(. När vi såg tandläkaren undrade jag om han egentligen hade gått ut gymnasiet? Är det för att jag blir äldre som jag tycker att läkare, tandläkare och andra bara blir yngre och yngre??? Snart ser de väl ut att knappt ha slutat förskolan... Äldsta dottern tyckte att tandläkaren dessutom såg lite klen ut på överarmarna (ja det gjorde han faktiskt!!!) så hon blev lite orolig att han kanske inte orkade dra ut hennes tand. Men jag lovade att dra i tandläkaren om detta skulle inträffa. Vet inte om det gjorde henne speciellt lugnare... Hon var duktig i alla fall och sa inte ett smack när tanden åkte ut - man säger kanske inte så mycket med en lugnande tablett och 5 bedövningssprutor i sig... Jag var också duktig, det gungade lite när jag såg att utdragningsverktyget togs fram, men man fick ju skärpa till sig. Hade varit snyggt om JAG hade tuppat av - som barnen säger: FYYYY VAD PIIIIINSAMT!

ENGLAND, HERE WE COME!

Nästa års Englandsresa är under planering. Båt- och sovplatser är bokade och delvis betalda. Vi kommer att bo på samma ställe som i år, på Stubbs Farm. Pga färjans ändrade turlista får vi stanna ett dygn extra - ååååååh vad vi lider av detta =O). Nytt för nästa år är att Döttrarna kommer att vara med oss några dagar. De ska flyga dit, hämtas av oss på flygplatsen och tillbringa två shoppingdagar i London. Men ska bo på samma ställe som oss. Det tar lite mer än en timme att ta sig med tåg till London och då kommer vi direkt in till Waterloo station, jämte London Eye och Big Ben. Det ska bli så himla roligt att ha dem med!!!

Regn, förkylning och roliga djur

Regnet vräker ner, det blåser nästan storm och jag har fått en kanonförkylning - låter väl kul... Det blir till att bädda ner sig i sängen resten av dagen! Det är så mysigt med kattungarna som gärna kommer och lägger sig nära och spinner högt! Hundarna kommer också och där ligger vi allihop i en salig röra.

Allas vår underbara Hilka har gjort något vi trodde var helt omöjligt. Kattungarna bor på kontoret, de har sin mat, leksaker och toalett där. Vi har ett kompostgaller för dörren så de kan ta sig ut och in efterbehag - och ingen hund kan ta sig in och äta kattbajs! Katterna har hoppat upp på gallret som har tjock rörisolering på översta gallret så katterna får ett brett fäste att gå på. Nu fick jag den lysande idén att klippa upp ett hål i gallret så katterna slapp hoppa upp på gallret när de skulle in och ut från sitt rum. Sagt och gjort, Sambon klippte upp ett hål som är 14 cm brett och 18 cm högt - lagom för små katter men för litet för våra havanaiser som är ganska stora i storlek. Trodde vi... När husse senare passerar rummet hittar han HILKA där!!! Han tror inte sina ögon - alla som vet hur stor Hilka är inser att hon omöjligt kan ha kommit in via hålet. Men det kan hon helt klart! För hon kan inte ha hoppat över, i så fall skulle hon gjort det tidigare. Hur kan en 9-kilos havanais med stort huvud klämma sig igenom ett så litet hål??? Det går om det står skålar med kattmat på andra sidan =O).

Har tränat med Tiffany sista veckan. Och insett att det är så svårt, för minnet av Ronja och alla våra träningar/tävlingar sitter för nära i hjärtat fortfarande. Det är så orättvist mot lilla duktiga Tiffen - men jag tror att nu när jag insett vad det är som tagit emot kan jag också hantera det bättre. Det konstiga är att servicehundsträningen gick mycket lättare. Men det vi gjorde på tävlingsplan jag och Ronja var och förblir speciellt på ett privat plan som ingen kan förstå. Nu ska jag ha fullt focus på Tiffan, det hon kan (och hon är duktig) och det vi ska visa upp på plan. Går kurs hos Jenny Wibäck, som har en förmåga att lyfta mig. HAHAHAHA nej inte fysiskt (stackars Jenny i så fall) utan mentalt - även om jag är seg. Har inte tränat lydnad med Tiffen på länge, men hon kom ihåg och ta mig tusan - HON SATT OCH TOG APPORTBOCKEN vid första kommandot!!! Jag skrek så grannarna tänkte nog att nu är den där Lempe ute och tränar hund igen... Men det bjuder vi gärna på!

Vart tog helgen vägen...

Åter igen en helg som bara svischat förbi... Tre kurser på två dagar - inte illa. Trots värkande armar, axlar och rygg har det faktiskt funkat. Och det kan jag tacka alla mina kära kursdeltagare för - människor som hundar! Även om man knappt tar sig till kursen så när jag väl är där minskar smärtan. Har tyvärr ställt in den mesta privata träningen framöver, med undantag av mina servicehundsekipage, för att komma tillrätta med värken. En liten plats i solen hade varit underbart de närmsta månaderna...

Just nu ser jag bara rallyskyltar efter att ha haft två rallykurser idag. Pilar hit och cirklar dit. Blir en varm french coffee strax (mycket god, gör de kallaste fötter VARMA igen), lite hästhoppning på tv och soffläge resten av kvällen. Samt middag =O)

Hjälp med bokföringen, moral i hundträning m m

Idag hade jag hjälp med bokföringen. Eller ja hjälp och hjälp, man kan kalla det vad man vill. Störningsträning vid bokföring skulle jag vilja kalla det! Men man kan ju inte motstå tre bedårande små spinnande kattungar!!! De var även behjälpliga med ytterligare störningsträning (nu fattar jag hur HUNDAR känner sig när vi lägger på störningar och kräver en massa av dem) när jag skulle betala räkningarna på internet. Tre katter har totalt tolv ben, tre nosar, sex öron och tre svansar. Tro det eller ej men det blir väldigt mycket KATT framför tangentbordet och skärmen om de instresserat följer muspekare och annat på skärmen. Hoppas alla kontosiffror, OCR-nummer och summor blev rätt!!!

Har funderat länge på det här med att det är OK att korrigera våra djur med olika våldsamma metoder. Med vilken rätt gör vi detta? Eftersom jag mest känner till hundars träning håller jag mig till dem i mina funderingar. Det står ju i lagen att man inte får åsamka djur lidande - men varför kan man då inte stoppa dem som rycker sina hundar i halsen, stampar på deras rygg trots att de ligger ner o s v. Hur kan man påstå att det är OK att sätta en stryplänk så att den gör ont när hunden drar? Var står det någonstans att vi under träning med hund får göra detta! Och hur kan våra Brukshundklubbar tolerera att detta lärs ut av utbildade (utbildade på vad då - bästa sättet att göra en hund illa???) instruktörer när det står att man ska träna med positiv förstärkning??? Menas positiv förstärkning med att det blir positivt när smärtan försvunnit... Hur ser man på sin hund om man klår den till lydnad? Varför HAR man hund överhuvud taget då undrar jag. Har man inte tålamod att träna hunden så den gör det jag vill, så ska man inte ha hund!!! Har man skaffat hunden för att visa hur jävla bra diciplin man har på den? En duktig hundägare/instruktör får hunden att agera på ett önskvärt sätt med små medel, det finns många som aldrig varit i närheten av en kurs eller instruktörsutbildning och de behöver varken ta till våld eller "muta" för att få sin vilja igenom. Däremot är de förmodligen väldigt bra på att belöna sin hund och TALA OM NÄR DEN GÖR RÄTT! Vilket gör att de får en hund som är trygg, samarbetsvillig och glad!

Har börjat en kurs som heter Tävla med glädje, hade teori i början av veckan. Och jag har nog inte skrattat så på länge. Härliga människor som bjöd på sig! Kursen hålls av Jenny W och jag hoppas att jag nu får tummen ur och kommer igång med lilla Tiffany. Märker nu när jag har mycket ont och inte orkar med hennes träning alls att hon tycker livet blir trist. Fast jag tänker träna henne i sängen medan jag ligger på värmen... Det går väl bra med både inkallning, ligg kvar och apport med en liggande matte? Eller Tiffany förväntar sig liggande matte på tävling med??? En fråga för kursledaren =O)

Regn och katter

Vilket väder vi haft idag! Fick tyvärr ställa in två rallykurser - vi hade fått jaga ifatt konerna i blåsten! Har hållt mig inomhus hela dagen. Försökt att bara göra det jag gillar (som att sitta vid datorn och handla Gudrun Sjöden kläder på Tradera...). Kattungarna blir mer och mer hemmastadda, i eftermiddags låg alla tre och sov i min rullstol. Tänk vad mycket man kan ha en rullstol till =O). När jag hade min katt Gösta (inte jag som döpte den utan det gjorde en ex pojkvän) lade han sig alltid i min rulle så fort jag satte mig i min soffa. Katterna vågar sig väldigt nära hundarna nu, idag nosade Hilka och Tonic på varandra nos mot nos. De är så söta att man får tårar i ögonen...

Sambon har bakat en underbar äppelkaka (igen) med mörk rom i - åh den är underbart god. Äpplen som vi fått av en snäll kursdeltagare plus några egna. Hade jag inte haft Sambon hade jag varken fått middag eller nybakat =O) - vilken tur jag har honom!!!

HJÄLP!!!!!!!!

Jag får ingenting gjort!!!!! Sedan vi fått hem de tre kattungarna består en stor del av dagen att skratta åt deras upptåg, gosa och kela med dem när de vill, se på när de och hundarna försöker kommunicera på ett bra sätt o s v. De har redan visat egna personligheter för oss, katterna:
Tonic (svartvit hane) är den keligaste av dem. Han tar alla chanser att sitta på min axel eller i knät och SPINNER SPINNER. Han är inte den som går först på upptäcksfärd utan följer med bakom syrrorna.
Tindra (svartnos) är oftast den som går först när det ska upptäckas saker, kelar gärna hon med men är lite mer självständig.
Tigra (ljusnos) följer med syrran på strövtågen men är något försiktigare. Blir gärna klappad men sitter inte knä. Är väldigt leksen!!!
Hur det går med Tiffany och Hilka? Kanonbra!!! Hilka har haft ofrivillig närkontakt men låtsas inte se katterna. Tiffany älskar kattmat och kattbajs, försöker inbjuda till lek - kastade katternas boll med pingla mot dem i ett försök till bus!

TILLÖKNING och VALPTRÄFF

i familjen!!! Och inget är riktigt sig likt längre. I söndags blev vi stolt jourhem till tre kattungar. Det är första gången vi tar emot katter så det ska bli roligt. Tyvärr anser vi oss inte kunna ha egen katt, men att ta emot katter lite då och då tills de ska få nya hem - ja det känner vi att vi gärna vill. Sambon var väl sådär intresserad av idén, men han körde och handlade in lite kattleksaker idag alldeles av sig själv... Och vem kan motstå kattungar??? Möjligen den som lämnade dessa små krabater på en tipp i Hylte... Hur kommer det att kännas när de får nya hem och lämnar oss? Det kommer att fällas tårar, så klart, men vi vet om att de ska vidare och vi kommer (om det går bra) att välkomna nya katter som behöver ett jourhem.

I helgen var det Valpträff hos hundarnas uppfödare, totalt var det 17 hundar (inkl uppfödarens) som samsades tillsammans med sina människor. För mig som älskar att se hur hundar i flock agerar sinsemellan var det en höjdareftermiddag! Våra egna uppförde sig väldigt bra... Tills Tiffany upptäckte att det stod en burk full med Frolic på trädgårdsbordet. Hon, som brukar svårt att hoppa upp i soffan hemma, tog plötsligt ett jättehopp upp på bordet! Som om det var en självklarhet att bete sig så =O(. "Bra koll den där hundpsykologen har på sin hund...". Japp det har hon - för så gör ingen hund hemma =O). Kul såg det ut i alla fall! Och uppfödarens man ska ha tack för goda våfflor!!!

Mamma Mia

Efter en hemsk smärtfylld vecka kom vi iväg på bio i eftermiddags. Hastigt beslut i morse, Robban åkte dit och fixade biljett när kassan öppnade i eftermiddags. En timma senare var vi där. Tog lite "knark" i förebyggande syfte - men har man riktigt roligt känns inte värken fullt så mycket. Jag fick lägga band på mig för att inte sjunga med i låtarna - jo lite tyst var jag bara tvungen att göra det. Hälften av biobesökarna var pansisar som säkert inte hörde mig ändå =O). Filmen var väldigt bra, men det var mycket konstigt att höra Meryl Streep SJUNGA... Även om hon gjorde det riktigt bra! Och Pierce Brosnan & Co kommar aldrig mer bli trovärdiga som hjältar för mig efter att ha sett dem på platåskor och ABBA-kläder. Men kul var det!

Första gula/röda höstlövet kom singlande ut på vägen när vi körde hem. Nu följer en skön tid med trädens alla vackra färger som jag hoppas hinna fotografera innan de trillat av. Nästa vecka har jag tre kursavslutningar, sedan kommer jag bara att ha kurs dagtid resten av hösten. Skönt, då kan man sitta inne med varm O´boj på kvällen, läsa en massa böcker och bara ha det gott när regnet vräker ner. Vem går ut med hundarna då? SAMBON =O)

ONT...

Senaste dagarna kan sammanfattas med ett ord: ONT! Ont i leder. Ont i muskler. Ont i armar. Ont i rygg. Ont i knän. Tennisarmbåge i bägge armbågarna (varför nöja sig med att ha ont i en bara). Ser fram mot nätterna med skräck - timmar av vridande, vändande för att hitta en position som gör minst ont. Dagarna ägnas åt medicinering och försök att sova ikapp den tid man mist under nattens krumbukter . Känns som om man ligger som något som ser ut som en målning av Picasso - en arm hit och ett ben dit =O). Panik när man vet att det är kurs på kvällen. Då måste tröttheten vara väck och hjärnan på skaft!

Hilka har idag tagit min medicinburk och hållt i några sekunder. Med mycket peppning går hon loss, förstår hon inte direkt så provar hon med att LÄGGA sig! Du som läst bloggen förr vet att hon inte låg på kommando när hon kom till oss. Idag tog hon i alla fall den tomma burken och fick massor med klappar, hojtanden, glädjepussar och Frolic för denna enorma bedrift. Vilken tur att man har sina fyrbeningar som förgyller även den jobbigaste dag!!!

Så har det hänt igen - manipulerad och lurad... Mesiga korkade Marie som tyst sitter och tiger och så sällan ifrågasätter. Varför kan aldrig folk vara ärliga, varför berätta halva sanningar för att få igenom sin vilja? Lita på folk - gör jag än mindre nu. Vilken tur att det finns ärliga vänner som går att prata med. Tänk vad lätt det är att köra över människor som helst bara tror gott om andra. Hur många gånger orkar man bli besviken innan man slutar lita på någon alls? Ska man fortsätta arbeta i föreningar där man blir hånad för man vill ställa upp, förlöjligad av folk som inte ens varit på plats, anklagad för att glida fram på räkmackor när man ställer sitt vanliga arbete åt sidan för att hjälpa till, förd bakom ljuset o s v. Ja varför fortsätter man? För min del för mina underbara vänner som finns och stöttar när allt är svart.

KLANG OCH JUBEL!!!!

Vår underbara Hilka har gjort det!!! Vilken underbar hund hon är!!! Men vad har hon då gjort??? Tro det eller ej men hon gav mig mina myssockar!!!

Förutsättningarna är som följer: Hilka, 4 årig havanais som aldrig burit annat än godis och leksaker. Varje gång Tiffany jobbat för mig (dragit av tröja eller hämtat något jag tappat) har Hilka kommit och kollat vad som står på. Hon har nästan alltid fått en godbit som tack för visat intresse. Men har inte kopplat ihop lyft något och ge matte = godis. Ibland har jag krävt att hon ska nosa på det Tiffany hämtat och sedan har hon fått en godbit.

Tiffany upptäckte mina sockar på golvet och gav dem till mig som vanligt, för detta fick hon en minigodbit vilket Hilka uppmärksammade. Jag höll fram sockarna mot Hilka och busade lite med dem. Hon tog dem, jag släppte och hon höll kvar dem i munnen samt vände ansiktet mot mig så jag kunde ta dem! Älskade lilla höna - att jag inte pussade ihjäl henne =O)! Hon fick en godbit men blev helt till sig av alla pussar och glädjetjut från matte. Hela kroppen viftade i takt med svansen.

Ingen ska någonsin säga till mig att små hundar inte kan något!!!

Strandpromenad

Idag har hundarna varit på stranden med Sambon. Jag hade en hög med saker som skulle skrivas ut på datorn så Sambon tog med hundarna ut en sväng medan jag fick sitta hemma och arbeta... De hade haft det skönt förstod jag. och Sambon hade släppt dem lösa vilket han aldrig annars ha vågat göra när de varit ute utan mig. Han var rädd att de inte skulle komma om han ropade - som om Hilka skulle lämna sin älskade Husse =O)? Nej tror inte det!!! Och Tiffany vill inte vara utan de andra två så hon höll sig i närheten hela tiden. Även om Sambo berättade att damerna hade rusat ut i vattnet till de små sandöarna, och de hade haft så roligt. T o m Hilka hade fått världens fart på stranden. (kan hon behöva för hon har inte längre någon midja...)

Är så glad - köpte en snygg oanvänd Gudrun Sjöden-kappa på Tradera BILLIGT!!! Och den passade nästan till 100 % - svårt att få kappor att sitta perfekt på en kropp som min =O). Men jag blev så nöjd så nöjd. Fast köper jag något nytt som jag gillar särskilt brukar det ta evigheter tills det används. Det ska vara "rätt" tillfälle - ingen i familjen förstår mitt resonmang =O(.

Englandsresan nästa år är under långt framskriden planering. Vi har kontaktat Jean och Robert ang bokning av rummen - ja rummEN - Barnen ska med oss några dagar. D v s de ska släppas fria i London under tre dagar - för shopping! Barnen ska flygas till England medan vi tar båten som vanligt. Vi har även frågat om vi kan boka boendet under OS i London 2012 - det gäller att se framåt =O)!

Cesar Millan

Nu har det hänt igen! Ägnat lektionstid för diskussion av Ceasar Millan "den fantastiske" och hans metoder! Det är svårt att hålla sig lugn och komma med sakliga motargument. Man stirrar sig blind på hur "lydiga" hundarna är efter några timmar med Cesar. Jag skulle också vara underdånig honom om hans satt elhalsband på mig - men trygg? Aldrig. Förtroende för honom - inte alls. Däremot rädd, osäker och nervös! Tur man inte är hund...

Är så glad =O)! Har vunnit ett bud på Tradera, köp och säljsidan på internet. Jag älskar Gudrun Sjödenkläder men de är väldigt dyra i förhållande till min lilla förtidspension. Äldsta dottern visade mig hur man hanterar Tradera - och vips hittade jag en mängd "Gudrunkläder" till överkomliga priser. Sambon stönar när han plockar upp klädpaket ur brevlådan, han påstår att vår brevis (brevbäraren) kommer att bli sur... Det tror jag inte alls, vår brevis är en vänlig själ. Idag satt jag med hjärtklappning och såg minutrarna närma sig tiden för budgivningens slut. Och YES jag fick min cardigan =O). Nu återstår att se om den passar - passar den inte får i alla fall Sambon inte reda på det!!!

Kalla vindar bådar om höst!

Tog en promenad med Sambon och hundarna i förmiddags på Östra stranden - det var kallt om näsan och fingrarna! Vantar måste införskaffas eller letas fram, börjar bli läge för det. Hundarna sprang för glatta livet - i alla fall Tiffany som har hur mycket spring i benen som helst. Hon älskar även att försöka få igång morsan som dock tar det lite lugnare...
Ny kursstart i eftermiddag (Rallylydnad) med både "gamla" och nya deltagare!

NU ÄR JAG PÅ G IGEN!!!

Dags igen att ta upp bloggandet! Kände att det inte riktigt blev detsamma som att skriva dagboken på hemsidan... Dessutom saknade några min blogg vilket känns rätt kul! Hoppas du läser detta Mr Öland =O)! Idag blir det ett kort inlägg men mer följer lovar jag!!!

NEDLÄGGNING!!!

Jag kommer inom kort att lägga ner bloggen eftersom tiden inte räcker till.

Istället kommer jag att ha en dagbok på min hemsida där jag kommer att ta upp roliga och o-roliga företeelser, vad vi har hittat på m m och självklart kommer "di små ovan jordi" att få lämna sina synpunkter och funderingar över vad ett hundliv kan erbjuda hos oss!

Du är välkommen till Lempes lya http://www.123minsida.se/Lempeslya

Tiffany har åsikter...

Ja det har jag! Matte sa att idag måste hon skrivat att Hilka, morsan ni vet, har lagt sig 3 ggr idag PÅ KOMMANDO!!! Men jösses, den hunden ligger ju ofta och för det mesta på rygg! Jag kan ligga i flera minuter på magen - det kan inte morsan! Ni kan tro det gullades och pussades på morsan när hon legat, och extra godis fick hon med! Fast det säkert tog 10-20 sekunder innan hon förstod kommandot LIGG. Åh sa matte, titta som hon tänker. HAHAHA! Det morsan tänkte på var "hur ska jag få godbiten i mattes hand, jag lägger mig och funderar".

Inte nog med detta - matte har bestämt att vi ska banta! Vi har ingen midja säger hon!!! Snacka om att kasta sten i glashus... Nu ska vi inte få så mycket godis eller mat som tidigare. Näha, okej - DÅ BLIR DET INTE SÅ MYCKET LYDNAD HELLER =o)! Har man inte godis till hunden kan de inte lyda heller, eller... Nu var jag ironisk. Många hundägare vill inte använda godis när de tränar sin hund - men själv skulle de väl knappast gå till jobbet om de inte fick lön... De nöjer sig kanske med en hård dunk i ryggen och ett kort kärnfullt BRA av chefen! Nu halkade jag in på annat. Det var bantningen vi skulle prata om. Husse sa att vi måste ut och springa lösa minst en gång i veckan som extra motion. Snart ringer de väl den där Anna som har programmet Du är vad du äter. Men då vet jag en som ska skvallra =O). Hon skulle svimma om hon såg mattes och husses skafferi och kylskåp, jag säger bara det!

OS eller inte OS???

Jag har väldigt svårt att bestämma mig för om jag ska se på sommar-OS i Beijing. Jag ÄLSKAR att titta på OS, särskilt sommarvarianten, jag SER ALLT och då menar jag verkligen ALLT - förutom segling som jag inte förstår ett jota av...

Diskussionerna har varit och är många inför årets sommar-OS. Med tanke på hur Kina behandlar Tibet-frågan (och Tibets invånare) samt hur de behandlar sina egna (tvångsrivning av bostäder, tvångsförflyttning av folk samt fängslanden av de som kritiserar Kinas handlanden - allt p g a OS). Såg två program från Kina häromkvällen som berörde OS. Journalisterna fick gärna intervjua vem som helst som gick med på det. Men det var ju inte så i verkligheten. Många av de som fick sina bostäder rivna var tvugna att flytta sedan - självklart! Ut till hyreshus i förorten som de inte har råd med . De trivdes i sina gamla, och i våra ögon väldigt omoderna och små, hus. De fick en liten summa för sina hus som inte räckte till nytt boende...

Klart man kan ha åsikter om alla länder som får arrangera stora tävlingar, inget land är väl perfekt??? Men eftersom Kina begår många brott mot de mänskliga rättigheterna på många plan borde de kanske inte ens fått arrangera OS? Å andra sidan sätter det stort focus på Kina i och med OS, kanske man ska se att nu finns chansen att verkligen visa på problemen! Tyvärr är det inte så enkelt misstänker jag...

Det blir med besk smak i munnen jag ser OS i år. inte alls med samma nyfikenhet och glädje över allas prestationer som jag brukar.

Miljöträning x 2

Jag får ta chansen att blogga lite eftersom matte inte blir färdig. Hon jobbar med de nya hemsidorna säger hon. Vadå jobbar? Hon slipper ju TÄNKA på kodning eller vad det heter. Bara att klicka för hur sidan ska se ut. Är väl inget JOBB???

Det var inte det jag ville skriva om. Nä! Idag har vi varit på något som heter Stadsbondgården. Vi skulle tränas på en massa djur sa matte. Kan bara säga en sak: Det luktade skit, ren och skär skit! Förlåt ni som är känsliga för mitt språk - matte säger att hundar är ärliga så då måste jag få vara det även om du tar illa upp käre läsare. Det fanns massor av läskiga varelser på fyra ben. Några var stora och grå och de snörvlade, husse påstod att vi brukade äta deras öron - det är mycket möjligt men inte har jag sett fyra ben , ett tryne och svans på de öronen jag brukar äta?!! Jag talade genast om för dem vem som var bossen, jag morrade djupt från magen. Matte tyckte det var jätteroligt - det tyckte inte jag! Sen såg vi prickiga och rosa likadana fast mycket mindre (grisar alltså - inte fler mattar). Jag låtsades inte se dem utan betade gräs. Eller så vände jag ryggen mot dem - det man inte ser finns inte! Vi såg hästar och en åsna, några fler hästar och ponnies. Jag blev så trött. Den lilla svarta däremot hon tyckte det var roligt med alla konstiga djur. Hon retade gässen så de fräste åt henne, men då drog hon öronen åt sig om sprang till matte. HAHA! Matte är rädd för gäss - det visste ni inte va! Sen trodde jag det var slut med djuren, men icke. Vi skulle promt fram till en get - den lilla svarta och den nosade NÄSTAN på varandra nos mot nos. Sen villa lilla svarta leka med den och gjorde lekinvit - PUCKO!

Som om detta tröttande äventyr inte räckte beslöt husse och matte att de skulle köra till stan och titta på en båt. Precis som om det var märkvärdigt... Husse gratulerade oss till att få åka i stan med matte. Han påstår att hon kör som om hon stulit bilen. Men hon tog det ganska lugnt. Fast ibland sa hon med hög röst: F..n det är FAKTISKT sjuttio här! Det sa hon till bilen framför precis som om den hörde henne. Sedan klev vi ur bilen igen tack och lov. Nu skulle matte och husse titta på en stor båt. Jag har nog inte sett en båt tidigare men den här var rätt pampig om nu båten var den som låg på vattnet. Sedov heter båten och är rysk.

Som tack för utfärden kräkte jag lite i bilen, fast bara skum.

Världsutställning

Har nu hämtat mig från besök på den stora hundutställningen förra veckan i Älvsjömässan. Vi, jag och Uppfödaren, beslöt oss för detta besök redan tidigt under förra hösten. Efter lite letande och ringande så fick vi bokat varsitt rum på hotell hyfsat nära mässan.

Vi lastade bilen full med väskor, bur till Hunden för bilbruk samt utställningsbur på hjul, rullstol, frysväska med mera. Resan gick som på räls. Vägbeskrivning hade ordnats från internet - så det var bara raka spåret. Vi hade mat- och kisspaus vid Vättern, endast kisspaus för Hunden som glatt försökte sno åt sig en bit laxbaguette! Kan bara säga sorry Keesen: Har man haft en belgisk vallhund tränar man snabbt upp reaktionen!
Efter en liten felkörning i Skärholmen, så liten att den knappt märktes, hittade vi hotellet.

Där gick det snett: När jag parkerade kom jag för nära en mur - SKRAAAAAP i stötfångaren! När rummet skulle betalas fungerade inte mitt kort, tur Sambons kort fungerade! Väl uppe på rummet ser vi att det är inget anpassat rum som jag beställde i höstas - att komma in med rullstol på toaletten gick inte alls. Som tur är var jag förutseende i höstas (lite har livet lärt mig) och begärde skriftligt på att rummet skulle vara anpassat så jag hade skriftligt bevis om det skulle behövas. Ner till receptionen och förklara dilemmat. Vips fick jag ett anpassat rum MEN det var ett enkelrum. Sambon och jag hade ju planerat att dela rum därför delade vi också väska för att ha så lite med oss som möjligt. Sambo fick sova ensam och det fick även jag. Himla tur man inte var på bröllopsresa... Jag förklarade för ynglingen i receptionen att jag inte tänkte betala mitt rum, och han såg väl att jag inte skulle ge med mig en millimeter (antingen hade jag blivit röd i ansiktet och skrikit eller hade jag fallit i hjälplös gråt - han ville säkert undvika bådadera!) - jag slapp betala! Var tvungen att stärka mig med en Guiness efter detta.

Morgonen efter åt vi frukost ute 06.30 - det var jätteskönt. Det blev en supersnabb frukost, Hunden skulle ställas redan 08.30. Väl förberedd med karta från internet begav vi oss till mässan. Och det rådde total förvirring, bilar körde hit och dit, köerna var nästa kilometerlånga. Vi sparkade nästan ut Uppfödaren och Hunden: Ställ dig i kö så kommer vi med bur och annat när vi hittat parkering! Men se bara runt hörnet fanns skyltarna: HANDIKAPPARKERING - och det var hyfsat gott om plats. Allt åkte ut ur bilen och vi letade reda på Uppfödaren som var förtvivlad över den långa kön. Klockan var nu nästan 07.30, Hunden skulle friseras innan bedömningen och helst kissas... Nöden har ingen lag - vi gick glatt före i kön tills vi hittade andra med samma ras som Hunden. Lika glatt var det inte i kön när vi smet före.

Väl insläppta rusade vi till rätt ring som låg långt bort. Vi lastade nöjda av allt och var färdiga för en kall dusch och en styrkande drink (talar för mig själv). Hunden fick Excellent på kritiken och Uppfödaren fick köpa en rosett. Vi hade bestämt att det skulle SHOPPAS också. Sambon och jag lyckades skrapa ihop: ett stort paraply, ett halsband till Hilka, en bur att ha i bilen (jag vann vadet att den var av samma storlek som den vi redan har, vilket Sambon hävdade att den inte var utan mindre), en skinnhatt, havanais-örhängen (inte till djuren utan till mig), en matta med havanaiser, en skinnbädd till våra havanaiser, en aktiveringsleksak - sedan orkade vi inte mer... När sedan Uppfödaren också shoppat ställde vi oss frågan hur ska vi få hem det? Men i den gamla Meganen ryms mycket. Vi lyckade få allt med till hotellet. Dagen avslutades med en Guiness, igen =O)

Efter en skön frukost, återigen ute, packades bilen för färd hemåt. Nu hade vi ytterligare en bur som skulle med. En annan utställare från Halmstad-trakten hade svårt med hemresan dagen efter om hon inte fick hjälp med buren. Vi såg nästan ut som vi varit i Ullared efter att ha packat in allt inkl. oss själva. Vi körde inom gamla Linköping i förhoppningen att de skulle sälja Cloetta choklad. Tyvärr hade de inte öppnat, men nu vet vi att det finns till en annan gång. Snabbstopp på Burger King utanför Värnamo - där rådde också kaos!

Uppfödaren och jag spånade lite på att det hde varit roligt med besök på Crufts.... Har kollat upp lokalen och den är anpassad =O). Det blir en annan resa i så fall. Det var en upplevelse att få vara på mässan, hotellet var fullt av hundar, vi fyndade och det är inte utan att man blir sugen på att ställa ut...