KAT(T)APULTEN

Katten brukar ligga tillsammans med oss människor och hundar i sängen. Så även i natt. Oftast ligger hon nedanför min haka och ska bli klappad oavsett tid under natten. Hon brukar, sedan hon är nöjd med klappandet, lägga sig på mina ben (jag sover på sidan som regel). I natt vaknade jag, frös som bara den - täcket var av. Eftersom två hundar på vardera ca 8 kg tynger ner täcket får man dra bestämt i det så man får tillbaka lämplig storlek att sova under.

Sagt och gjort, jag tänkte: nu måste jag dra HÅRT och SNABBT, vilket jag gjorde. I det svaga ljus som kommer utifrån ser jag Katten flyga som i en katapult ur sängen ner på golvet!!! Jag skickade alltså katten, som intet ont anande sov, på en flygtur! Först blev jag rädd - gud nu bryter hon nacken. Men sedan katten utan ett ljud hoppat upp i sängen igen och lagt sig tillrätta på samma plats som hon nyss lämnade flygande, så började jag småfnissa i mörkret. Ju mer jag såg Katten för mitt inre desto gladare blev jag - fick bita mig i läppen för att inte gapskratta!