Julpynta tillsammans med katt

Idag har jag julpyntat! För att komma i stämning satt jag in en "bras-dvd" i tvn, lade på Sambons nya platta med Sanna, Sonja och Shirley (rekommenderas!), satte assistenten till att stryka juldukar och beredde mig på att i lugn och ro sätta upp tomtar, änglar och allt annat pynt... Julefriden skulle infinna sig, och vi skulle gå omkring och småmysa här. HAHAHA! Tänk vad jag bedrog mig!!!

Första pyntet upp ur lådan, en lång "barr-girlang" med små stjärnor och klockor - HA HA tänkte Katten och KASTADE sig över girlangen innan den ens kom upp ur lådan. Ögonen stod på skaft (på katten alltså) och klorna syntes på alla fyra tassarna. Jag räddade girlangen, försökte pedagogiskt förklara för Katten att det var MITT pynt. Medan jag lade in girlangen på soffbordet (hur tänkte jag där???) fiskar Katten upp en stickad tomtemössa till dito liten stickad tomte. Katten kastar mössan upp i luften, slänger sig på rygg och DÖDAR den. OK du kan ta resten av tomten med, men inget annat!!! Jag plockar upp två stora vackra klockor, bär ut dem till girlangen och vips har Katten upptäckt vart girlangen tar vägen. Stjärnorna är döläckra - kittlar härligt i kistan matte! Hon kastar sig nu på klockorna som jag lyckas rädda i sista sekund innan de faller i golvet.

Jag frågar assistenten om hon inte vill ha ytterligaren en katt hemma. Men nej det vill hon inte. Assistentent får nu sitta i soffan och vakta mitt julpynt som jag ställer där i avvaktan på att jag ska bestämma var det ska stå. Får mina julpyntarvanor helt rubbade, det går ju inte att sätta pyntet på vanliga ställen. Fick snabbt arrangera om allt. Det jag är mycket rädd om står MYCKET högt upp, mjuka pynt och sådant jag kan avvara står längre ner... Katten smyger runt bland tomtar och ljuslyktor på soffbordet, hon har god smak och puttar bara på handgjorda DYRA tomtar! Nu pratar jag inte pedagogiskt längre - nu väser jag mellan tänderna åt henne! Jag biter hårt ihop tänderna, räknar till 1 000 000 000, tar djupa andetag och talar om för Katten vad jag tycker om Katten, d v s inte alls just nu!!! Hon blinkar oskyldigt med sina gula ögon och skiter i vad jag tycker. Dock lämnar hon mig med tomtarna och går in i sovrummet. Jag pustar ut och tänker att nu gick kräket och lades sig.

Mitt pyntande går lugnt vidare. Hundarna svassar runt benen (och hjulen) och de säger lugna ner dig matte!. Då hörs tingel tangel från sovrummet. Släpper vad jag har i händerna, rusar in för att se vad kattskrället hittar på. Nu sitter hon och rasslar med min vackra "gardin" av lysande stjärnor! Med något förhöjt röstläge (läs: SKRIKER) talar jag om för henne att regeln att inte röra dem fortfarande gäller! Hon förstår inte vad jag menar säger hon, det var stjärnorna som hoppade på henne minsann. HON skulle aldrig komma på tanken att röra dem, så det så.

Dukarna har jag nu spikat fast, julpyntet är fäst på bord, hyllor och andra ställen med superlim. Tja det får väl sitta där de närmsta 10 åren. Varför ta bort julpyntet - det kommer ju alltid en ny jul varje år! Julgranen tas in i morgon (har någon lite Stesolid eller Valium eller en flaska vodka som jag kan lugna nerverna med?). Jag har borrat ett hål genom parkettgolvet, i morgon sätts granen ner och hålet fylls med betong. I natt ska jag måla vita flirtkulor röda, de ska hänga i granen i stället för vackra bräckliga julgranskulor. Kasta ut julgranen efter jul? Nej den får stå kvar (kommer fler jular...) och nästa år sprayar vi den med grön färg, målar tandpetare gröna (barren) och limmar på dessa sedan på grenarna.

GOD JUL!