NEDLÄGGNING!!!

Jag kommer inom kort att lägga ner bloggen eftersom tiden inte räcker till.

Istället kommer jag att ha en dagbok på min hemsida där jag kommer att ta upp roliga och o-roliga företeelser, vad vi har hittat på m m och självklart kommer "di små ovan jordi" att få lämna sina synpunkter och funderingar över vad ett hundliv kan erbjuda hos oss!

Du är välkommen till Lempes lya http://www.123minsida.se/Lempeslya

Tiffany har åsikter...

Ja det har jag! Matte sa att idag måste hon skrivat att Hilka, morsan ni vet, har lagt sig 3 ggr idag PÅ KOMMANDO!!! Men jösses, den hunden ligger ju ofta och för det mesta på rygg! Jag kan ligga i flera minuter på magen - det kan inte morsan! Ni kan tro det gullades och pussades på morsan när hon legat, och extra godis fick hon med! Fast det säkert tog 10-20 sekunder innan hon förstod kommandot LIGG. Åh sa matte, titta som hon tänker. HAHAHA! Det morsan tänkte på var "hur ska jag få godbiten i mattes hand, jag lägger mig och funderar".

Inte nog med detta - matte har bestämt att vi ska banta! Vi har ingen midja säger hon!!! Snacka om att kasta sten i glashus... Nu ska vi inte få så mycket godis eller mat som tidigare. Näha, okej - DÅ BLIR DET INTE SÅ MYCKET LYDNAD HELLER =o)! Har man inte godis till hunden kan de inte lyda heller, eller... Nu var jag ironisk. Många hundägare vill inte använda godis när de tränar sin hund - men själv skulle de väl knappast gå till jobbet om de inte fick lön... De nöjer sig kanske med en hård dunk i ryggen och ett kort kärnfullt BRA av chefen! Nu halkade jag in på annat. Det var bantningen vi skulle prata om. Husse sa att vi måste ut och springa lösa minst en gång i veckan som extra motion. Snart ringer de väl den där Anna som har programmet Du är vad du äter. Men då vet jag en som ska skvallra =O). Hon skulle svimma om hon såg mattes och husses skafferi och kylskåp, jag säger bara det!

OS eller inte OS???

Jag har väldigt svårt att bestämma mig för om jag ska se på sommar-OS i Beijing. Jag ÄLSKAR att titta på OS, särskilt sommarvarianten, jag SER ALLT och då menar jag verkligen ALLT - förutom segling som jag inte förstår ett jota av...

Diskussionerna har varit och är många inför årets sommar-OS. Med tanke på hur Kina behandlar Tibet-frågan (och Tibets invånare) samt hur de behandlar sina egna (tvångsrivning av bostäder, tvångsförflyttning av folk samt fängslanden av de som kritiserar Kinas handlanden - allt p g a OS). Såg två program från Kina häromkvällen som berörde OS. Journalisterna fick gärna intervjua vem som helst som gick med på det. Men det var ju inte så i verkligheten. Många av de som fick sina bostäder rivna var tvugna att flytta sedan - självklart! Ut till hyreshus i förorten som de inte har råd med . De trivdes i sina gamla, och i våra ögon väldigt omoderna och små, hus. De fick en liten summa för sina hus som inte räckte till nytt boende...

Klart man kan ha åsikter om alla länder som får arrangera stora tävlingar, inget land är väl perfekt??? Men eftersom Kina begår många brott mot de mänskliga rättigheterna på många plan borde de kanske inte ens fått arrangera OS? Å andra sidan sätter det stort focus på Kina i och med OS, kanske man ska se att nu finns chansen att verkligen visa på problemen! Tyvärr är det inte så enkelt misstänker jag...

Det blir med besk smak i munnen jag ser OS i år. inte alls med samma nyfikenhet och glädje över allas prestationer som jag brukar.

Miljöträning x 2

Jag får ta chansen att blogga lite eftersom matte inte blir färdig. Hon jobbar med de nya hemsidorna säger hon. Vadå jobbar? Hon slipper ju TÄNKA på kodning eller vad det heter. Bara att klicka för hur sidan ska se ut. Är väl inget JOBB???

Det var inte det jag ville skriva om. Nä! Idag har vi varit på något som heter Stadsbondgården. Vi skulle tränas på en massa djur sa matte. Kan bara säga en sak: Det luktade skit, ren och skär skit! Förlåt ni som är känsliga för mitt språk - matte säger att hundar är ärliga så då måste jag få vara det även om du tar illa upp käre läsare. Det fanns massor av läskiga varelser på fyra ben. Några var stora och grå och de snörvlade, husse påstod att vi brukade äta deras öron - det är mycket möjligt men inte har jag sett fyra ben , ett tryne och svans på de öronen jag brukar äta?!! Jag talade genast om för dem vem som var bossen, jag morrade djupt från magen. Matte tyckte det var jätteroligt - det tyckte inte jag! Sen såg vi prickiga och rosa likadana fast mycket mindre (grisar alltså - inte fler mattar). Jag låtsades inte se dem utan betade gräs. Eller så vände jag ryggen mot dem - det man inte ser finns inte! Vi såg hästar och en åsna, några fler hästar och ponnies. Jag blev så trött. Den lilla svarta däremot hon tyckte det var roligt med alla konstiga djur. Hon retade gässen så de fräste åt henne, men då drog hon öronen åt sig om sprang till matte. HAHA! Matte är rädd för gäss - det visste ni inte va! Sen trodde jag det var slut med djuren, men icke. Vi skulle promt fram till en get - den lilla svarta och den nosade NÄSTAN på varandra nos mot nos. Sen villa lilla svarta leka med den och gjorde lekinvit - PUCKO!

Som om detta tröttande äventyr inte räckte beslöt husse och matte att de skulle köra till stan och titta på en båt. Precis som om det var märkvärdigt... Husse gratulerade oss till att få åka i stan med matte. Han påstår att hon kör som om hon stulit bilen. Men hon tog det ganska lugnt. Fast ibland sa hon med hög röst: F..n det är FAKTISKT sjuttio här! Det sa hon till bilen framför precis som om den hörde henne. Sedan klev vi ur bilen igen tack och lov. Nu skulle matte och husse titta på en stor båt. Jag har nog inte sett en båt tidigare men den här var rätt pampig om nu båten var den som låg på vattnet. Sedov heter båten och är rysk.

Som tack för utfärden kräkte jag lite i bilen, fast bara skum.

Världsutställning

Har nu hämtat mig från besök på den stora hundutställningen förra veckan i Älvsjömässan. Vi, jag och Uppfödaren, beslöt oss för detta besök redan tidigt under förra hösten. Efter lite letande och ringande så fick vi bokat varsitt rum på hotell hyfsat nära mässan.

Vi lastade bilen full med väskor, bur till Hunden för bilbruk samt utställningsbur på hjul, rullstol, frysväska med mera. Resan gick som på räls. Vägbeskrivning hade ordnats från internet - så det var bara raka spåret. Vi hade mat- och kisspaus vid Vättern, endast kisspaus för Hunden som glatt försökte sno åt sig en bit laxbaguette! Kan bara säga sorry Keesen: Har man haft en belgisk vallhund tränar man snabbt upp reaktionen!
Efter en liten felkörning i Skärholmen, så liten att den knappt märktes, hittade vi hotellet.

Där gick det snett: När jag parkerade kom jag för nära en mur - SKRAAAAAP i stötfångaren! När rummet skulle betalas fungerade inte mitt kort, tur Sambons kort fungerade! Väl uppe på rummet ser vi att det är inget anpassat rum som jag beställde i höstas - att komma in med rullstol på toaletten gick inte alls. Som tur är var jag förutseende i höstas (lite har livet lärt mig) och begärde skriftligt på att rummet skulle vara anpassat så jag hade skriftligt bevis om det skulle behövas. Ner till receptionen och förklara dilemmat. Vips fick jag ett anpassat rum MEN det var ett enkelrum. Sambon och jag hade ju planerat att dela rum därför delade vi också väska för att ha så lite med oss som möjligt. Sambo fick sova ensam och det fick även jag. Himla tur man inte var på bröllopsresa... Jag förklarade för ynglingen i receptionen att jag inte tänkte betala mitt rum, och han såg väl att jag inte skulle ge med mig en millimeter (antingen hade jag blivit röd i ansiktet och skrikit eller hade jag fallit i hjälplös gråt - han ville säkert undvika bådadera!) - jag slapp betala! Var tvungen att stärka mig med en Guiness efter detta.

Morgonen efter åt vi frukost ute 06.30 - det var jätteskönt. Det blev en supersnabb frukost, Hunden skulle ställas redan 08.30. Väl förberedd med karta från internet begav vi oss till mässan. Och det rådde total förvirring, bilar körde hit och dit, köerna var nästa kilometerlånga. Vi sparkade nästan ut Uppfödaren och Hunden: Ställ dig i kö så kommer vi med bur och annat när vi hittat parkering! Men se bara runt hörnet fanns skyltarna: HANDIKAPPARKERING - och det var hyfsat gott om plats. Allt åkte ut ur bilen och vi letade reda på Uppfödaren som var förtvivlad över den långa kön. Klockan var nu nästan 07.30, Hunden skulle friseras innan bedömningen och helst kissas... Nöden har ingen lag - vi gick glatt före i kön tills vi hittade andra med samma ras som Hunden. Lika glatt var det inte i kön när vi smet före.

Väl insläppta rusade vi till rätt ring som låg långt bort. Vi lastade nöjda av allt och var färdiga för en kall dusch och en styrkande drink (talar för mig själv). Hunden fick Excellent på kritiken och Uppfödaren fick köpa en rosett. Vi hade bestämt att det skulle SHOPPAS också. Sambon och jag lyckades skrapa ihop: ett stort paraply, ett halsband till Hilka, en bur att ha i bilen (jag vann vadet att den var av samma storlek som den vi redan har, vilket Sambon hävdade att den inte var utan mindre), en skinnhatt, havanais-örhängen (inte till djuren utan till mig), en matta med havanaiser, en skinnbädd till våra havanaiser, en aktiveringsleksak - sedan orkade vi inte mer... När sedan Uppfödaren också shoppat ställde vi oss frågan hur ska vi få hem det? Men i den gamla Meganen ryms mycket. Vi lyckade få allt med till hotellet. Dagen avslutades med en Guiness, igen =O)

Efter en skön frukost, återigen ute, packades bilen för färd hemåt. Nu hade vi ytterligare en bur som skulle med. En annan utställare från Halmstad-trakten hade svårt med hemresan dagen efter om hon inte fick hjälp med buren. Vi såg nästan ut som vi varit i Ullared efter att ha packat in allt inkl. oss själva. Vi körde inom gamla Linköping i förhoppningen att de skulle sälja Cloetta choklad. Tyvärr hade de inte öppnat, men nu vet vi att det finns till en annan gång. Snabbstopp på Burger King utanför Värnamo - där rådde också kaos!

Uppfödaren och jag spånade lite på att det hde varit roligt med besök på Crufts.... Har kollat upp lokalen och den är anpassad =O). Det blir en annan resa i så fall. Det var en upplevelse att få vara på mässan, hotellet var fullt av hundar, vi fyndade och det är inte utan att man blir sugen på att ställa ut...

Snälla ungdomar

Äldsta dottern varit ute och åkt i en BMW cab med en kompis idag. Det hade gått rätt fort på E6an... Kompisen erbjöd sig köra en sväng med mig så jag fick åka sportbil!!! Snacka om snälla ungdomar! Han lovade att köra ordentligt - men vem 17 vill åka så ordentligt =O)! Blir denna åktur av ska jag svepa en snygg schal runt håret som ska flaxa käckt i vinden. Sätet var lågt sa Äldsta dottern, så hon trodde inte jag kunde se ut. Precis som barn under en viss ålder, har jag en BILKUDDE att sitta på annars ser jag inte vägen. Min kudde är betydligt större dock. Och den kan jag ju sitta på i BMWn! Så var det problemet löst! Skulle jag ha med rullen fick jag ha den i knät. Eller göra som Äldsta dottern sa: Binda den efter bilen - fast då skulle den flyga efter som en heliumballong! Blir åkturen av återkommer jag med rapport!