ENGLAND, HERE WE COME!

Nästa års Englandsresa är under planering. Båt- och sovplatser är bokade och delvis betalda. Vi kommer att bo på samma ställe som i år, på Stubbs Farm. Pga färjans ändrade turlista får vi stanna ett dygn extra - ååååååh vad vi lider av detta =O). Nytt för nästa år är att Döttrarna kommer att vara med oss några dagar. De ska flyga dit, hämtas av oss på flygplatsen och tillbringa två shoppingdagar i London. Men ska bo på samma ställe som oss. Det tar lite mer än en timme att ta sig med tåg till London och då kommer vi direkt in till Waterloo station, jämte London Eye och Big Ben. Det ska bli så himla roligt att ha dem med!!!

Regn, förkylning och roliga djur

Regnet vräker ner, det blåser nästan storm och jag har fått en kanonförkylning - låter väl kul... Det blir till att bädda ner sig i sängen resten av dagen! Det är så mysigt med kattungarna som gärna kommer och lägger sig nära och spinner högt! Hundarna kommer också och där ligger vi allihop i en salig röra.

Allas vår underbara Hilka har gjort något vi trodde var helt omöjligt. Kattungarna bor på kontoret, de har sin mat, leksaker och toalett där. Vi har ett kompostgaller för dörren så de kan ta sig ut och in efterbehag - och ingen hund kan ta sig in och äta kattbajs! Katterna har hoppat upp på gallret som har tjock rörisolering på översta gallret så katterna får ett brett fäste att gå på. Nu fick jag den lysande idén att klippa upp ett hål i gallret så katterna slapp hoppa upp på gallret när de skulle in och ut från sitt rum. Sagt och gjort, Sambon klippte upp ett hål som är 14 cm brett och 18 cm högt - lagom för små katter men för litet för våra havanaiser som är ganska stora i storlek. Trodde vi... När husse senare passerar rummet hittar han HILKA där!!! Han tror inte sina ögon - alla som vet hur stor Hilka är inser att hon omöjligt kan ha kommit in via hålet. Men det kan hon helt klart! För hon kan inte ha hoppat över, i så fall skulle hon gjort det tidigare. Hur kan en 9-kilos havanais med stort huvud klämma sig igenom ett så litet hål??? Det går om det står skålar med kattmat på andra sidan =O).

Har tränat med Tiffany sista veckan. Och insett att det är så svårt, för minnet av Ronja och alla våra träningar/tävlingar sitter för nära i hjärtat fortfarande. Det är så orättvist mot lilla duktiga Tiffen - men jag tror att nu när jag insett vad det är som tagit emot kan jag också hantera det bättre. Det konstiga är att servicehundsträningen gick mycket lättare. Men det vi gjorde på tävlingsplan jag och Ronja var och förblir speciellt på ett privat plan som ingen kan förstå. Nu ska jag ha fullt focus på Tiffan, det hon kan (och hon är duktig) och det vi ska visa upp på plan. Går kurs hos Jenny Wibäck, som har en förmåga att lyfta mig. HAHAHAHA nej inte fysiskt (stackars Jenny i så fall) utan mentalt - även om jag är seg. Har inte tränat lydnad med Tiffen på länge, men hon kom ihåg och ta mig tusan - HON SATT OCH TOG APPORTBOCKEN vid första kommandot!!! Jag skrek så grannarna tänkte nog att nu är den där Lempe ute och tränar hund igen... Men det bjuder vi gärna på!

Vart tog helgen vägen...

Åter igen en helg som bara svischat förbi... Tre kurser på två dagar - inte illa. Trots värkande armar, axlar och rygg har det faktiskt funkat. Och det kan jag tacka alla mina kära kursdeltagare för - människor som hundar! Även om man knappt tar sig till kursen så när jag väl är där minskar smärtan. Har tyvärr ställt in den mesta privata träningen framöver, med undantag av mina servicehundsekipage, för att komma tillrätta med värken. En liten plats i solen hade varit underbart de närmsta månaderna...

Just nu ser jag bara rallyskyltar efter att ha haft två rallykurser idag. Pilar hit och cirklar dit. Blir en varm french coffee strax (mycket god, gör de kallaste fötter VARMA igen), lite hästhoppning på tv och soffläge resten av kvällen. Samt middag =O)

Hjälp med bokföringen, moral i hundträning m m

Idag hade jag hjälp med bokföringen. Eller ja hjälp och hjälp, man kan kalla det vad man vill. Störningsträning vid bokföring skulle jag vilja kalla det! Men man kan ju inte motstå tre bedårande små spinnande kattungar!!! De var även behjälpliga med ytterligare störningsträning (nu fattar jag hur HUNDAR känner sig när vi lägger på störningar och kräver en massa av dem) när jag skulle betala räkningarna på internet. Tre katter har totalt tolv ben, tre nosar, sex öron och tre svansar. Tro det eller ej men det blir väldigt mycket KATT framför tangentbordet och skärmen om de instresserat följer muspekare och annat på skärmen. Hoppas alla kontosiffror, OCR-nummer och summor blev rätt!!!

Har funderat länge på det här med att det är OK att korrigera våra djur med olika våldsamma metoder. Med vilken rätt gör vi detta? Eftersom jag mest känner till hundars träning håller jag mig till dem i mina funderingar. Det står ju i lagen att man inte får åsamka djur lidande - men varför kan man då inte stoppa dem som rycker sina hundar i halsen, stampar på deras rygg trots att de ligger ner o s v. Hur kan man påstå att det är OK att sätta en stryplänk så att den gör ont när hunden drar? Var står det någonstans att vi under träning med hund får göra detta! Och hur kan våra Brukshundklubbar tolerera att detta lärs ut av utbildade (utbildade på vad då - bästa sättet att göra en hund illa???) instruktörer när det står att man ska träna med positiv förstärkning??? Menas positiv förstärkning med att det blir positivt när smärtan försvunnit... Hur ser man på sin hund om man klår den till lydnad? Varför HAR man hund överhuvud taget då undrar jag. Har man inte tålamod att träna hunden så den gör det jag vill, så ska man inte ha hund!!! Har man skaffat hunden för att visa hur jävla bra diciplin man har på den? En duktig hundägare/instruktör får hunden att agera på ett önskvärt sätt med små medel, det finns många som aldrig varit i närheten av en kurs eller instruktörsutbildning och de behöver varken ta till våld eller "muta" för att få sin vilja igenom. Däremot är de förmodligen väldigt bra på att belöna sin hund och TALA OM NÄR DEN GÖR RÄTT! Vilket gör att de får en hund som är trygg, samarbetsvillig och glad!

Har börjat en kurs som heter Tävla med glädje, hade teori i början av veckan. Och jag har nog inte skrattat så på länge. Härliga människor som bjöd på sig! Kursen hålls av Jenny W och jag hoppas att jag nu får tummen ur och kommer igång med lilla Tiffany. Märker nu när jag har mycket ont och inte orkar med hennes träning alls att hon tycker livet blir trist. Fast jag tänker träna henne i sängen medan jag ligger på värmen... Det går väl bra med både inkallning, ligg kvar och apport med en liggande matte? Eller Tiffany förväntar sig liggande matte på tävling med??? En fråga för kursledaren =O)

Regn och katter

Vilket väder vi haft idag! Fick tyvärr ställa in två rallykurser - vi hade fått jaga ifatt konerna i blåsten! Har hållt mig inomhus hela dagen. Försökt att bara göra det jag gillar (som att sitta vid datorn och handla Gudrun Sjöden kläder på Tradera...). Kattungarna blir mer och mer hemmastadda, i eftermiddags låg alla tre och sov i min rullstol. Tänk vad mycket man kan ha en rullstol till =O). När jag hade min katt Gösta (inte jag som döpte den utan det gjorde en ex pojkvän) lade han sig alltid i min rulle så fort jag satte mig i min soffa. Katterna vågar sig väldigt nära hundarna nu, idag nosade Hilka och Tonic på varandra nos mot nos. De är så söta att man får tårar i ögonen...

Sambon har bakat en underbar äppelkaka (igen) med mörk rom i - åh den är underbart god. Äpplen som vi fått av en snäll kursdeltagare plus några egna. Hade jag inte haft Sambon hade jag varken fått middag eller nybakat =O) - vilken tur jag har honom!!!

HJÄLP!!!!!!!!

Jag får ingenting gjort!!!!! Sedan vi fått hem de tre kattungarna består en stor del av dagen att skratta åt deras upptåg, gosa och kela med dem när de vill, se på när de och hundarna försöker kommunicera på ett bra sätt o s v. De har redan visat egna personligheter för oss, katterna:
Tonic (svartvit hane) är den keligaste av dem. Han tar alla chanser att sitta på min axel eller i knät och SPINNER SPINNER. Han är inte den som går först på upptäcksfärd utan följer med bakom syrrorna.
Tindra (svartnos) är oftast den som går först när det ska upptäckas saker, kelar gärna hon med men är lite mer självständig.
Tigra (ljusnos) följer med syrran på strövtågen men är något försiktigare. Blir gärna klappad men sitter inte knä. Är väldigt leksen!!!
Hur det går med Tiffany och Hilka? Kanonbra!!! Hilka har haft ofrivillig närkontakt men låtsas inte se katterna. Tiffany älskar kattmat och kattbajs, försöker inbjuda till lek - kastade katternas boll med pingla mot dem i ett försök till bus!