onsdag 26 november 2008

Föreläsning, påhopp och lussekattsbak

I helgen var jag i Göteborg på föreläsning med Kenth Svartberg, otroligt intressant. Ämnet var inlärning hos hund, relationen till hund m m. Just relationen till våra hundar har Kenth en väldigt bra modell för. Den fick mig att tänka till ordentligt!!! Han delar in det i tre olika delar: Trygghet, samarbete och bestämmande där trygghet och samarbete är de största delarna medan biten bestämmande är mindre. Hur för man nu ut detta tankesätt till sina kursdeltagare med egna ord och funderingar... Det blir uppgiften tills vårens kurser startar! Man ville bara ha mer och mer av Kenths lågmälda kunskap! Mina "idoler" inom hundvärlden är Anders Hallgren (hundpsykolog) och Lars Fält (etolog med inriktning på hund) - nu har jag fått ytterligare en "idol" på listan. Alla tre mycket lågmälda och ödmjuka (tänk om man vore det!) människor med en enorm kunskap i ämnet HUND!

En mycket ledsen kursdeltagare ringde mig i går kväll. Hon hade vänligt sagt till en hundägare, som var mycket otrevlig mot sin hund i en djuraffär, att det såg väldigt illa ut på det sätt hon behandlade sin hund (gapade och skrek och skulle ha hunden till att ligga ner). Kursdeltagaren blev då knuffad in i hyllorna, blev idiotförklarad samt upplyst om att den rasen skulle behandlas på det viset (en staffordshire bullterrier) och hon hade två till så hon visste minsann... Och ingen skulle komma och säga till henne hur hon skulle hantera sina hundar! Dessutom hotade hundägaren med att bussa hunden på min kursdeltagare. Hundägaren och hennes mamma stod och skrek efter min kursdeltagare tvärs över affären. Kursdeltagaren försökte säga att hon inte lade sig i hundägarens hundhållning men det såg väldigt illa ut och var otrevligt att höra hur hon var mot sin hund. Jag tycker kursdeltagaren gjorde HUNDEN en tjänst genom att ha modet att stå på hundens sida. Och jag hoppas hon (och alla vi andra som ser sådant här) vågar gå fram och säga att det inte är OK att behandla ett djur på detta sätt! Vad som förvånar mig är att ingen i affären sade något!!! Men de säljer ju å andra sidan Cesar Sallads halsbandet...



Idag har jag bakat lussekatter! Eller jag och jag, min bakglada assistent Madde gjorde det tyngsta jobbet, vilket jag inte kan. Men rulla ihop deg till lussekatter kunde jag! Kändes så roligt att med hjälp kunna baka igen! Sambon sköter annars bakningen, och det gör han jättebra!!! Men jag bakade en del förr och har saknat "att kunna själv". Så stort tack till Madde som inspirerat mig och hjälpt mig med dagens bak! Hur "katterna" smakade? GOTT!

1 kommentar:

  1. Ja du vännen, man upphör aldrig förvånas över hur en del djurägare uppträder.
    Kommer aldrig mer att kunna äta Cesar Sallad utan att tänka på den lille mexicanaren som är guru för dom som inte förstår bättre.
    Vi ses i dimman
    Kram Boel

    SvaraRadera