PAUS

Jag kommer att ta en liten paus som bloggare!

Ännu en vacker sommardag

Idag har Tiffen och jag varit ute och traskat. Med däcken nypumpade tog vi en ännu längre runda, med kalkongodis och vattenflaska i cykelkorgen. Och en tröja till mig för säkerhets skull. Jag behövde INTE använda den...

Idag höll vi på att bli efterlysta! Nästan hemma stannade jag till och pratade med en vän jag inte sett på jättelänge. Det är en sådan vän som det känns att man träffade i går, vi började prata där vi slutade sist ungefär. Vi stod länge och pratade, skönt att ibland få byta lite erfarenheter med någon som har samma funktionsnedsättning (använder detta uttryck annars får jag skäll av yngsta dottern, USKEN).

Vi var flitiga och tränade idag med, men det märktes på Tiffe att det var varmare idag och att vi gick långt innan vi tränade. Hon satte fjärren idag UTAN att flytta fram framtassarna!!! Visserligen med godisburk bakom sig, men det hjälper inte alltid mot framflyttningarna. eller så var det så varm och hon var så trött att hon inte orkade lyfta på tassarna ;O):

Sommar sommar sommar...

Ja enligt kvällens väderrapport har vi nu sommar i Halland samt Skåne och Västra Götaland. Det är ca 1 månad för tidigt, eller förtidigt tycker jag aldrig att det kan bli!

Var ute med Tiffany en härlig promenad i morse. Tog med lite kalkonrester så vi kunde träna lite samtidigt. Ges många tillfällen till träning på promenaden med olika miljöer och störningar. Tiffen är väldigt rolig att gå ut med. Hon är så pigg och glad, glömmer jag ge henne någon godbit vet hon hur hon ska få det. Snacka om att ha tränat sin matte =O). Hon hoppar upp på bänkar och stenar - matte SER du??? Nu tycker jag ju att hon ska jobba för maten (är det någon gammal lutheransk tes...) så vi passar på att köra lite fjärrdirigering innan godiset kommer.

Tyvärr hade jag för lite luft i moppens däck så rundan blev inte så lång som jag planerat. Tiffen var nog ganska tacksam för det (är hon boven som luftat moppen?). Sambon har lovat pumpa fordonet igen, så i morgon far vi ut på promenad och träning. Och så får vi ju så mycket MOTION med. Har jag inte berättat om lilla damen? Det har jag säkert, men här kommer den igen!:

Jag var ute med mina hundar körandes min moppe. Möter en liten dam som stannar och pratar. Hon tycker det var fina hundar (jag älskar henne genast), härligt att komma ut och så fick jag ju så mycket MOTION sa hon... Öhhh motion??? Jag håller masken, pressar ner skrattet i halsen och säger att jag måste vidare. Kan berätta att jag skrattade mig runt resten av rundan. Visst, jag rör ju på höger hand när jag gasar och vänster arm där jag har kopplet. Men att kalla det mycket motion, nej det kan man väl inte? Tänkte damen inte på att jag satt i värstingmoppen (4-hjulig)? Nej det tror jag inte, och det gjorde mig glad i dubbel bemärkelse =O).

Resten av dagen har vi spenderat i trädgården, tills vi inte stod ut i värmen. Ja och så har jag ju spelat nya spelet Howrse - jag hoppas att jag ALDRIG blir för gammal för att spela spel! Mina barn blir galna när de ringer och jag sitter vid datorn med mina spel. Det är bara två spel, Bubble town som jag spelat länge och nu Howrse som jag hittade när Bubble town låg nere. Jaja man får roa sig med något, jag kan ju inte träna Tiffany i flera timmar om dagen - eller;O)

Nu reser jag...



Nu fick jag nog!

Många är de gånger jag tänkt på att byta klubb. Jag har varit upprörd och arg, ledsen och besviken av olika orsaker men ändå varit min klubb trogen. Så är det säkert för många - ibland får man bara nog... Och ändå stannar man kvar. De positiva stunderna är fler än de negativa. Jag har alltid försvarat min klubb, har någon klagat på t ex instruktörer har jag genast berättat att det finns andra jätteduktiga sådana o s v. Jag har varit stolt över att tillhöra just min klubb! Nästa år har jag varit medlem i 20 år, fler år än i någon annan förening/organisation.

Nu har min stolthet förvandlats till noll. Jag kommer att så snart det går att lämna min klubb. Måste bara kontrollera hur det fungerar med mitt tävlande. Har för mig att man inte kan få tävla för två olika klubbar under ett och samma medlemsår. Vill det sig illa måste jag stanna kvar tills mitt medlemskap går ut 2012 i januari för att sedan flytta till nya klubben 1 februari 2012. Kan inte tänka mig att inte kunna tävla, det är för roligt!

Vad det gäller? En enkel förfrågan inlämnad för mer än en månad sedan om att få hyra sängplatser i klubbhuset. Enligt min tolkning av hemsidan kan man få övernatta för 50:-/dygn och person. Den tolkningen är jag ensam om tydligen. Men OK jag böjer mig för att andra tolkar det på annat sätt, och regler är regler. Men att det ska ta en månad innan besked kommer (efter mycket tjat), och dessutom framföras per telefon på ett synnerligen otrevligt sätt med en mindre spydig föreläsning om att klubben inte bedriver hotellverksamhet m m. Där går gränsen för mig! Är det så här man är rädd om sina medlemmar? Nej det tycker jag inte. 

Jag hoppas verkligen att det negativa svaret inte har någon koppling till att jag tyvärr inte kunde praktisera på klubben. I dagsläget har jag ingen ny praktikplats att gå till alls. Bara så ni vet...

GLAD GLAD GLAD!!!!!!!

Nej jag har inte vunnit flera miljoner på Triss! Inte heller någon bil - resa - tv, nej ingenting sådant. Däremot ska jag få nya hjul och batterier till min "körasjälvstol"! Sedan jag fick dessa jävla (förlåt) hjul har det varit skit att köra själv. Hjulen fungerar så att med batteriers hjälp använder jag mig av ca 20-40 % egen kraft för att köra. Hade en annan modell till att börja med men när de batterierna var utslitna hade vårt landsting gått över till en annan modell som har varit skräp hela tiden!

Jag har haft 3 uppsättningar batteri och ÄNDÅ har dessa inte räckt till för mitt behov! Det har varit ett jäkla laddande och kontrollerande var gång jag ska ut med den stolen. På helgens tävling hade jag 6 nyladdade batterier med (3 par), men vågade inte röra mig ur fläcken när jag en gång hade kommit fram till vår plan. Körde bara när jag tävlade, resten av tiden satt jag och häckade och kunde inte vara social!

Idag lämnade jag in alla batterierna på Hjälpis för kontroll. Stackars P som fick ta emot min frustration (som vanligt när det gäller batterierna), men han delade den med mig och förstod vad jag känner. Han informerade om att det nu finns en annan variant eftersom Hjälpis numera INTE har min nuvarande modell längre... (Hänger ni med?). Den nya modellen skulle visst vara betydligt starkare och skulle passa mot mina behov. Han lovade kontakta min arbetsterapeut och jag ringde henne också för säkerhetsskull - sådana här saker kan tyvärr ta månader ibland. Och först måste beslutet tas ATT jag får den nya modellen...

Till min stora glädje ringde arbetst upp mig för en stund sedan och då hade hon och Hjälpis kommit överens om att jag ska prova de nya hjulen på min "körasjälvstol" och om de var till belåtenhet fick jag behålla dem! Jag blev så glad att det kom lite tårar i ögonen!!! Jag är säker på att de stannar kvar på min stol, hjulen alltså, för det kan fan inte bli värre! Nu ska vi bara försöka få ihop en tid när alla kan vara med på provningen, men jag kan ställa upp mitt i natten om så behövs!!!

Jag förstår inte hjälpmedelscentralerna; de väljer ut hjälpmedel av skilda slag och fast de inte fungerar för oss som använder dem FORTSÄTTER de lämna ut dem. Vilket gör att man har hjälpmedel stående hemma som man aldrig eller sällan använder, och hjälpmedel är inte billiga. De kostar oss alla skattebetalare en slant. Ofta går de ju efter priserna, men billigt är inte alltid bäst!
Hellre ett dyrt hjälpmedel (dyrast är inte heller alltid bäst!), dyrt vid inköp, men som man kanske använder dagligen i många år än ett billigt som bara står och samlar damm i en hörna. Bäst att säga med så ni vet: Vi FÅR inte våra hjälpmedel utan vi får LÅNA dem tills vi inte behöver dem mer...

Tack P och konsulenten på hjälpis och I min arbetsterapeut för att ni satt bollen i rullning redan idag =O) - jag är så G L A D

Vilken underbar dag!

I går bara njöt jag av hela dagen! Jag t o m vaknade i natt, satte mig upp i sängen och bara log så där rakt ut i natten. Då mår man väl bra =O)!

Dax igen!

För vad? Nåt kul? Nä tyvärr. Min polare herr Ångest har slagit sig ner i min mage och krafsar på insidan. Emellanåt klämmer han lite på hjärtat och tar struptag också. Hänt något? Nä egentligen inte, rättare sagt det SKA hända men kommer nu inte att göra det. Trodde jag var redo men det var jag inte tydligen. Att det ska ta sådan tid att komma tillbaka! Jag kommer troligen aldrig vara redo igen! Om jag ska slippa herr Ångest är det lika bra att lägga ner projektet! Tyvärr gick jag miste om en superföreläsare jag anmält mig till. Fru Jippi kommer däremot fram när jag tränar med Tiffeloppan. Eftersom jag måste ha sådan focus när vi tränar glömmer jag allt annat vilket fru Jippi gillar. Kom inte till klubben i går för träning då herr Ångest satte stopp för det, men så fort solen kom gick jag ut på vår lilla apellplan jag har hemmavid - vår och vår det är snarare kommunens. Genast knuffade fru Jippi bort herr Ångest och det gick helt enkelt SKITBRA med träningen =O). Hade det varit tävling hade vårt 1:a pris suttit där. Alla som tränar hund vet ju att hemma går hunden som en lydnadschampion, medan den tycks glömma detta när det ska visas upp för träningskompisar. Eller hur? Eller om man ska tävla, vadå rutan/stanna/apport o s v. Vi ska tävla nästa helg och vi har kommit fram till att det passar oss bästa att vila oss i form. På tisdag ska vi dock träna för fröken Jenny, så det får bli ett genrep. Har lovat Tiffeloppan att vi ska träna en gång till på stället vi ska tävla på, sen kan vi inte göra mer. Vi får en domare som jag tävlat för förr med Ronja så det blir kul! Och han gör inte mig nervös heller - det känns så ibland med vissa domare. Medan andra gör en så nervös att man glömt vad man gör där! Och utan att den sagt ett ord, domaren alltså.

Skratta mindre ju äldre du blir?

Detta påstår John Cleese i en dokumentär om Monty Phyton. Ju äldre man blir desto mindre skrattar man eftersom man redan har hört alla historier redan. Säger Mr Cleese. Som brukar vara en klok man och rolig. Jag håller INTE med honom!!! Tvärtom, ju äldre jag blir desto mer skrattar jag! Varför då? Jo jag har glömt alla historier jag redan skrattat åt en gång och så har det ju tillkommit nya historier. Sedan kan man ju alltid skratta åt sig själv, man har ju gjort en och annan tavla i livet. Ju äldre man blir = fler tavlor att skratta åt! Och med åldern tar man inte sig själv på samma blodiga allvar som i sin ungdom. Gör jag bort mig så berättar jag gärna - kan man glädja någon så är det värt det. Har man djur får man garanterat flera skratt per dag. Inte kan jag sluta skratta åt dem bara för jag är 25+, eller? Sedan har jag mina två döttrar som ofta levererar kommentarer som jag nästan kissar på mig av. Bara för att barnen blir äldre slutar de inte säga roliga saker... Sambon är ganska kul han med, fast han förstår oftast inte varför jag och barnen skrattar så vi gråter åt honom. Kan det bero på att han är skåning kanske? Han hetsar inte upp sig i onödan inte. Själva livet är värt att skrattas åt, det finns så mycket underbart att le åt.

Älskar SOLEN!

Varit ute en stund i trädgården tillsammans med djuren. Klippte ner lite gamla perenner med god hjälp av katterna som nyfiket undrade vad jag höll på med. Hundarna fick ett godissök på gräsmattan, eller snarare det som är kvar av den. Döm av min förvåning att Skrålis letade godis hon med!. Det såg festligt ut, två hundar och en katt smaskandes tillsammans. Nu brukar skrålis vara hopplös att ha i köket när jag fixar träningsgodis till hundarna. Hon äter det glatt och snor gärna en stor bit med sig.

Blev jätteglad när jag upptäckte att vi hade en mörklila julros under murgrönan. Vi har köpt hur många "lila" eller "svarta" julrosor som helst (de är mycket dyrare!) - när de sedan blommat har de varit vita! SUCK! De är jättefina de också men vill man ha en lila/svart så vill man ju det! Såg att rabarberna är på väg upp. Man kan nästan sitta och se dem växa! Vi längtar alltid efter dem, jag gör en jättegod paj av dem och vi längtar lika mycket varje vår efter första pajen. Har vi tur kan vi skörda i början av maj.

Fick besked från Af idag att jag får praktisera på klubben i åtta veckor. Man får inte ha längre praktik, meningen är (enl Af) att man därefter kanske ska få en tjänst på sin praktik. Ja det får vi väl se, idéella föreningar brukar inte ha råd med anställda så är det tyvärr. Men nu får jag i alla fall lite praktik och sedan blir det till att söka arbete som alla andra. Känns OK för mig =O)

Tränade Tiffen i går på klubben, gick så där. Det hon kan gör hon jättebra (såklart), men vi får inte till fjärren. Så fort jag går ifrån henne det minsta flyttar rumpan framåt vid sitt, och åker inte tillbaka lika långt vid ligg. Inkallning med ställandet är svajigt, hon rusar jättefort men stannar inte snabbt OM det inte ligger godis bakom henne. Har kommit på en idé hur jag ska lura henne, men den kan jag ju inte skriva om här ifall någon domare läser detta ;O). Hade en luring när jag tävlade med Ronja, det var bara en domare under alla år som såg den! Han var på mig direkt =O) och jag kunde ju bara erkänna *rodnar skamset* =O).

Känns idag som om jag vill ta hela världen i famnen! Sol + värme = fart på tanten!!!

Vad gillar möss?

Svar: De gillar älgsalami!!! I alla fall våra. Eller våra och våra, de behagar bo under vårt vardagsrumsfönster. Det gör dem automatiskt till våra anser jag. Sambon gillrade fällor med älgsalami och ost, första omgången 2-0 till mössen! Andra omgången 1-0 till oss =O). När jag mycket förundrad frågade Sambon varför han gillrar fällorna med ÄLGSALAMI (i mitt tycke för avacerat) förklarade han att han hört att man ska använda något som luktar mycket. Hm!

Min stackars käke fortsätter att spöka. Det började med att jag för en vecka sedan fick jätteont i halsen, kunde knappt svälja. Efter tre dagar hade jag så ont från hakspetsen upp över vänstra sidan under käken och upp i tinningen, ibland ut över bihålorna. Jag är van att ha smärta i kroppen - men detta var djävulskt! Jag alternerade mellan de olika smärtstillande medicinerna jag har. Låg totalt utslagen! Ringde vårdcentralen i måndags, skulle avvakta då jag inte hade fullt så ont. Haft ont när jag ska öppna munnen för att äta eller gäspa. Det gör ont i käkleden tycker jag. Legat hela veckan, varit supertrött och sovit mycket. Idag har svullnaden gått ner lite till, å andra sidan har jag ett blåmärke under käklinjen där det är svullet. Inser att jag nog måste pallra mig iväg till doktorn i morgon, hoppas bara jag får en tid hos min doktor! Jag är trött på att se ut som en hamster med bara ena fickan full med nötter!

Och tiden rinner undan för vår träning... Idag måste jag till klubben och träna Tiffany! Vi ska tävla om 2,5 vecka!!! PANIK!!! Det är rutan och fjärren som vi måste få till ännu bättre. Försöker köra fjärren inomhus, sittliggsittliggsittligg. Hon gör det bra vid min sida OM jag har en godbit i handen, annars drar hon sig framåt och rör sig i sidledes med. Öva öva öva öva är det som gäller.

Sjukling, snö och seans

Jaha då var det dags igen för en ny släng av förkylning med halsont, feber och huvudvärk. Blir så trött på det, det tar så lång tid innan kroppen blir "frisk" igen. Å andra sidan kan jag ju ligga i sängen och läsa när jag orkar. Drar vi ner persiennerna så går det bra, annars gör det himla ont i huvudet. Gnäll gnäll gnäll.

Fick en mindre chock i går kväll när jag kikade ut i trädgården, det hade snöat mer än en decimeter på bara några timmar! Det var väldigt vackert med snön som låg på trädet och buskarna, men det blir ju så blött när det smälter! Ska ju tävla den 9 april, och på deras planer brukar det vara ganska blött, dränering är inte riktigt OK. Hoppas det blir varmt nu så det hinner torka upp, det är lite läskigt att köra omkring och bli blöt långt upp på armarna =O(. Sen orkar inte motorerna på rullen heller, min skräck är att de ska lägga av under en tävling!

I helgen ska jag på seans med vännen Lena hos min ena dotter. Det blir intressant, och jag vet fortfarande inte om jag tror på det... Har varit med om några underliga händelser i mitt liv, men vet inte varför och vem. Jag tar det faktiskt inte så allvarligt utan ser det som något intressant som man inte alltid kan förklara.

Jag vaknade tidigt

Efter en natt med träningsvärk, efter gårdagens motionstur, vaknade jag mycket tidigt. Sambon åkte iväg till Malmö, efter att ha vinkat av honom satte jag på tv-n. Och jag vaknade snabbt! Barbro Börjesson i farten med en blomspruta som vapen för en hund som jagade solkatter. Hunden, något rottisaktigt, fick sig ett sprutt var gång den tittade på ficklampsljuset på golvet och Barbro röt LÅT BLI DEN!

Till sist vågade hunden inte titta åt ljuset, vilket damerna tyckte va SÅ ROLIGT och TÄNK va enkelt det gick att bli av med detta problem. Puss och kram, i alla fall kramar. Men hunden då?
Den var mycket rädd (gissa för vem...), gick ut från rummet mycket låg och med svansen hängande. ÅH VAD BRA! NU vågar den inte bry sig om solkatter mer. Nä det gör den kanske inte men å andra sidan har hunden blivit rädd för blomspruta, ägare OCH BB. Jag tror inte att blomsprutan var det enda den hunden bestraffades med, av reaktionen att döma. Jag VET inte men med lite erfarenhet kan jag påstå det!

Om jag vill få min hund att sluta med ett problembeteende så inte vill jag att den ska bli rädd för mig! Att spruta med blomspruta kan va OK så länge hunden reagerar rätt (låter bli det man vill, men blir inte livrädd). Helst tränar jag ju utan blomspruta eller andra verktyg, jag vill att hunden väljer bort det beteende jag inte vill ha, kanske ersätter det med annat beteende som är OK.

Idag blir det ingen träning, d v s ingen motion för mig och ingen träning för Tiffeliffan! Vi ska BARA lata oss =O)!!!

Motionerande matte

Beslöt mig att ta vara på dagen så jag tog lunchkissningen med Tiffany och med min hjälpstol. Har en kondition som en ja jag vet inte vad, den är på 0 i alla fall. Tänkte efter hur jag skulle undvika de värsta backarna - man kan ju inte ta ut sig första dagen eller hur? Sen var det ju vinden med... Tiffen traskade villigt med mig runt, ju längre vi gick desto piggare blev hon! Jag glassade i nerförbacken, och stånkade när det gick uppför. Vi kom hem till slut, fast stolh----tet la av på halva sträckan. Batterierna är URDÅLIGA, de håller inte mer än max 2-3 km sen är de slut. Ja ibland räcker det att jag kör en dag inomhus så tar de slut. Batteriet behagade fungera till slut.

Vi tränade alla momenten i 2:an utom platsen. Min fisförnäma hund vägrar sitta/ligga när det är vått på marken. Därför kan vi bara tävla när solen skiner =O)! Hon var jätteduktig idag! Och jag busade en hel del med henne med "råttan", jag måste få upp kampen i henne för då jobbar hon på bättre än om jag ger godis.

Fria följet funkade bra, förutom där det var vått... Läggandet small hon ner i backen på (det var snustorrt!), inkallandet med ställandet fick hon till mycket bra utan belöning bakom, rutan OK, apporten mycket bra, fjärren - flyttar fram, hoppet kanon! Efter genomgången tränade vi bara rutan och fjärren med mycket bus och godis! Som avslutning regnade det manna från himlen = kastade ut en liten näve blandat godis till Tiffeloop vilket hon gillade!

Jag kommer garanterat somna fort ikväll efter en innehållsrik dag, har ju jobbat med. Och ska på arbetsintervju i kväll för en eventuell praktikplats...

Hur har de tänkt?

Ska ändra en tid på lasarettet vilket går utmärkt bra via nätet. Men när jag ska logga in står det att de ska ändra något efter den 15 mars för att göra inloggningen säkrare. Och de uppmanar en till att kolla att det står rätt telefonnummer då man ska få en kod via sms när man loggar in. OK, försöker logga in, har inget konto står där (lustigt för det har jag faktiskt), skapa nytt konto, kan bara lämna mitt personnummer, "du får vänta i några dagar på dina inloggningsuppgifter"... Hur 17 ska jag kunna kolla om mina uppgifter stämmer före den 15 mars när jag inte får uppgifterna förrän om några dagar? Hmmm hur har de tänkt?

Hela 8 grader varmt idag, det känns verkligen att våren är på gång. Våra nysatta krokusar (i höstas) verkar ha klarat vintern bra för det kommer mängder. Julrosen är också på väg med många knoppar. Funderar på att gå ut och klippa ner gamla perenna blomställningar från i fjol. Nja vill nog ha liite sol för att det ska va riktigt skönt för trädgårdsarbete =O).

Vägde mig i går. Äldstingen var här och vi fick ett ryck att väga oss. Jag har jättesvårt att väga mig på en vanlig våg, men med lite akrobatik - tur jag fortfarande är vig - och en mobiltelefon (fråga inte hur den användes!) så fick vi fram lite siffror. Eller lite och lite, det var MYCKET fler och högre siffror än jag ville se men det bekräftade bara det jag trott: Jag väger jäkligt mycket för mycket! Så nu ska här räknas kalorier och motioneras! Man vill ju gärna överleva så man får uppleva eventuella barnbarn (nej jag tjatar inte på mina barn ;O))...

Hårproblem

Först ska jag säga att jag, trots minimal träning, ska tävla i Oskarström den 9 april. Det får bli en generalrepition även om vi inte har hunnit träna ordentligt. Men tävlingen är så mysig och dessutom får alla pris hur det än går i tävlingen. Och det brukar vara fina saker att välja på! Och bra väder!

Jag har verkligen hårproblem! Inte bara EN dålig hårdag, utan ALLA dagar är dåliga hårdagar. Just nu ser jag ut som Kristina Lugn i kalufsen! Hade jag tuperat det hade varit frisyr á la Elisabet Högström... Min frissa tycker jag har mycket fint hår, det är väldigt tjockt. Och med självfall som inte låter sig tyglas. Alltså en fjong hit och en fjong dit, och definitivt inte där de passar.

Har fått tid får en vårklippning, funderar på om det ska bli en fårklippning (så kort det går utan att jag blir kallad skinnskalle) eller om det bara ska glesas ut? Och kortas ner. Sedan ska jag färga det med. I ett väldigt svagt ögonblick vid förr besöket på salongen beslöt jag mig för att testa rött hår. Jag tyckte en särskild färg var mycket snygg och frissan skrattade för det var exakt den färgen jag skulle passa i sa hon. Men nu när det närmar sig ångrar jag min kaxighet att vilja bli rödhårig.

Men blir jag rödhårig kan man skylla på det om man har en dålig dag - alla vet ju att rödhåriga har ett jäkla humör eller hur ;O)

Japan

Har under eftermiddagen följt dramat i Japan på BBC News och danska tv-kanaler. Är tämligen irriterad över den nonchalans svensk tv visat. De har inte sänt mer än vanliga nyheter där de haft inslag från Japan. Nä men kan det bero på att inga SVENSKAR är drabbade eller??? Det är ju ingen liten jordbävning direkt och även om inte en massa svenskar drunknat i efterföljande tsunami så är det många JAPANSKA människor som omkommit.

För att jag ska kunna fortsätta min vandring till att arbeta igen måste jag tydligen själv ragga en praktikplats som kanske kan bli ett fast jobb (eller hur haha). Jag bara känner mig så nedstämd över det, det tog 1,5 år att bara komma till skott att börja arbetsträna (vilket gått jättebra). Nu ska jag själv orka med att jaga praktikplats. Hallå vad fan ska Af syssla med??? Jag har ju en specialhandläggare (för människor med funktionsnedsättning gud bevars), meningen är väl att hon ska hjälpa mig. Eller vad har hon betalt för att göra??? Nu har en kompis (tack Suss) fått en idé som kanske kan ge mig en praktikplats, eller min egen idé kanske ger positivt resultat.

Jag har haft 4 arbete i mitt liv, 3 av dem har jag fixat utan Af:s hjälp trots jag haft en särskild handläggare som ska hjälpa mit till arbete. Själv är bästa dräng eller vad säger man ?

Nu önskar jag alla en trevlig helg och jag lovar att sluta gnälla =O)

Skitväder!

Det får man väl kalla nuvarande väder - regn, blötsnö och BLÅST!!! Riktigt eländigt sett ur träningssynpunkt.

Har Äldsta dottern hemma idag, hon behövde lite mammasällskap och det är klart att det kan man ju bjuda på! Det blir de aldrig för gamla för =O). Och så kan man ju se vad som finns i kylen och frysen med ;O), eller hur? Ja ja jag minns hur jag själv var, kunde man få en middag hemma var man ju glad när det var långt till lön. Min far och jag jobbade ett tag på samma firma, och och jag körde bil medan han cyklade hem på middagen. Alltså hann jag före, och när han kom hem och fick syn på mig sa han alltid: Jaså, du ska äta här igen! Inte av elakhet utan för att retas med mig. Jag bodde inte hemma utan hade egen lägenhet, men middagen var godast hemma!

På samma jobb fanns en äldre man som hade lite lustig idé när hans son och hans flickvän övernattade hos dem. Vid frukosten fick sonen en räkning (JAG SKOJAR INTE!!!) över vad han och flickvännen ätit, allt stod med och skulle betalas för... Det värsta är att gubben inte skämdes över att berätta det! Vi brukar skoja om det här men jag skulle väl aldrig neka någon ett mål mat oavsett vem det är! Undrar om sankte Per släppte in gubben utan att han fick betala för sig???

Vilse i pannkakan eller i Malmö

Resan till Malmö i går kommer att bli en historia att berätta för barnbarnen! Sambon skulle ner till sin pappa med en ny tv och Yngstingen skulle till sin kärlek. Så långt var allting klart.

Yngstingen har aldrig varit hos sin kärlek, och hade bara fått ett gatunamn UTAN nummer på huset. Kärleken hade sagt att hon skulle vänta på honom på ett café som ligger på 1 minuts gångavstånd från hans lägenhet... Men det var ju väldigt svårt att hitta det caféet eftersom hon inte visste hans fulla adress! Sambon har ju växt upp i Malmö och bott där i 25 år så hon litade på honom.

De passerade tydligen en del caféer där hon vägrade gå in på. När hon får syn på en pub ber hon om att bli avsläppt där istället. Väl där tänker hon ta en öl, har inga kontanter med sig och de tar inte kort på summor under 100 kr. Hon erbjuder de 19 kr hon har i kontanter, men det tog de inte emot utan hon fick sin öl mot löfte att kärleken kom dit efter jobbet och löste ut henne. Där sitter hon utan att ha en susning om var hon är, med datorväska, resväska samt lite annat att bära på.

När hon väl lyckas förklara för kärleken var hon är fick han panik! Hans arbetskamrat sa att hon satt på en av stans farligaste pubar!!! Min Sambo har släppt av min älskade dotter på en farlig pub!!! Som vi skrattade! Nu överlevde hon besöket och hon blev utlöst och omhändertagen till sist. Idag berättade hon att älsklingen var jätteängslig för hon skull gå till Triangeln (köpcentrum) och hämta medicin. Med tanke på hennes stora kunskaper (not) om Malmö förstår jag hans rädsla att släppa henne lös på Malmös gator =O).

Och min stackars sambo fick höra mig ligga och skratta i sängen när vi lagt oss, jag hade verkligen velat se alltihop!!!

Barnen

När kan man sluta säga till sina barn att de ska akta sig för fula gubbar??? Yngstingen åker till Malmö och kärleken idag, men måste sitta på café tills kärleken slutar jobbet. Jag höll på att säga till henne att inte följa med någon okänd någonstans om hon blev tilltalad... Men kom på att ungen är snart 27 år och hon borde veta att inte ta emot godis av främlingar och absolut inte följa med dem. Tror jag... Kanske man i alla fall borde skicka ett sms och be henne sitta kvar på caféet tills kärleken kommer och hämtar henne. Hon lär inte veta var i Malmö hon är, och det är första besöket hos kärleken och hon har noll koll på var han bor! Eftersom det finns risk att hon läser detta vågar jag inte berätta om hennes fantastiska geografikunskaper...

Äldstingen, snart 30 hur nu det kan vara så eftersom jag fyller 25 i höst??? Jo hon ringde och skrålade och skränade i telefonen så jag trodde det hänt något och hann bli riktigt rädd innan jag förstod att hon bara var glad! Hon hade hållt på med en sak på datorn LÄNGE och helt plötsligt funkade det. Jag tror det handlade om att fixa egna ringsignaler till i-phonen, hon var i alla fall jätteglad! Och man måste ju vara glad med henne som lyckats med denna svåra datagrej (vet ej vad det kallas).

Sambon har åkt till sin pappa i Malmö med en ny tv som ska installeras med. Yngstingen åkte med och gjorde han resa trevligare (hoppas jag!). Yngstingen som då skulle till kärleken. Och jag tänker ta lite träningspaus idag, Tiffen vill säkert träna men det blir bra om vi hoppar över en dag så hon bara LÄÄÄÄNGTAR efter att gå fint, spring hit och springa dit för att stanna o s v.

Mer Tiffe-träning

Med risk för att tråka ut er läsare måste jag rapportera även från dagens träning med min lilla hund. Jag känner mig så jäkla glad när vi tränar! Man glömmer alla bekymmer, värk och oro för man måste fokusera på träningen. Det blåste lite snålt men vi fick till det ganska bra ändå: rutan, inkallande med ställande, apportering, vändningar på stället, läggande under gång där jag idag tog till en leksak för snabbare läggande. Och tävlingsposition, att bara stå rakt upp och ner tyst, och nu funkar det väldans bra. Försökte finta henne vid Fot-position så hon fick vara alert för att inte tappa bort matte =O).

Ska träna platsen när det blivit lite varmare på marken. De sista gångerna vi tränade det blev det så fel. Hon fixar inte att den som ligger jämte får sin ägare tillbaka tidigare för då tror Tiffen att det är slut för henne med. Och sedan måste jag vara tyst när jag gömmer mig och inte skrika eller visa mig om hon t ex sätter sig upp. Det blir i alla fall tävling i början av april i Oskarström.

Sambon är på jakt efter nötlever! Lillebror åt stekt lever i helgen och vi blev så sugna på det! Flera år sedan vi åt lever, dax för det nu tycker vi. Det är väl inte någon rätt som många gillar förstår jag, men rätt tillagad och med god sås är det så himla gott!

Vi håller på att försöka lösa hotellfrågan under London OS nästa år. För att slippa den dagliga tågresan från vårt selfcateringboende har vi räknat ut att det blir billigare att bo i London. Problemet är att antingen är det fullbokat eller kan man inte boka redan nu - SUCK!!! Och även om det finns 10-12 anpassade rum kan man inte vara säker på att få ett sådant. Vilket trams! Det handlar ju bara om VILJA! Man kan inte skylla på att man har så mycket att göra inför OS.

Vilken tur

att inte någon norrman vann Vasaloppet OCKSÅ! Det hade varit väl magstarkt efter alla deras framgångar i VM i Oslo. Northug som vann 5-milen idag är visst inte populär hos alla svenskar sedan han fånat sig på mållinjen häromdagen. Det var väl inte värre än Dählie som BACKADE sig över mållinjen? Hade det varit en SVENSK som gjort samma entré i mål hade väl alla svenskar (?) tyckt det var himla käckt. Ja ja nu är VM slut och vad ska man nu se på tv???

Ännu denna dag har vikts åt lite lydnadsträning, idag blev det i trädgården. Hopp/sitt, apportering, fjärrdirigering vid sidan och precis framför samt positionsträning. D v s när jag ställer upp i tävlingsställning ska Tiffe utan kommando komma upp vid min sida i Fotposition och sätta sig. Och så körde vi lite hö/vä/helt om halt. Hon försöker hela tiden göra sitt bästa och jag är förvånad över hur lite honn tappat i momenten trots vårt låååååååånnngggaaaaaaaaa träningsuppehåll. Vi hade mycket fin störning i form av två väldigt pigga katter =O).

Ja katter ja, de störde MIG väldigt mycket när jag lade ut en massa godisar till hundarnas hjärngympa (leta godis fågel/fisk/mittemellan). Det var anka, kyckling samt lite annat i torkat format som jag klippt ner i lagom havanaisbitar. Dessa är dessutom lagom för två katter tycker katterna! Och väldigt goda!!! Jag gick och la ut godisar på kluriga ställen, upptäcker att efter mig går Skrålis och äter upp det... Hon tror ju hon är hund så varför inte?

Härligt!!!

Idag har jag fått vårkänslor vilket för mig även betyder träningskänslor! Det är 7-8 grader varmt och marken är torr, det kan inte bli bättre!!! Tiffen såg mycket förvånad ut när vi först traska en kissrunda, hon gick mest bakom mig och anade att något var på G. Men när vi kom in på cykelbanan där vi brukar träna ja då blev det en väldans fart på henne! Jag fick höja batterihjälpen på rullen för att hänga med.

Vi tränade fritt följ, inkallning med ställande, fjärren och läggandet. Hon vill fortfarande inte ligga. Jo om hon sitter jämte eller framför mig, men inte från gående till liggande. Det var det vi nollade på sista tävlingen i höstas. Så nu ska det bli STORA ROLIGA och GODA belöningar på just det momentet. Som egentligen är jättelätt om man jämför med rutan i 2:an.

Jag provade att lägga en belöningsask där jag ställer henne på inkallningen. Och tänkte att nu stannar hon väl innan jag sagt STÅ. Men nej det funkade faktiskt! I alla fall på kortare avstånd. Ibland såg hon inte burken heller utan jag fick visa vilket jag tycker är rätt bra.

Idag har vi klippt fram ögonen på hundarna så de kan se ut. De får lugg väldigt snabbt och det är lite läskigt att klippa runt ögonen. Yngsta dottern tog Hilka, det är som att klippa en sengångare... Hilka är ju så väldigt snäll och LUGN. Medan jag tog Tiffen, den lilla damen har åsikter när saker och ting ska vara klara. Där kan man få visa med hela handen =O).

För tillfället är jag lite less på assistansen. Det har varit ändringar på schemat och jag lade inte mig i vid sista schemamötet. Tänkte att de måste fixa detta själv, fast det var sååååå frestande att lägga sig i. Jag brukar ju fixa och dona med schemat i vanliga fall, och se till att alla får sitt. Jag vet inte, nu bara orkade jag inte, och det känns inte bra med schemat ändå. Inget mina assar är skyldiga till bäst att säga! Har bara en sådan otrevlig känsla i magen, ja vi får väl se hur det blir. Säkert bara jag som är känslig!

Nej nu ska jag fortsätta njuta av dagen! Jag har kommit fram till att jag är en sol- och vårare!!! Älskar solen och våren - vad trodde du? :O)

Tävla eller inte tävla

Längtar så till vi kan tävla igen, jag och Tiffen, men någonstans får jag inte till känslan och viljan. På ren svenska: jag får inte tummen ur... Det kalla vädret gör mig inte motiverad att träna. Även om jag hyr in mig i ridhus är det så förbaskat kallt ändå. Vet bara inte hur jag ska hitta motivationen. Tiffen har motivation det ser jag på henne, och tur är väl det =O). Det är så svårt att träna hemma eftersom Hilka blir helt tokig och skäller, piper, skriker, gnyr när hon hör att vi tränar. Det hjälper inte ens att Sambon försöker sig på att träna henne samtidigt. Och Tiffen blir väldigt störd om Hilka får vara med oss - det funkar inte.

Vi har i alla fall tränat snabba lägganden denna veckan, får se det som första stegen mot nästa tävling =O)

Oh What A Night!

Ja det kan man ju säga efter denna natten... Har vaknat sovit vaknat sovit vaknat i all oändligthet tills jag tröttnade och gick upp halv sju. Haft mycket värk i natt men försökt att härda ut utan extra medicin. Till slut insåg jag att det var bättre att kliva upp och ta morgonmedicinen, Jag skrämde livet ur Sambon med. Han vaknade och JAG LÅG INTE I SÄNGEN!!! Han hittade mig vid datorn, för var skulle jag annars hamna om jag inte kan sova??? Sambon sa att han blev orolig när jag inte låg på min vanliga plats vid denna tidpunkt. Ja det betyder väl att jag betyder något för honom? Eller :O)

Nu har jag snart jobbat med min arbetsträning en HEL månad (peppar peppar...) utan att vara sjuk. Helt fantastiskt!!! Även om kroppen säger Hörru vi stannar hemma idag, så säger hjärnan Pallra dig iväg - vila kan du göra i graven! Jag har mer och mer börjat lyssna på hjärnan. Men helt ärligt så blir jag väldans trött vissa dagar och kroppen är vig som ett kylskåp! Kall som en frys blir jag med, vi har SVINKALLT på jobbet! Tröttnade till slut och tog med en termometer, just den natten och morgonen var det bara några få minusgrader ute, och då hade vi + 17 grader inne. Alla sitter med jackor på, handskar har en del haft. En del går ut i köket och kurar vid elementen där det är riktigt varmt. Och så förstod jag inte varför kroppen nästan vägrade när jag skulle in i bilen efter jobbets slut... Jobbet är Halmstads svar på Jukkasjärvis ishotell ;O)

Lite av varje

Efter en vecka med förkylning och feber är jag tillbaka. Fy vad TRÖTT jag har varit! Har knappt lyckats vara vaken en hel dag! Och inte var jag ute en enda dag på 8 dagar. Visst jag har fortfarande lika ont i halsen men har ingen feber. Införskaffat Mivitotal som ska ge mig alla mineraler och vitaminer som finns i kroppen. Känner mig väldigt SEEEEG men det blir väl bättring så småningom!

Vi har gjort världens FYND i helgen! Yngsta dottern skulle till Emmaus för att köpa en scarves som hon lagt undan till mig. Hon ringer hem och säger att de har en fin kattställning för bara 400:-. Hon tog kort på den och när Sambon såg den sa han genast att den hämtar vi nu. Gissa om jag blev förvånad när Sambon kom med den! Det var en stor stabil ställning med många lek-, sov- och klösmöjligheter. Den måste ha kostat över 2000:- som ny! Den var magnifik! Och Tigris älskar att ligga i den allra högst upp. Vi ska möblera om lite så den står lite friare så katterna kan leka med och i den. Vilken tur att jag ville ha den undanlagda scarvsen! Annars hade yngstingen inte sett denna ställningen. Sambon hade hittat en kattställning för 1999:- på rea, nu fick vi en till en fjärdedels kostnad som nästan är som ny.

I går söndag masade jag mig iväg för lydnadsträning med Tiffen. Sussi var redan där och hade tränat med sina små. Det var tre veckor sedan vi var med men Tiffen kommer faktiskt ihåg ganska bra så jag behöver aldrig backa i träningen. Hon vill fortfarande inte ligga i momentet läggande under gång. Hon lägger sig med framdelen men rumpan står rakt upp. Det ser väldigt roligt och gulligt ut, men det ger ju tyvärr inga betyg på tävling. Det mesta gick bra, i fjärren var hon också ovillig att lägga sig ner. Dessutom flyttar hon fram fast jag försöker stå precis framför henne. Vi var nöjda med träningen bägge två tror jag, tyvärr fick jag inte med mig någon leksak för lite kamp.

Som det ser ut nu blir det inget tävlande förrän möjligen i slutet av februari eller mitten på mars. I mars är det på en utställning inomhus, det bör väl passa min lilla tjej - då blir hon inte kall om magen i alla fall!

GRÄS!!!

Jag ser GRÄS GRÄS GRÄS!!! Och återigen höjs hoppet för en VÅR!!!

Nu kan vi äntligen träna ute igen JIPPIE! Skulle tränat i går men har legat nerbäddad i säng och soffa hela helgen pga förkylning. Som tur är har det varit skidåkning både på längden och tvären på tv så man har kunnat slötitta mellan tupplurarna. Eller ja slö och slö... När Ferry slutar åka skidor 15 m före mållinjen och det kommer massor av folk efter, då höjs min puls till max. Men snälla MAN KÖR PÅ MAX ÄDAN IN I MÅL!!!

Har laddat hem en testversion av Photoshop Elements 9, ska kolla den i en månad. Får se om jag lyckas lära mig något =O(. Har lånat hem övningsboken från jobbet, det funkar ju att öva på mina egna bilder. Det finns så många olika sätt att redigera sina bilder och det är inte lätt att komma ihåg allt! Vi kommer köpa Elements 9, den kostar runt en tusenlapp bara. Och det räcker för oss som inte är några proffs alls.

I helgen provades en ny semla, denna gång från Paulsons konditori. Det var en kardemummabulle med mycket grädde men ytterst lite mandelmassa. Bullen var jättegod men det blev ingen semla utan kardemummabulle med gräddfyllning. Den får en andraplats efter Maxis.

Nu har våra hundtröjor kommit, i rätt storlek denna gång. Jag vet inte hur jag hade mätt men tröjorna var stora som till en golden ungefär! Och det var mitt fel, inte firmans. Vi fick byta och vovvarna är jättefina i sina nya tröjor! Ska övertala dem att posera för fotografen så ni får se dem! Med tanke på Ps borde jag kunna få med dem på samma bild...

EXAMEN!!!

Helena!!!

Du har gjort en prestation utöver det vanliga och nu är du äntligen framme vid din examen! Vi är väldigt glada för din skull och vi önskar lycka till!

Förkylning

Lyckats bli så där halvförkyld som är så retligt, jag är inte mycket sjuk men inte mycket frisk heller. Samnon har kommit med varm mjölk med eucalyptus (körde alltid min mamma med när vi var sjuka), hämtat Nezeril (sprider den över hela huset) och varit allmänt gullig mot mig. Det uppskattas! Nu är det stora artilleriet: Mivitotal med alla vitaminer och spårämnen man behöver! Tack för det tipset doktor Bengt! Han är inte rädd för alternativmedicin... Istället för mycket DYR glucosamin för människor sa han till mig att gå till Hästshoppen och köpa en stor burk glucosamin för häst. Det gjorde han! Jag har faktiskt inte vågat göra det, är rädd för att börja gnägga hej vilt ;O)

Babyfarm

Såg på tv i går om indiska kvinnor som är surrogatmödrar, de erbjuds en summa (någon fick ca 35000:-) som gör det möjligt för deras söner att utbilda sig samt att kunna skaffa eget hus. Det är väl OK om någon vill vara surrogatmamma för de som av olika skäl inte själv kan få barn. Men detta var en FARM!!!!

Det fanns många kvinnor i olika åldrar, som hade en säng i ett rum tillsammans med flera andra. Det gick precis att gå mellan sängarna. Kvinnorna fick mat, extra mineraler, mjölk m m. De kontrollerades rent medicinskt under graviditeten. Kvinnorna fick alltså bo på kliniken där sedan barnen togs ut med kejsarsnitt (jag såg ingen som födde på naturlig väg). En kvinna fick besök av sin make och lille son, maken tyckte att kvinnor inte var så smarta... Nä men pengar till hus och utbildning fick hon offra sin kropp för att de skulle få.

Läkaren hade stenkoll på alla och visste exakt vilken vecka de var i och var föräldrarna kom från. Hon strålade när det kom en vit bebis ur en indisk kvinnas kropp, hallelulja! Den här stackars indiska kvinnan kände när de skar i henne. Läkaren försökte förklara att det kunde hon inte göra, men hon gav sig inte. Till slut fick hon något medel insprutat, men om det bara var lugnande eller smärtlindring fick vi aldrig veta. Kvinnan bara låg där helt tom i ögonen.

Jag tycker det är vedervärdigt att utnyttja fattiga kvinnor som bebisbärare. Vi fick se en från USA med, "lönen" hon fick gick till att reparera huset. Hur "fattig" hon var är svårt att säga. Men jag inbillar mig att den kvinnan har säkrare förlossningar än dem i Indien.

Det porlar

i stuprännorna idag! Fast på marken är det blixthalka!!! Körde väldigt försiktigt till jobbet idag. Där var om än ännu halare, jag är glad att min assistent lyckades stå på benen. Det gäller ha en stark assistent som orkar hålla rullstolen på plats när jag hoppar ur bilen. Och det kan inte va så lätt när det är så himla halt. Klagade faktiskt lite för de på jobbet, men de kan ju bara salta så mycket det går. Vår parkering liknar en puckelpist av is, så nu vet jag hur det är att åka sådant med =O)!

Fula och elaka basselusker har invaderat min hals, känns inte som jag sväljer taggtråd snarare en hel melon. Sambon har varit/är förkyld så det är ju inte det minsta konstigt om jag blir det också.

Såg att de börjat sälja tulpaner, det får jag införskaffa - en bukett gör denna årstiden uthärdlig!

Årets första semla!

Det är nog den tidigaste vi ätit någonsin. Vi började med förra årets losersemla: Östras Bröd. Köpt på Eurostop idag. Hyfsat med mandelmassa, mycket grädde och hård skorpa på bullen. Bullen var inte torr men inte heller speciell "färsk" i smak och konsistens. Östras Bröd - SKÄRPNING!!!

Nytt år

Man kan tro att jag har haft fullt upp sedan dagen för julafton eftersom jag inte åstadkommit en rad i bloggen... Jag har INTE haft fullt upp, nix utan det är ren och skär lathet som fått mig att låta bli att skriva.

Julen firades precis som vanligt, viktigt för barnen HAHA HAHA HAHA! Oberoende hur gamla barnen är. Kalkonen smakade bra och detsamma gjorde såsen. Klappar fick jag och klappar gav jag till både djur och människor. Vi fick en vit jul till glädje för alla barn. Om igen kom tanken på att dra iväg kommande jular, vet inte vart bara. Jul på slott/herresäte i England kostar många slantar, så det får vara tills vi blir miljonärer! För barnen vill säkert med de också.

Nyårsafton var så lugn att nästa stadium hade varit koma... Vi var kattvakter till Äldstingens missar. De hölls sig för goda för att beblanda sig med oss och våra djur! Den ena satt under sängen och morrade, medan den andre morrade från köksbokshyllan. Vi halade fram dem med våld lagom till 12-slaget eftersom vi inte visste hur rädda de skulle bli. De blev inte rädda utan var mest förbannade över att vi höll dem. Så tacksamma var de! Det smällde faktiskt mycket mindre i år, både före, under och efter nyår. Nu har jag inga rädda djur, men jag vet hur det kan vara om man har det.

I dag är det trettondagen och jag är insnöad. Skulle varit på MQ:s rea för medlemmar men jag kommer inte fram till garaget. Och även om jag kom fram dit är det säkert inte skottat i stan. Bara eländes elände! Nu är jag hjärtligt trött på snön! Och så säger folk att den ska ligga kvar in i april. Jag hoppas verkligen att de har fel! Orsaken till att jag vill ha bort snön är att jag vill kunna träna lydnad med Tiffen. Hon vill ju inte gärna varken ligga eller sitta i snön, vilket jag förstår.

Fick i alla fall tränat i ridhus i Laholm i söndags tillsammans med Sussi och hennes hundar. Började bra med att jag körde fast i snön två gånger... Har bokat ridhuset 3 söndagar framåt, funderar ju på att tävla den 29 jan. Men ligger snön kvar är det ingen idé jag ens tänker ordet tävling. Det räcker inte att träna en gång i veckan. Funderade på om jag kan använda carportarna på vår parkering, där är ingen snö och torrt.

Sambon och jag diskuterade vad vi ska göra idag. Antingen gå och lägga oss och se skidor på tv i sängen och mysa eller baka scones. Gissa vilket det blev??? Japp SCONES! Hör hur han pysslar i köket nu. Idag blir det scones och skidor i soffan!