måndag 23 februari 2009

Servicehundsträning

var det i förmiddags på Väla, Helsingborg. Just nu är jag instruktör för två ekipage, och det har råkat bli två labradorer med mattar. Bägge labbarna är svarta men av olika kön, vilket är tur så man ser skillnad på dem =O)

Assistanshundar köps in och utbildas av sina egna ägare tillsammans med en instruktör via Svenska Service- och Signalhundsförbundet. Utbildningen tar ca 1 år beroende på vad hunden ska göra för sin matte eller husse. Socialdepartementet har avsatt pengar till ett projekt så den som behöver ha en assistanshund kan få utbildningen betald genom dem precis som ledarhundarna. Skillnaden är dock fortfarande att vi får betala våra egna hundar samt bekosta grundutbildningen för dem.

Idag skulle mina ekipage träna tillsammans på Väla. Det ena ekipaget ska ta sin examen i vår, det andra till hösten. De fick träna platsliggning mitt bland alla shoppare. Rätt som det var sprang två poliser förbi på väldigt nära håll. Ingen av hundarna rörde sig! Jätteduktiga!!! De fick göra inkallningar med en påse köttbullar på golvet som störning, det gick galant det med. Hundarna fick gå lösa vid sin mattes sida, jag gjorde mitt bästa att locka dem från ägaren genom att spela "närsynt frågvis" shoppare samt genom att passera dem med köttbullspåsen flaxande framför deras nosar. När hundarna är färdiga för examen ska de kunna kontrollera sig oavsett vilken störning som inträffar. En störning kan vara t ex en hamburgare från Mac Donalds, ett barn som vill klappa, en annan hund o s v. Våra assistanshundar ska klara dessa störningsmoment utan att tappa koncentrationen på sin uppgift.

Hundarna ska även kunna hämta hjälp om ägaren behöver det. Man kan ha trillat och kommer inte upp själv, eller få så lågt blodsocker att man måste ha hjälp av annan människa. Då ska man kunna skicka sin hund efter hjälp. Hunden ska springa till en människa och påkalla dess uppmärksamhet så den följer med hunden tillbaka till sin förare. Hundarna har ett tjänstetäcke på sig där det står att det är en assistanshund. Vi tränade även detta idag, och båda hundarna skötte sig strålande.

Hundarna ska inte bara kunna hjälpa till en massa hemma hos föraren utan kunna hjälpa till i olika sorters miljöer, t ex trycka på dörröppningsknappar, leta upp var man parkerat bilen, vara gångstöd åt föraren m m. Vad hunden ska kunna hjälpa till med beror givetvis på förarens funktionshinder och hundens storlek. En liten border terrier kan ju inte dra en rullstol precis...

Träningen avslutades med fika, eftersom hundarna ska kunna "föra" sig även i restaurantmiljö. De får inte skälla, stjäla mat på golvet eller från någon annan gäst som går förbi med en tallrik eller sitta och tigga. Utan lugnt och stilla ligga under bordet tills matte ätit klart.

Det är väldigt roligt och givande att få arbeta med dessa ekipage, de lägger ner massor av tid och energi på sina hundars utbildning. Energi som de kanske inte har så mycket av egentligen p g a ett funktionshinder. Det krävs en väldig lydnad på våra hundar, de ska kunna föra sig väl ÖVERALLT! Samtidigt ska de ändå kunna agera på egen tass om något händer föraren. Kanske reagerar föraren inte om hunden larmar att blodsockret är lågt, det kan falla fort. Då måste hunden kunna hämta hjälp ÄVEN om föraren inte klarar av att ge kommandot till sin hund. Och det kan gälla livet för föraren!

Varför säger jag våra hundar hela tiden? Jo jag har själv haft två servicehundar som gett mig hjälp. Just nu har jag ingen, men genom att vara instruktör kan jag hjälpa andra genom min egen erfarenhet av mina hundars utbildning.

Du kan stödja våra hundar genom att bli sponsor eller kanske t o m fadder för ett ekipage! Jag är själv sponsor, för våra hundar behövs och är ofta skillnaden på ett aktivt eller inaktivt liv för oss förare. Hur man blir sponsor eller fadder kan du läsa om på förbundets hemsida (klicka på Svenska Service..... ovan).

Molly i rött "under utbildningstäcke" och Ronja i gult täcke som hunden får när den klarat sin examen

2 kommentarer:

  1. Usch vad avundsjuk jag blir nu... Självklart tycker jag att det är jätte roligt att det går bra för dina nya ekipage, men jag blir oxå påmind om att min älskade service hund numera "bara" är hund, trotts att hon är så duktig... Men jag kommer nog tillbaka om några år, med nya utmaningar för både dig och mig! Fast det känns ju oxå lite sorgligt, för det innebär ju att Clara har blivit gammal och kanske inte längre håller oss vakna på nätterna med sitt snarkande... Men den sorgen tar vi då! Krama om dina duktiga ekipage från oss nästa gång ni träffas!!!

    Kram Vero o Clara

    SvaraRadera
  2. Det är självkontroll av labbar att ligga still under ett bord medan det doftar underbart runt omkring.
    Lycka till med träningen av servicehundarna/kram Boel

    SvaraRadera