Mellandagsfunderingar

Så har då julen runnit förbi - hur fort gick inte det? Vår julgran är ovanligt snygg (beror så klart att jag varit med och valt den!), men Tiffany anser att några grenar behöver kortas av, vilket hon sysslat med lite då och då sen den kom in. Nu hittar jag inte bara löv utan även barr i pälsen, man kan läsa årstiderna i hennes päls känns det som! Julbocken har fått sig några gnag av henne med, ibland har vi hört henne buffa på julgranskulorna. Peppar peppar hittils står granen kvar lodrätt, bocken ser sig lik ut och inga kulor har gått sönder!

Lillasyster (min) plågar mig med soliga vackra mobilbilder från Spanien där hon befinner sig med familjen. Tänk att sitta ute julafton i 16 graders värme (de stackarna FRÖS???) och ta en öl! Vem hade inte önskat det! Lite snäll är hon, erbjöd Storasyster få låna lägenheten någon gång, tack tack!!! Tanken är mycket lockande, särskilt om man tittar ut, blåst och regn - typisk halländsk vinter! Fast å andra sidan såg det lika dant ut i somras också...

Äldsta dottern var här i går med sin kompis och dennes sambo för att jag skulle få spela Wii. Äldsta dottern har beskrivit flera gånger hur roligt det är och hur trött man blir. Kompis med sambo bor 3 våningar upp utan hiss, så de var snälla att ta med spel och sladdar till mig så jag fick prova. Vilka underbara ungdomar det finns!!! Så medan Sambon (min) fixade kalkonpaj åt oss, spelade jag av hjärtans lust. Kan försäkra: man blir både trött, svettig och törstig. Allvarligt talat är det faktiskt ett bra sätt att få röra sig när man som jag är ganska orörlig... Tur (eg SYND) att vi inte har detta spel hemma - mitt lilla företag hade gått i konkurs medan jag spelade tennis och golf av hjärtans lust. Tennis tillhör inte min favoritsport, men det var verkligen roligt och dessutom fick jag röra på hela kroppen. Golfen blev också en favorit men något lugnare. Hundarna undrade vad vi höll på med, och jag lyckades slå handkontrollen rakt över nosryggen på stackars Molly. Förlåt förlåt! Men hon sprang för livet sedan så fort vi viftade med kontrollerna. Och Tiffany fick en ny vän - Äldsta dotterns kompis sambo!

Idag har jag något så ovanligt som träningsvärk i höger sida, t o m i benet (inte tusan spelade vi med benen???). Känns nästan lite skönt...

Om några dagar är det nyårsafton. Ska bli intressant att se hur Tiffany reagerar på alla raketer. De har ju smällt sådana innan jul, hörde den första 10 dec! Tiffany har fått höra cd med raketljud och hon har även fått ha ett DAP-halsband på sig sedan 19 december. DAP avger feromoner, doftsignaler som är lugnande för hunden (mycket enkelt beskrivit). Molly är inte rädd, men skäller och morrar på raketerna (kanske en form av obehag) men hon är lätt att distrahera. Tyvärr sätter hon smällarna i samband med unga pojkar, vilka hon redan ogillar.

Har legat lågt med träningen av Tiffany. I alla fall lydnadsbiten. Nu kan hon hämta föremål på marken både hemma, ute och i affär! Och hemma kommer hon så fort hon HÖR att jag tappar något! Då behöver jag inte alltid be henne HÄMTA utan hon gör det självmant. Den lilla moppen (kärt barn o s v) är så himla duktig! Inne. Utomhus försämras hörsel, minne och förstånd på henne - men man kan ju inte begära allt :O)

Vågar man avlägga nyårslöfte på bloggen... Äh nej så modig är jag inte. Men jag önskar av hela mitt hjärta att år 2008 blir ett betydligt bättre år än detta, särskilt för Döttrarna!

Önskar eventuella läsare GOTT NYTT ÅR!

Födelsedagsfirande i flera dagar...

De senaste dagarna har vi ätit tårta i mängder! Nyss hemkomna från Sommarol med all god mat där, var det två födelsedagsgrisar som skulle firas hemma. Först ut var Äldsta dottern som nu nått den aktningsvärda åldern av 26 år. Hon hade gjort en mycket god tårta som man bara kunde ta tjocka bitar av... (Vilken tur!). Födelsedagsfesten livades upp av de två små sötnosarna till kusiner, pappa påstod de fick en sockerkick - för mig var de helt normala barn. Men man har väl glömt... Äldsta kusinen har blivit stor tjej, vi hade en mysig pratstund och pussad blev man med!

Andra födelsedagsfesten var dagen efter. Vår Tiffany blev 1 år. Det firades med besök hos "mormor" Annika, mamma Hilka, syrran Bea och de andra hundarna. Jag försökte få byta Tiffany mot en av de äldre lugnare hundarna eftersom lilla Tiffan smitit ett par gånger på morgonpromenaden... Men ångrade mig snabbt igen, och "mormor" såg inte pigg ut på ett byte!

Väl hemma igen blev det tårtkalas. Sambon, tillika Husse, hade lyckats med konststycket att få lokala brödbageriet att tillverka en fin tårta. Den var väldigt väldigt god, tyckte även Tiffany och Molly som fick varsin bit. Tårtan räckte i två dagar - mums!

Idag har jag lyckats låsa in Tiffany i sin bur och GLÖMT henne där. Hon går i och ur buren bäst det passar, men ibland ska det tränas att vara i stängd bur tycker jag. Så hon blev inlåst och jag skulle bara fråga Sambon en sak... När jag sedan satt och pratade i telefon kom Sambon och undrade försynt om det var jag som låst in Tiffany i buren... Hjälp! Henne hade jag glömt!!! Som tur var så lät hon lite diskret och blev utsläppt av Husse.

Husse/Sambon är glad att denna dag är förbi! Dagen D då årets JULGRAN ska väljas. Jag följde med i år så det blev en SNYGG gran. Vi enades om samma gran efter lite letande. Nu ligger den nätad i trädgården och väntar på att få sprida sin doft och glans inne.

Ansiktsbehandling och julbord

Tillbringade helgen på aktiveringscentrat Sommarsol tillsammans med Sambon. Äldsta dottern hoppade in som hundvakt medan vi njöt av att göra ingenting på Sommarsol! Jag hade beställt en Lyxig ansiktsbehandling till mig själv och en SPA-massage åt Sambon. Det var med spänd förväntan jag lade mig på britsen - nu skulle domen falla. Är inte någon flitig användare av rengöringsprodukter, förutom tvål och vatten (vad trodde ni?). Damen var snäll mot mig, det visade sig även att hon kände mitt livs första stora kärlek (fast det sa jag ju inte att det var...) och lite annat folk från min ungdom. Både jag och Sambon var helt slut efter våra behandlingar, det var knappt vi orkade upp till Julbordet. Sommarsol är för mig det stället där jag finner lugn i själen, jag älskar stället. Synd att man inte har större ekonomi, och att de ha hundförbud, annars hade jag tillbringat mer tid där! Att bli sedd för den man är, och inte för vilket sätt man går på är så enormt skönt.

Tiffany-loppan har börjat SPONTANAPPORTERA!!! Jag tror knappt det är sant. Tappar jag något som hörs (inte papper - det låter inte) kommer hon även om hon ligger och sover, och försöker ta föremålet. Hon har mycket jäklar anamma i sig och kämpar och kämpar tills hon får upp det jag tappat. Jag är så rädd om denna kämpaglöd och viljan att apportera så jag får nästan fnatt. Tror att hundarna triggar varandra. Tiffany måste vara snabb med att hämta, annars gör ju Molly det! Belönar den hund som hämtar, och den som inte hann fram får "för visat intresse".

Nu blir det kalas i dagarna två. Äldsta dottern fyller år i morgon, och Tiffen på onsdag. Husse har beställt en särskild tårta från bageriet till Tiffany. Äldsta dottern får baka sin själv, husse har gjort en särskilt god rulltårta till Den äldstas födelsedag.

Nu väntas det tillökning i familjen! Lagom till jul och allting. Yngsta dottern blir med katt i veckan. Ja hon har redan en, nu blir det ytterligare en kattfröken där.

Sömnigt

Vilken dag! Har varit så sömnig och trött hela dagen. I går, onsdag, var jag och mina assistenter på Julmarknaden på Liseberg. Det var väldigt vackert med alla lampor (hur lång tid tog det att få upp dem och hur många var de - inte lamporna utan de stackarna som tvingats sätta upp dem???). Fick provsmakat konstiga saker som björksaft (går att dricka om man inte har något annat) samt älgörtssaft (är precis lika gott som det låter - nej tack). Ville ej göra den trevliga flickan i ståndet ledsen så jag uttryckte mig väldigt diplomatiskt - hm en intressant smak... Det blev tranbärssaft (köpt på vinst och förlust utan provsmakning) samt hjortronhuttar (spriten får man tillsätta själv...). Köpte även lite glögg av varierande smaker: hjortronsmak (ja vi älskar hjortron men fick tyvärr ej smaka), sockertoppsmak (den var jättegod!!!) och gyllenglögg (mums). Sambon hittade RENKORV, vilket han älskar. Efter två timmars shoppande (hungrande och frysande) åt vi middag på restaurant Tyrol. Gott och mycket! Men lilla chokladtryffeltårtan slank ner i alla fall, Sambon åt nästan två då Yngsta Dottern inte orkade med sin.

Tyvärr blev Tiffanys lydnadsträning inställd idag, regn och blåst får min gamla kropp att ta time out. Tur "tränaren" tillhör de förstående... Istället har vi tränat på NYÅRSRAKETER, d v s en cd med diverse raketer och bomber. Resultat? Tiffany sov i sin bur hela tiden utan att ens lyfta på huvudet. Medan jag fick säga till Yngsta Dottern att inte skrika när HON reagerade på ljudet... Behöver visst träna Yngsta Dottern istället! Ska bli intressant att se om cd-träningen ger resultat, Tiffany är ju inte särskilt lättskrämd och hade väl knappt börjat höra förra nyåret. Så hon har inga dåliga erfarenheter av raketer. Molly är ju inte alls rädd, snarare förb... när det smäller väldigt högt och nära.

Ska köpa ett D A P halsband och sätta på Tiffany. Dels för att lugna när allt smällande börjar ute samt se om det hjälper mot hennes åksjuka (har redan sprayet, testa om kombinationen hjälper henne).

Fått hem en laddning aktiveringsleksaker till mina kurser idag. Fått och fått... köpt snarare. Så nu ska mina egna jyckar få testa intelligensen på dessa leksaker. Brukar oftast köra med egentillverkade sådana, men ibland får man total hjärnparalysering när det gäller att hitta på nya kul aktiveringar.

Första advent

Åh vad jag älskar denna helg! Det är så oerhört vackert med alla adventsljusstakar och stjärnor i alla fönster. Helt plötsligt känns inte vintermörkret så mörkt längre! Det blir ingen julskyltning för mig, ser inte mycket i all trängsel. Hinner se nog innan jul i alla fall...

Tiffany gjorde ett jobb igår, dax att förtjäna brödfödan! Jag och en kollega provade in en blivande epilepsihund i går. Som "störning" fick Tiffany följa med. Och vilken träning hon fick, först bilåkning (inget kul) fram och tillbaka i sammanlagt 32 mil. Vi hamnade i en trafikolycka, som tack och lov inte såg allt för allvarlig ut. Efter den blev hon väldigt kissnödig (vägrade kissa innan vi åkte hemifrån p g a regnet). Hos den blivande epilepsihunden fick hon agera störning vid momentet "hundpassage" - och hon var lagom störig kan jag lova! Efter att ha varit ute i den starka blåsten gick vi in, nu skulle det testas "passivitet". Hm, inte lätt med en Tiffany som upptäckte husets katter som retligt satt på en upphöjd plats och stirrade tillbaka. Tiffany tyckte de såg oerhört roliga ut, men det tyckte inte katterna om Tiffany. Med inomhus fanns även kollegans äldre collie. Alla hundarna var duktiga, även Tiffany tröttnade till sist och lade sig. Efter inprovningen skulle vi lämna kollegan och collien vid tåget i närmsta stad, så Tiffany fick åka bil ihop med en främmande hund. Det gick väldigt bra. Trodde hon skulle vara totalt slut vid hemkomsten efter alla nya hundar och intryck. Men ack vad jag bedrog mig... Den som var tröttast det var jag! Och min assistent... Tiffany var helvild, som ett övertrött barn, som tetades och retades och skulle ha fart på gamla matte.

Sambon och jag har nu hittat två bra alternativ för boende under vår Englandsresa. De är så bra att vi beslutat oss för att bo på samma ställe under hela resan, vi kommer att ha "lagom" till allt vi vill se och göra. Och vi slipper en extra resdag som vi kan göra något annat på istället. So England - here we come! Nu ska bara hundvakt ordnas här hemma...

Kurser, Jonas Gardell och miljöträning

Dagarna blir nu mörkare och allt gråare, känns som om man bara vill ligga i sin säng med värmdedynan på max, en bra bok samt något gott att äta (jo jag vet - det sista borde jag inte göra!).

Veckan har hittills bestått av två kursavslutningar, tre kurser är fortfarande igång.

Onsdagen hade Tiffany lite miljö- och socialiseringsträning på Hunddagis. Snygga killarna Håkan (staffordshire bullterrier, bilden) och Bosse (bullterrier) ställde upp som träningsobjekt. Det tackar vi matte Lena för! Och tack till Tobias som tog initiativet till denna träning!

Sambon och jag var på teatern och lyssnade/såg på Jonas Gardell i veckan med. Jag är väldigt förtjust i Jonas G, vet ingen som så snabbt kan få en publik att bli knäpp tyst från att ha skrattat så tårarna rinner. Med en enda mening kan han göra detta. Och lika lätt får han oss att skratta mitt i den allvarligaste monolog. En sak är säker, jag ska aldrig sitta på första parkett när han uppträder! Publiken på första raden fick rengskydd att ta på sig och det behövdes! De som satt några rader bakom och hade med sig paraplyer var lyckligt lottade!!! Går alltid från teatern med varm känsla inombords när jag sett Jonas Gardell!

Sambon letar boende till vår kommande Englandsresa. Mailar och mailar för att undersöka att tillgängligheten är sådan den beskrivs på hemsidorna. På många hemsidor finns en symbol som betyder att homosexuella är välkomna... Hm, bra att veta i sammanhanget är att barn under en vissa ålder inte tas emot på alla Bed & Breakfast. Tror inte det skulle passera i Sverige (hoppas jag). Vi planerar att besöka sydligaste delarna av England eftersom vår "gamla" färja dragits in. Naturligtvis vill vi båda tillbaka till Yorkshire, men vi testar att inte åka dit nästa gång. Vill se Dovers vita klippor, naturen i New Forrest, Sissinghursts trädgård, Stonehenge... Vi planerar att ta tåget en dag till London också. Mycket man vill hinna se och göra!

APPORTERING och HUNDVÅRD

Dagens glädjeämne: Tiffany som nu hämtar apportbocken på golvet och KOMMER med till mig. Ja de flesta gångerna i alla fall. Lite lek på vägen in men hon kommer!!! Helt plötsligt begrep det lilla djuret vad jag ville, hon t o m väntade med att droppa den i min hand eller på golvet. Som vanligt blev jag så paralyserad när hon håller i apporten att jag glömmer att klicka... Mina glädjetjut och köttfärslimpan accepterades i alla fall som belöning. Raskt hämtades regelboken i lydnadsklass 1-3, och dessutom kryssade jag i alla lämpliga datum för tävlande i SBK:s Tävlingskalender 2008. Nu är definitivt mitt mål att komma till start i lydnadsklass 1 under våren.

Under eftermiddagen var det pälsvård och kloklippning som gällde. För mig som bara haft hundar där det räcker att kamma en gång om året (eller max två) är det en ny erfarenhet med en pälsad hund. Pälsen består av tre delar: Små elaka tovor som lätt blir stora svårgenomträngliga tovor, tussar som ser ut som om jag tuperat dem (Tiffany ser ut som hon har packväska på sig UNDER pälsen) samt s k vanlig päls (den som råkar vara kvar). Annika om du läser detta: GRÅT INTE! Efter pälsvården idag skulle vi klippa klor, vet inte vem som var tröttast efter det, hunden eller jag... Men det gick. När vi ändå var inne på klippning passade jag på att klippa pälsen mellan trampdynorna, och då minsann låg det lilla livet som ett ljus - behövde inte ens säga STILLA (vårt kommando). För att riktigt sätta pricken över i:et beslöt jag testa en fingertandborste, en "tutt" som man sätter på sitt finger och som man sedan ska gnida på hundens tänder med. Min lillfinger var inte litet i munnen på Tiffany! Den noga utvalda tandkrämen hamnade i pälsen och lite i munnen, men absolut inte på hennes tänder. Så det blir fortsatt tandborstning hädanefter.

Nu kanske någon undrar var den stackars terven höll till, som inte blev kammad, ej fick sina klor klippta eller tassarna ansade? Svar: Molly stack så fort jag tog fram kam, godis, KLOTÅNG, "tutt" och tandkräm m m. Höll sig hela tiden osynlig. Sambon lyckades leta upp henne och knuffa in en mycket motvillig terv till mig till sist, så hon i alla fall fick pälsen bortklippt mellan trampdynorna. Hon hade något hysteriskt i blicken hela tiden. Det hade säkert jag med för Mollys tänder är betydligt STÖRRE än Tiffanys... Det hela avlöpte väl för oss bägge.

DJURMISSHANDEL???

Ja då har det hänt IGEN! Mötte två kvinnor med valp idag på min promenad med Tiffany. De stannade först en bit från oss och höll på med valpen, såg inte vad de gjorde. Lilla Tiffan beslöt sig för att nu skulle det bajsas så jag hade mer koll på henne än mötet. Hon bajsar klart och står och tittar bakom min moppe medan valp plus människor (?) närmar sig. Jag har full koll på Tiffy som sätter sig. Valpen passerar bakom mig men låter väldigt konstig, nästan som den kvävs... När jag plockat upp lämningarna, ser jag hur människa 1 smäller till valpen på huvudet med handen och männniska 2 rycker kopplet rakt uppåt. Halsbandet låg precis under öronen och valpen gurglade! De hade redan hunnit gå mer än 20 m från mig men jag hörde tydligt valpen! Blev het av ilska och väldigt ledsen. Varför har såna hund? Bevisa hur duktiga de är att fostra hunden (den lyder mig stenhårt!). Ta ut sina tillkortakommanden på jobbet (men dig kan jag fan i mig göra hur jag vill med!). För inte har de skaffat en kompis - man behandlar inte sina kompisar så. Kommer ni ihåg kampanjen "Rör inte min kompis"? En bra idé vore att skaffa hundmärken med samma text!!! Det värsta är att det är ÄGARNA som behandlar sina kompisar (???) så här illa!

Tillbringat hela eftermiddagen (stackars mina hundar - trist matte) med att leta B&B i England till vår planerade resa nästa år. Vi har ju tidigare bott på hotell men nu vill vi prova att bo lite mer "på landet" dessutom kan man inte boka hotell via båtlinjen (de hjälpte till med det förr). Så ska vi ha tak över huvudet får vi fixa det själva. Det finns handikappanpassade rum, men det är svårt att hitta, man får leta överallt och läsa allt noga.

VALLARE

Nu har jag från två havanaisuppfödare fått informationen att dessa små råttor (hundarna alltså - inte uppfödarna) har använts till vallning på Cuba, enligt infon som ANK-vallare! Kan bara säga en sak: Det var tur att ingen berättade detta för mig innan jag började fundera på havanais - för då hade det inte blivit någon sådan i detta huset!!! :O) Jag har bestämt sagt att jag aldrig kommer att ha en vallhund mer, de är för snabba och "för mycket" för mig. Ursäkta alla med vallhundar! Så mycket till vallhund har jag nog inte sett i Tiffany - än... Men det var intressant information, hon har ju många liknande egenskaper som man förknippar med vallhundar: arbetsvilja/glädje, kontakt och uppmärksamhet, lättlärd, av/på-knapp (hrm, det har inte den "äkta" vallaren i detta huset någon...), snabbtänkt o s v.

Den "äkta" vallaren går nu in på sin tredje omgång "lyckopiller" (veterinärens ord - inte mina). Hon får dem för att vi ska se om hon kan ge ner i stress och få bort hennes överslagshandlingar. Hemma fungerar hon ju bra, förutom om vi kommer för nära hennes bakdel. Ute har hon väldigt svårt för nya omgivningar, plötsliga händelser m m. Vilket resulterat i att hon får stanna hemma när vi åker iväg och tar Tiffany med oss. Till 90% går vi ut med dem var för sig, risken är att Molly annars ger sig på Tiffany om t ex en skatebordåkare plötsligt dyker upp. Molly klarar av hundmöten bättre, utan att elda upp sig, och att titta på fotbollsspelande barn går också för sig nu. En klar förbättring - men beror det på medicinering eller åratal av träning?

Kråkan

Även idag har vi haft sällskap av Kråkan på promenaden. Tycker jag har ordnat Tiffanys antifågeljaktträning fiffigt! En kråka brukade vara ganska närgången, satte sig nära oss på marken eller flög ca en halv meter ovanför Tiffanys rygg. Man kan nästan känna vinddraget från vingarna när den flyger in för landning. När Tiffy var duktig och bara tittade på Kråkan fick hon en godbit. Kråkan var mycket intresserad. Aha tänkte jag, en frivillig till vår antifågeljakt... Så jag slängde Frolic till Kråkan, som åt för glatta livet. Så fort vi närmade oss tillhållet för kråkorna kom han (eller hon) svepande över ängen. Vissa dagar retade Kråkan nästan Tiffy genom att vara supernära eller flyga precis ovanför hennes huvud. Genom andra hundägare fick jag reda på att Kråkan hade brutit benet och bott hos en hundägare i vårt bostadsområde. Så Kråkan ifråga är van vid hundar och har fattat att hundägare har något att bjuda på! Jag är ingen "fågelmänniska" men det skulle vara intressant hur nära man kan få Kråkan att komma för att ta sitt godis... Den äter i alla fall olika typer av hundgodis, kanske inte så nyttigt för den - den ser i alla fall frisk ut. (Kråkan har fått namn efter Kråkan i Mamma Mu, en barnbok med mycket roliga bilder även för vuxna, fniss).

Har just läst ut en bok som handlar om en flickas uppväxt hos nunnor på Irland under 50-talet, boken berörde mig välldigt mycket. Inte bara för situationen de levde under: svält, misshandel, hårt omänskligt arbete och förnedring. I slutet av boken berättar författarinnan om hur hon efter mer än 40 år kom till insikt hur dessa år format henne som människa. Tyvärr hann hennes mamma gå bort innan de fick pratat om de svåra åren. Och där i slutet av boken slog det mig som en blixt! Åren som liten flicka bodde jag på kustsanatoriet Apelviken (utanför Varberg), år som är som en svart fläck jag inte vill tänka på. Bokens författarinna och jag har många gemensamma upplevelser och likheter i vårt sätt att hantera t ex närhet till vänner. Kände så väl igen mig i hennes ord och meningar. Vi svalt inte på Apelviken, inte behövde vi arbeta heller men hot om straff och tvångsmatning (inte bara hot, det hände då och då) förekom! Klart att sådant sätter sina spår!!! Det har tagit mig 43 år att inse det. Tänk att några ord och meningar i en bok av en främmande människa kan göra så mycket. Vilken tur att jag läste just den boken!!! Nu förstår jag också varför jag blev så tagen av den.

Har försökt träna Tiffany på kommandot FOT idag. D v s att hon ska vara vid min vänstra sida när jag säger FOT. Det gick INTE! Istället satte hon sig längre och längre ifrån... Tror hon tyckte det var läskigt att jag hängde över henne från moppen, dessutom lät jag säkert mer och mer stressad ju längre ifrån hon satt. Så nu tränar vi det bara när jag har vanlig rullstol har jag bestämt.

TRÄNING

Trots en värkande axel som hållt mig vaken i natt begav vi oss till Jenny i morse för lydnadsträning igen. Duggregn och rått, men allt glömdes så fort vi började träna. Tiffany värmde upp med lite försök till fårvallning, hon är liten nog att smita under elstängsel... Vi kanske borde satsa på vallning och inte lydnad? Träningen gick bra, Tiffany är pigg på allt vad det än är. Jenny säger att Tiffany är smart, och visst kan jag bara hålla med det! Fick träningslusten tillbaka igen, härligt säger jag bara!

Skönt också att dela sina träningstankar med någon annan, även om man är aldrig så mycket instruktör eller hundpsykolog så är man ju först och främst HUNDÄGARE till egna vovven. Och gör samma konstigheter, virrar till det, missar tajmingen med klickern o s v som alla andra hundägare. Eller ger godiset på fel ställe... Trots upprepad tillsägelse...

KALLT!

Kändes snålt om näsan när jag var ute med "odjuren" idag, d v s mina hundar. Hade dessutom kurs på förmiddagen ute, så det blev till att tina upp i sängen under eftermiddagen med stora värmedynan på högsta effekt. Vad vore livet utan värmedynor??? Svar: KALLT! Vad vore livet utan kursdeltagare? Svar: TRIST! Skönt att det finns både värmedynor och kursdeltagare!!!

Molly skrämde vettet ur mig i går kväll! Hon pep till när hon skulle upp i sängen, och kom inte upp. Hon kom haltande till mig och hoppade upp i soffan. Det är mycket sällan hon sitter i soffan med mig förutom när jag äter... Hon försökte hoppa ner efter en liten stund men kunde inte belasta höger framben. Min första tanke var att hon fått en tumör i lymfan precis som Ronja. Så jag klämde och kände i armhålan men där fanns inget som inte ska vara där. När Sambon skulle lyfta ner henne försökt hon komma undan genom att hoppa över ryggstödet på soffan nästan som i panik. Vi hann stoppa den planen men hon hoppade över armstödet. Det syntes i ögonen att något var jättefel!!! Molly fick en smärtstillande tablett. Och sedan har det varit lugnt. Idag haltade hon inte.

Kim Larsen, kursinformation och ännu ett glädjande besked!

Fick ett oerhört glädjande besked i dag! Min goda vän med tumör på äggstocken messade att den var godartad! Tårarna kom direkt på mig! Och vilken pärs det har varit för min vän att vänta på detta besked!!! Är så glad för hennes och hennes familjs skull! Det finns få människor som hon och jag är så tacksam att få vara hennes vän.

Var på Halmstads teater i går kväll och lyssnade på Kim Larsen och Kjukken. Att vara 62 år, ge järnet i en och en halv timme och dessutom göra det jävligt bra - det ni! De spelade en mycket bra och medryckande rock, fullt ös i princip hela tiden. Texterna är ju inte illa de heller, i den mån man förstår dem... Jag applåderade slut på min kraft i armarna och händerna så när jag kom hem och skulle ur bilen hamnade jag mellan bilen och rullstolen - ja i nivå med tröskeln ungefär. Sambon frågade om han skulle ta ett tag i byxorna på mig och baxa upp mig, men det redde ut sig utan den hjälpen. Kan ju tillägga att jag alltid är glad att rullstol och rygg håller när jag är på konsert... Har man sett mig "digga" (låter lite töntigt men hittar ingen bättre beskrivning) så förstår man vad jag menar.

Pust suck och stön - äntligen har jag klart med kursprogrammet för vintern och sommaren. Allt ligger nu upptryckt och förpackat i kuvert färdigt att skickas. Ett megajobb, men det hade varit värre om jag inte hade haft så många att sända dem till - nu vill många gå kurs hos mig och det är jag så klart endast glad åt!

I helgen blir det kurser igen, men det blir även god mat! Kalkonmiddag i morgon eftermiddag!

Trevlig helg!

Glädje, arbete och lite annat

Glädjen är stor hos oss, Mollys tumör var en "snäll" en! Beskedet kom i fredags. Tyvärr fick Molly ont i nacken av struten hon haft på sig för att inte slicka på såret. Så den åkte av, vi försöker se till att hon inte är på såret för mycket. Det ser fint ut i alla fall. Stackars Molly fick några nya smeknamn när hon burit struten, som "dumstruten" och "fåntratten" - som om hon inte hade nog med sitt operationssår! Tiffany kom på att det var ganska ofarligt att stjäla mat från Molly när hon hindrades av struten!

Helgen har tillbringats utanför Varberg på ett vandrarhem. Varit med och hållt i uppstart av utbildning för blivande service- och signalhundsinstruktörer. Det var ett mycket trevligt och glatt gäng, jag hoppas alla blir godkända och vill gå resten av utbildningen så vi blir kollegor. Damen på vandrarhemmet ville gärna att Sambon (min) skulle jobba där, han hjälpte till i köket vilket gladde henne. Hon och jag kom fram till att hon kunde få leasa honom vid behov! Sambon bara log åt oss...

Äldsta dottern har passat hundarna i helgen, vilken tur jag har henne och Yngsta dottern! Blir alltid problem med hundpassning när man ska iväg på utbildning. Men döttrarna är duktiga med att hjälpa mig med hundarna!

Fortsättning hemsidor, fiskelycka och lite annat

Idag har Sambon tillbringat dagen till sjöss, nämligen på en fiskeskuta i Öresund norr om Kronborgs slott (dvs norr om Helsingör). Fiskelyckan blev god - elva rödspättor, en skrubba och tre sandskäddor! Mums! Sambon fick även en krok i fingret, som drogs ut av skepparen på plats.

Molly knatar stoiskt runt med sin skärm, ute slipper hon den. Såret ser ut att läkas bra. Sambon har tänkt ta hennes stygn, det gjorde han med Ronjas. Vad han inte tänker på är att Molly har hetare temperament, fler stygn och större TÄNDER! Återkommer med hur det går...

Fortsatt med hemsidan idag. För att vara novis är jag lite mallig över den, eller dom ska jag säga.

Till er som tror att man måste ha en blogg här för att kunna skriva kommentarer kan jag säga: Det behövs absolut inte! Man kan skriva som Anonym, då går det fram till mig för att godkänna/avvisa. Så var den dåliga ursäkten bortsopad :O)

Ikväll blir det kamning av liten havanais, men det vet hon inte om. Den lilla damen ligger i sin bur, med dörren öppen, jämte mig och datorn och snusar så gott efter kvällsmaten.

Hemsida och lyckad operation!

Idag är jag väldigt glad och väldigt lättad! Äntligen har jag fått mina hemsidor att fungera med bilderna! Har nästan fått hjärtattack och magsår (nej jag överdriver inte!) i mina försök att få det hela att fungera. Planeringen för vårens kurser måste läggas ut och program kopieras och skickas ut, hemsidan har hängt som ett svart moln över mig. Tack alla som hjälpt mig att hitta felen och lösningarna!

Mollys operation i går gick bra, hon gillar skärmen måttligt men står ut med lidande min. Nu väntar vi på besked om det var en god- eller elakartad tumör, jag tror på det första eftersom allt såg fint ut.

Tiffany har idag lekt med en kompis i samma storlek och ålder, Alice heter den lilla tjejen! Varför har man inte kameran med sig alltid! De var underbart busiga bägge två! Kisserundan blev en kort tur bara eftersom Tiffany ansåg sig färdigrastad och bara lade sig ner med en bestämd min: Gå du om du vill - jag stannar här och vilar mig! Fast när matte lade ner kopplet och gick därifrån tog det inte många sekunder innan hon var vid min sidan igen...

Promenad på Hagön

Ännu en dag med strålande sol! Efter förmiddagens Valpskola bestämde vi oss för att ta med hundarna och gå en sväng på Hagöns camping. Det var en underbart härlig promenad! Molly var visserligen väldigt stressad av situationen, men hade vänligheten att spotta ut ett långt kaninben hon hittade i gräset. Jag var beredd på strid om vem som skulle ha den åtråvärda skånken - behövde bara säga SPOTT UT en gång och hon verkligen spottade ut det. Kan det bero på köttbullarna jag hade tagit med mig som belöningsgodis... Strunt samma, för mig är det viktigare att hon gör som jag säger - bjuder gärna på hur mycket köttbullar som helst i denna situation som vi kämpat med. Bara hon gör rätt!

Tiffany fick mestadels gå lös, jättespännande med alla dofter! Det kom en kanin skuttande framför oss som hon fick syn på - hann springa några meter innan jag fattade att hon fått syn på den. Vilken bra träning! Ett snabbt STANNA (eller vad jag nu sa i hastigheten) och Tiffany stannar direkt och kommer till mig! Det blev många köttbullsbitar för det!

Sjukt...

Tyvärr blev det ingen utställning för Tiffany eftersom jag däckades av feber och halsont dagen innan. Så istället för en resa till Växjö blev det sängen för mig - och som den snälla kompis hon är - även för Tiffany! Som snällt låg och höll matte sällskap i sängen.

Har nu suttit en halvtimma för att försöka få inställningarna att fungera så jag kan få kommentarer. Snälla Maria lovade hjälpa mig... Jag har väl tryckt på någon knapp jag inte borde...

Träningen med Tiffany har legat helt nere de sista dagarna både pga mitt halsonda samt Mollys knuta - luften gick ur mig.

Dagens kurs hölls i mycket styv kuling (i vindbyarna nästan storm) - gick inte att prata i motvind upptäckte jag :O). Kursdeltagarna kämpade tappert på i blåsten med övningarna. Alla klarade inkallningen trots att jag lockade med härligt doftande vitlökssalami!

Planerar en resa med mina assistenter till julmarknaden på Liseberg i december. Satt och läste menyer på de olika restauranterna så jag nästan började dregla... Känns avlägset med julmarknad när det är sol och över 10 grader varmt!

Veterinärbesök

Förmiddagens Valpskola i skön sol förvandlades till en dag i rått småregnande. Brr en riktig höstdag.

Var hos veterinären med Molly på eftermiddagen, juvertumör konstaterades. Molly blev röntgad, och det såg bra ut. Tumören ska tas bort på tisdag, för att sedan skickas på analys. Tankar och känslor från Ronjas sista tid väller över en fast man försöker hålla väck dem. Ronja hade också en godartad tumör ca 1,5 år före hon fick en (eller flera) elakartad.

Har kämpat på med Tiffanys päls idag med. Tror att hon tovar till sig på pin kiv!!! Hon är duktig fast jag säkert drar i hennes päls, ibland tar hon och stöter med nosen på min hand och då gör det säkert ont. I morgon ska hon kammas, badas, kammas och fönas innan utställningen på fredag.

Oroligt i flocken!

Upptäckte en hyfsat stor knuta i går på Molly. Den sitter strax bakom sista juvret på vänster sida. Med Ronjas cancer i väldigt färskt minne kändes det som om jag frös till is. Har vi tur är den ofarlig, vill inte tänka på om den är elakartad. Ska till veterinären i morgon eftermiddag.

Annars har mina tankar varit hos en vän som opererats för tumör på äggstocken idag. Varför drabbas snälla omtänksamma människor av sådant? Inte för att jag önskar det ska drabba mindre trevliga människor heller! Men man frågar sig VARFÖR???

Kammat Tiffany idag, fick dela på två omgångar eftersom hon idag har ganska tovig päls. Har inte hunnit med den riktigt de sista dagarna och det märks direkt. Sedan har det lilla livet skenat runt på de klippta ängarna och fått med sig både blommor och blader, ja i alla fall blader, med sig hem. Men är man hund ska man också få vara hund.

Helgen som gått: mina hundar, andras hundar och lite Guiness

Det blev mycket HUND denna helg! Tre kurser, varav en på Stadsbondgården i Halmstad. Där hade vi turen att stöta på både grisar (i olika storlek och färg), getter, sura gäss (hahaha det är snart Mårtenstider...) och kossor. Funderar ibland över varför det är så svårt för hundägare att se till att belöna det hunden gör bra, istället för att bara fokusera och straffa det hunden gör fel... Hur ska hunden kunna göra RÄTT om man inte lär den det? Varför är det bättre med ett hårt ryck i kopplet än att ge en belöning för att hunden gör rätt... Vad lär sig hunden på det?

Hade en härlig lördag eftermiddag på Harrys (pub i Halmstad) tillsammans med min bror och hans kompis samt min sambo. Tog ett par glas av favoriten Guiness - enligt brodern består det mest av bröd - och bröd är ju nyttigt eller hur? Vad va det Socialstyrelsen sa? 6-7 skivor om dagen??? Alltså satt jag på en pub och var nyttig i flera timmar.

Tyvärr har jag inte hunnit med mina egna hundar som jag önskat denna helg. Men vi har fortsatt träna lydnad Tiffany och jag. Är väldigt mallig över att hon tar apportbocken. Inte lång stund men hon tar den i munnen! Hon t o m kastar sig efter den! Tack Jenny för "2-åringsmetoden", tänker föra över det på allt annat Tiffany ska kunna apportera. Känner mig så motiverad att träna lydnad igen, men behöver ha en "piska och morot" för att det ska bli av.

Trodde aldrig jag skulle skapa mig en blogg, men blev inspirerad av en av mina gulliga kursdeltagare att ta steget. Tack Maria för det!

Jag och min lilla havanaistik Tiffany har nu tagit de första skälvande stegen mot en tävlingsstart i lydnad. Har inte tävlat på flera år men kände att nu var det dags igen. Och även om Tiffany är liten till storlek så ryms det mycken jäklar anamma i henne. I går startade vi tävlingskarriären med att ta privatlektioner. Tiffany var väldigt duktig för sina 10 månader! Den lilla ska även bli servicehund hos mig är det tänkt, men det är lång väg dit.

Besökt Väla under förmiddagen - hur kan man gå där i två timmar utan att hitta NÅGOT att köpa? Jag kunde i alla fall! Varenda klädesplagg jag kikade på ser antingen ut som en tapet från 70-talet (gillar jag inte) eller så har jag redan samma sorts tröjor m m i garderoben (sa yngsta dottern som var med). Eller så står jag där med tröjan i handen och tänker: Är den bra att ha på när jag går ut med hundarna? De flesta tröjor är ju inte det, nä. Som tur var fann jag lite porslin m m inne på IKEA som jag kunde lägga slantarna på!

Fotograferade hundarna i veckan, det var en svettig upplevelse för oss alla - även fotografen tror jag. Molly gastade så hela Granngården visste att hon var där. Tiffany har ju inte riktigt lärt sig SITT KVAR, i alla fall inte mer än 10 sekunder och absolut inte framför en fotograf! Som dessutom ropade till min assistent att "tryck henne på baken det brukar fungera". Ingen av mina hundar har lärt sig SITT genom "tryck på baken"! Och min assistent kör inte heller med den metoden på sina hundar. Så hon försökte vika ihop bakbenen på Tiffany samtidigt som Molly ansåg att nu hade HON suttit tillräckligt länge... Vi får korten om en vecka och det ska bli VÄLDIGT intressant hur dessa ser ut! Återkommer om det, eller kanske inte.