Att inte bry sig...

Det skär i hjärtat när barn säger att föräldrar inte bryr sig om en. Känslan att mamma eller pappa inte bryr sig hur man mår, inte vill prata om livet, inte vill engagera sig , inte ser barnet o s v. Att alltid känna att man bara är en utgift för sin förälder. Hur kan man inte älska sina barn? Hur kan man bara blunda för sitt barn?

Barnen är det värdefullaste vi har! Och har man barn är de fortfarande barn även om de närmar sig de 30. Även om barnen är 50 år ska de kunna komma och få föräldrakärlek när de behöver det. Att favorisera ett barn när man har flera är en dödssynd! Jag vet hur det känns... Och tyvärr ser jag det på nära håll idag.

Idag har katterna varit ute i trädgården. Tigris upptäckte att man kunde klättra i äppelträdet. Sambon vill helst att vi ska vara ute i trädgården samtidigt som katterna, han är så söt med katterna. Katterna får vara ensamma i trädgården tycker jag, de ska inte kunna rymma! Ska försöka lägga ut filmen jag tog idag på de små. De är inte så smarta katterna... Det kom en fågel flygande och försvann över taket ovanför altandörren. Skrålis, den plantan, sprang efter och sprang in i hallen i tron att fågeln försvann in där =O). Ja ja, de lär sig säkert med tiden.