Glädjande besked!!!

Idag blev det bestämt att min pappa ska komma till ett äldreboende. Han framförde med stor bestämdhet att han inte skulle tillbaka till sin lägenhet igen! Och han skrev på en ansökan till plats på ett boende. Jag blev väldigt glad och lättad att han själv förstår att det skulle bli svårt för honom hemma. Nu får han vänta tills det blir ett rum ledigt på något av de två ställen som han ville till. Jag förstår ju att någon annan måste avlida för att han ska få ett rum, eller i alla fall bli väldigt sjuk. Det känns lite så där... Man önskar ju inte livet ur någon samtidigt som jag ju vill att pappa ska komma från kortis.

Vad som är lite tråkigt är att pappa kan bli både arg och elak mot oss, sina närmaste. Sådan har han aldrig varit innan. Fick prata med den underbara sjuksköterskan om detta, så jag fick tips på hur vi ska hantera det. Man blir ju väldigt förvånad när ens pappa tillrättarvisar en som om man vore 5 år eller så... Han är ändå gladare nu och mer social, vilket gör mig jätteglad!!! Det är bara att bita ihop och försöka gjuta olja på vågorna om han blir elak.