Körträning på Travet

Då har jag återigen varit på HalmstadTravet och fått en körlektion. Idag lyckades jag få in bettet i munnen på Kontrig utan att mina fingrar hamnade där de inte skulle vara! Jag fick även kratsa alla hovarna och såg till min förvåning att jag kunde få honom att lyfta på benen för att göra detta. Det är så härligt med Tränaren, hon låter mig prova på saker som jag aldrig ens vågat drömma om. För den som är helt rörlig är det ingen stor sak att kratsa hovar, leda ut hästen ur och in i boxen, spänna för en vagn eller tvätta av hästen. Men har man aldrig ens fått prova utan det har bara förutsatts att man inte kan - ja då är det en stor upplevelse. Sedan funkar väl inte allt för mig utan att jag måste ha hjälp med vissa moment men jag får i alla fall PROVA!

Idag fick jag köra slalom och passeringar mellan koner i både skritt och trav och jag fick köra själv! Det var lite knivigt ibland att få vagnen att hamna där jag ville, men Kontrig är snäll och gjorde sitt bästa. Man är ju gammal juniorvärldsmästare i rullstolsslalom så det var ju attans om jag skulle köra ner alla konerna - vilket jag inte gjorde. Det var med viss stolthet jag körde själv, tredje lektionen bara! Nu fanns Tränaren på "räddningsavstånd" hela tiden så det kändes tryggt och bara roligt =O)!

Jag kan säga att det var ganska svårt att köra hästen, lyssna på Tränarens anvisningar om hur jag skulle köra och se vart hon pekade SAMTIDIGT! Då hamnade jag där jag inte skulle vara... Och när jag väl lyckats lära mig "banan" - ja då skulle jag byta varv. Och då blev jag lite förvirrad igen =O). Men Tränaren hade tålamod (tack för det!), hästen likaså så till slut gick det bra. Men jag fick verkligen vara koncentrerad! Det är så fantastiskt roligt att få dessa lektioner, Sambon påstår att jag är så glad när jag kommer hem efteråt. Han har nu sponsrat fem lektioner för "det är det värt att få en glad käring" säger han. Gulligt av honom! Jag skojade med honom och sa att jag skulle bli tvungen att köpa julklapp till hästen med, hans enda kommentar: Förvånar mig inte!

Föreläsning, påhopp och lussekattsbak

I helgen var jag i Göteborg på föreläsning med Kenth Svartberg, otroligt intressant. Ämnet var inlärning hos hund, relationen till hund m m. Just relationen till våra hundar har Kenth en väldigt bra modell för. Den fick mig att tänka till ordentligt!!! Han delar in det i tre olika delar: Trygghet, samarbete och bestämmande där trygghet och samarbete är de största delarna medan biten bestämmande är mindre. Hur för man nu ut detta tankesätt till sina kursdeltagare med egna ord och funderingar... Det blir uppgiften tills vårens kurser startar! Man ville bara ha mer och mer av Kenths lågmälda kunskap! Mina "idoler" inom hundvärlden är Anders Hallgren (hundpsykolog) och Lars Fält (etolog med inriktning på hund) - nu har jag fått ytterligare en "idol" på listan. Alla tre mycket lågmälda och ödmjuka (tänk om man vore det!) människor med en enorm kunskap i ämnet HUND!

En mycket ledsen kursdeltagare ringde mig i går kväll. Hon hade vänligt sagt till en hundägare, som var mycket otrevlig mot sin hund i en djuraffär, att det såg väldigt illa ut på det sätt hon behandlade sin hund (gapade och skrek och skulle ha hunden till att ligga ner). Kursdeltagaren blev då knuffad in i hyllorna, blev idiotförklarad samt upplyst om att den rasen skulle behandlas på det viset (en staffordshire bullterrier) och hon hade två till så hon visste minsann... Och ingen skulle komma och säga till henne hur hon skulle hantera sina hundar! Dessutom hotade hundägaren med att bussa hunden på min kursdeltagare. Hundägaren och hennes mamma stod och skrek efter min kursdeltagare tvärs över affären. Kursdeltagaren försökte säga att hon inte lade sig i hundägarens hundhållning men det såg väldigt illa ut och var otrevligt att höra hur hon var mot sin hund. Jag tycker kursdeltagaren gjorde HUNDEN en tjänst genom att ha modet att stå på hundens sida. Och jag hoppas hon (och alla vi andra som ser sådant här) vågar gå fram och säga att det inte är OK att behandla ett djur på detta sätt! Vad som förvånar mig är att ingen i affären sade något!!! Men de säljer ju å andra sidan Cesar Sallads halsbandet...



Idag har jag bakat lussekatter! Eller jag och jag, min bakglada assistent Madde gjorde det tyngsta jobbet, vilket jag inte kan. Men rulla ihop deg till lussekatter kunde jag! Kändes så roligt att med hjälp kunna baka igen! Sambon sköter annars bakningen, och det gör han jättebra!!! Men jag bakade en del förr och har saknat "att kunna själv". Så stort tack till Madde som inspirerat mig och hjälpt mig med dagens bak! Hur "katterna" smakade? GOTT!

HÄSTBITEN!!!

Idag var det åter dax för ponnykörning på travet. Regnet hängde i luften och jag bad till högre makt att det inte skulle börja regna innan jag hunnit köra en stund. Kontrig, russet, stod redan i gången och väntade på mig. Jag frågade förra gången om jag skulle kunna få trä på huvudlaget vilket jag aldrig någonsin gjort tidigare. En ponny når jag rätt bra upp till huvudet på. Jo då det hade tränaren kommit ihåg att jag ville så nu fick jag en lektion i hur det skulle gå till... Jag försökte få upp munnen på Kontrig genom att pressa bettet mot tänderna men pållen bet ihop allt vad han förmådde. Då började jag pilla han i mungipan - jag kom ju ihåg att hästar är tandlösa på ett ställe i munnen. Tränare sa att jag skulle in med ett finger i detta tomrum. Japp in med fingret (nu började jag bli SVETTIG) och in kom det AAAAAAAAAAAAAAJJJJJJJJJJJJJJJJ! Mitt finger hamnade mellan tänderna på raringen!!!!! Jag skrek faktiskt till HÖGT för det gjorde djävulskt ont. Pållen släppte mitt finger och till min glädje satt hela fingertoppen kvar... "Muckarduva" - nu jäklar åkte bettet in med fart och öronen in under nackremmen PUH! Där satt det!!! Kommentarerna från mina vänliga medmänniskor: Tränaren - "Men där ska du inte ha fingrarna" (mellan hästens tänder - jaså inte det =O)?). Min assistent M: "Men du är ju van vid katterna" (KATTERNA - hur hårt biter M:s katter om hon jämför hästbett och kattbett?????). Har skrattat hela dagen åt dessa kommentarer. Jag har hela dagen hållt fram mitt delvis BLÅ finger (det kom faktiskt lite BLOD med) och visat för alla i hopp om en SNÄLL kommentar. INGEN har visat en skadad något endaste lite Tyck-synd-om! I alla fall fick jag köra helt själv förutom precis ut ur stallet. Det är så himla roligt så det går inte att beskriva i ord. En praktikant körde med en annan ponny tillsammans med oss och vi fick träna på att köra om varandra både i skritt och trav samt köra jämte varandra. Sambon påstår att jag är överlycklig när jag kommer hem, så jag sitter säkert i vagnen och ser ut som om jag vunnit Elitloppet eller Prix d´Ameriqe (konstig stavning???). Struntar jag i - jag är lycklig bakom tömmarna!!!

Åt världens godaste pastarätt till lunch på Chataeu Lounge tillsammans med Lärjungen och assistent M (ja hon med katterna...). Det blev väldans mycket hund och hästprat, lunchen gick oerhört fort i det sällskapet =O)! Det är så trevligt när man träffar människor man bara kan vara sig själv med!!! Inte behöva tänka på hur man är, hur man ser ut eller vad man säger. Sambon erbjöds få följa med men han ville vila öronen sa han och gick därmed miste om en trevlig god lunch.

Eftermiddagen ängnades sedan åt KLOKLIPPNING! Första gången jag lyckades klippa Tiffany runt om UTAN en enda bloddroppe!!! Hilka ligger som vanligt stel av skräck (hon ser i alla fall ut som det) i husses knä medan jag klipper. Inget blod där heller - bra gjort Lempe!

Fortsatt kattkaos, kurser och antisexklädsel

Morgonens frukost blev en kopia på fikat häromdagen! Jag tror Sambon tog ner katter från köksbordet i samma takt som någon smått hysterisk hip hop låt! Så jag har nu bestämt att vi tar våra smörgåsar till köksbänken, tar fram smör, pålägg m m och gör smörgåsarna klara där. Då slipper vi tre snabba hala katter som vill äta ost (gör väl bara möss?), limpa (jo det är jämt kanter bortnaggade på brödet numera) samt pålägg.

I helgen har jag haft två kurser "bara", tack och lov slapp vi regn!!! Tack alla härliga "kursare" som ger så mycket energi till mig =O)!

Ja så var det det här med antisexklädsel då... Upplyste Sambon att jag skulle ta mig ett hett bad i eftermiddag. Ögonen började hoppfullt tindra på Sambon och han ser fram emot en väldoftande kvinna i sängen i kväll säger han. Och vad kommer ut ur badrummet efter en timma tror ni? En väldoftande kvinna (schampo, duschtvål, deodorant och lite Armani-luktegott) jo det är det - haha men hur ser hon då ut??? Lååååångt nattlinne, gråa långkalsonger, varma goa väl använda sockar och en noppig gammal fleecetröja... Snacka om sexdödarklädsel =O) - MEN JAG LUKTAR GOTT ;O) (ja jag veeeet - man kan släcka ljuset!)

Cesar Millan på Youtube samt Kattkaos på fikat

Via lärjungen fick jag se denna parodi på Cesar Millan, men egentligen är den inte rolig någonstans... För inte fan (förlåt) får vi behandla våra barn som han gör med hundar. VAR står det att det är tillåtet med ryck i avsikt att trycka på nerver och framkalla kräkreflex för att orsaka smärta och obehag på en hund!!! Eller att det är OK att sparka på dem! Det står ju i lagen att man inte får detta - eller drömmer jag??? Gå in och titta på filmen på Youtube, den är väldigt BRA =O) http://www.youtube.com/watch?v=LXy1Nmr7mwg (får du inte länken att funka maila mig!!!). Har plågat mig igenom flera program och kan bara konstatera att karl har ibland rätt i det han säger (hundar behöver aktivering, hundar behöver en trygg ledare m m). Men sedan ska det då "tränas" - eller rättare sagt det är ingen träning utan tvång och våld. När jag var liten och låg mycket på sjukhus tvångsmatade man barnen, jag skvallrade för min mamma och sedan blev det ett jäkla liv =O). När jag ser rädda, ängsliga, oförstående hundar utsättas för Millans strypningar och sparkar hör jag inom mig de tvångsmatade barnen tydligt... Övergrepp är övergrepp oavsett om det handlar om tvångsmatning av små barn, sexuella övergrepp, mobbing i skola och på arbetsplatser, kvinnomisshandel eller våld och förtryck mot djur!

Idag var det totalt KATTKAOS när vi skulle ta middagsfikan. Sambon hade köpt Pecannötweinerbröd (ÄCKLIGT GODA!!!), fixat kaffe och vi såg fram mot en skön fikapaus i det mörka och trista vädret. Trodde vi! Kan ju säga att T-katterna inte hade samma åsikter om hur en skön fikapaus är... De gillar också pecanwienerbröd (???) kan jag säga. Sambon försökte först schasa ned dem, fick bara till effekt att de blev ännu mer intresserade. "Eftersom de försvarar sin fika så mycket måste den ju vara extra god, kom igen nu tar vi doooom"! Lägga tidning över brödkorgen hjälpte inte alls. Vi fick hålla våra wienerbröd i luften, det kom en och annan vänsterkrok mot dem ändå. Sambo höll till sist brödkorgen i luften samtidigt som han skulle rädda sitt weinerbröd och se till att ingen katt sprätte på tabletterna under kaffekopparna så kaffe flög ut. Skrattade nej såklart gjorde vi inte det - eller jo vi skrattade så vi nästan satte kaka och kaffe i halsen! Du store tid vilken cirkus. Hundarna satt snällt nedanför och väntade på en smakbit. Tonic, på bilden som tyvärr är suddig för att katten inte är still så länge..., passade även på att dricka lite vatten. Alla tre T-katterna dricker vatten ur glas, hoppas de nya ägarna har förståelse för det =O)

V 75 - NÄSTA!!!

Äntligen äntligen har jag fått en gammal dröm i uppfyllelse: Jag har fått köra häst! Min nya assistent Madde tog redan på en massa om lektioner för de som vill lära sig köra häst på HalmstadTravet. Och jag kastade mig på telefonen, nästan, och bokade en tid på Ponnytravet som har hand om detta. De har en vagn där man kan köra upp med rullstolen som man sitter kvar i under körturen. Ganska spänd inför denna händelse körde vi idag till travet, där jag så ofta gått med mina Änglahundar Honey, Ronja och Molly. En mycket trevlig tjej tog emot oss. Jag fick vara med om att borsta av hästen, som inte är en häst utan en ponny - närmare bestämt ett russ som heter Kontrig. Fick även se hur man tar på Kontrig all "utrustning" (fråga mig inte vad alla tampar och skaklar heter...) - ja betsel och huvudlag samt tömmar det visste jag var det skulle sitta!

Naturligtvis hade jag hjälm på skallen - den är man ju rädd om (skallen alltså!). Tryckte ner den över mössan så mycket det gick och drog åt spännet. Hade hört några som inte gjort detta, med resultat att hjälmen trillade ner över ögonen. Tjejen satt på ett säte i samma vagn och tog oss sakta ut på rakbanan där det skulle bli trav av. Härlig känsla att åka runt bakom en häst med alla de stora travarna runt om sig på anläggningen! Fick börja köra Kontrig i skritt men sedan i trav. Det kändes superkul, en härlig upplevelse! Var ju några år sedan man red, och jag har nog bara suttit bakom en häst en gång förut - så det var en viss känsla... Efter oss fick vi traktorn som skulle skrapa banan och som inte kunde köra om - men den fick snällt vänta tills jag kunde släppa fram den längst bort där banan vänder.

Två varv runt banan hann vi med innan lektionen närmade sig sitt slut. Jag hade provat att stanna, skritta och trava och fick "äran" att köra ändan fram till stallet. Blev lite nervös eftersom träningsbanan måste passeras och jag litade inte på att jag inte skulle göra något som fick ponny att krocka med en annan häst... Väl i stallet skulle alla "pryttlar" av ponnyn igen och jag fick gärna hjälpa till. Vilket är väldigt roligt eftersom det är en viktig del att även pyssla med hästen efteråt. Kontrig är i väldigt lagom storlek för mig som sitter - jag nådde t o m att plocka ut bomullen ur hans öron. Bomullen hade han där för han tävlar och de hade träningslopp inne på banan - ja så han inte fick för sig att springa dit istället... hahaha!

Detta gav verkligen mersmak - jag ska fortsätta med lektionerna så jag kan lära mig köra häst bra! Bokade genast två lektioner till - det var en superhärlig tjej och en snäll ponny =O) - kan det bara vara bättre??????????????????????????

Hilkas knuta

visade sig vara en godartad nybildning (veterinärens ord).Vad skönt!!! Vi är så glada! Men, som veterinären sa, det finns ingen garanti att det inte kan bildas nya knutor i någon annan tutte (jo han sa faktiskt så!). Jo tack - det vet vi om i detta huset... Men vi ser framåt nu, såret har läkt jättefint och Hilka är pigg som en valp =O)

Kursavslutning och hästkörning

Dagens två rallylydnadskurser började med sol och slutade i regn (och hagel...). Första kursen klarade sig med nöd och näppe från regnet, men de stackarna som hade avslutning fick göra den i regn och blåst vilket avslutades med en lätt hagelskur. Jag var genomfrusen när jag kom hem! Fick lägga mig på värmedyna samt värma två vetekuddar i mikron att lägga på benen. När inte detta hjälpte blev det till att ta till starka drycker som satte fart på blodcirkulationen tack och lov!

Vill passa på att skicka ett GRATTIS till Mr Öland eftersom Kalmar FF vann guld i fotboll idag!

På onsdag ska jag göra något jag ALDRIG gjort förr men längtat efter att få göra: Jag ska lära mig köra häst!!! Ska ta privatlektioner på travet!!! Har ridit lite grand i min ungdom, men då var man lätt att hiva upp på en hästrygg - det är jag inte nu... Alltså måste diverse hjälpmedel till för att få upp mig på hästryggen i dagsläget vilket inte finns på någon ridskola i närheten. Dessutom är väääääldigt långt ner till marken från en hästrygg, man blir lite feg med åldern. Har funderat i många år på att lära mig köra häst i stället. Men inte kommer jag upp på en hästkärra eller sulky TRODDE jag. Tack vare min nya assistent M fick jag reda på att det finns en särskild vagn på Halmstad Travet där vi med rulle kan köra upp och sitta i och köra häst. Det finns visst kurser där, men finns ingen igång just nu och då kan man få privatlektioner istället! Så nu ska jag lära mig köra häst, eller det är nog en ponny om sanningen ska fram. Spelar ingen roll vilket, det ska bli en upplevelse. Jag lovar återkomma med fotobevis att jag kört häst =O) - Adielsson, Unterstiener, Goop och alla ni andra HERE I COME!

Juvertumör och tandläkare

Idag har Hilka fått opererat bort en juvertumör som vi hittade för en vecka sedan. Nu följer en spänd väntan på resultatet av analysen på knutan. Men vi hoppas på det bästa!

Jag hade kommit igång och börjat träna Tiffany igen i lydnad, går ju kurs och kom på en möjlig orsak varför det gått så trögt med lydnadsträningen som vi startade förra hösten. Och så kom Hilkas juvertumör - tillbaka till ruta 0 direkt! Men det känns som om det blir lättare att återuppta träningen igen - tack vare lilla underbara Tiffany som bara vill göra saker tilllsammans med mig.

Var med Äldsta dottern i går hos tandläkaren för hon skulle dra ut en tand. Jättebra stöd att ha sin minst lika rädda mamma med sig =O(. När vi såg tandläkaren undrade jag om han egentligen hade gått ut gymnasiet? Är det för att jag blir äldre som jag tycker att läkare, tandläkare och andra bara blir yngre och yngre??? Snart ser de väl ut att knappt ha slutat förskolan... Äldsta dottern tyckte att tandläkaren dessutom såg lite klen ut på överarmarna (ja det gjorde han faktiskt!!!) så hon blev lite orolig att han kanske inte orkade dra ut hennes tand. Men jag lovade att dra i tandläkaren om detta skulle inträffa. Vet inte om det gjorde henne speciellt lugnare... Hon var duktig i alla fall och sa inte ett smack när tanden åkte ut - man säger kanske inte så mycket med en lugnande tablett och 5 bedövningssprutor i sig... Jag var också duktig, det gungade lite när jag såg att utdragningsverktyget togs fram, men man fick ju skärpa till sig. Hade varit snyggt om JAG hade tuppat av - som barnen säger: FYYYY VAD PIIIIINSAMT!