Ännu en vacker sommardag

Idag har Tiffen och jag varit ute och traskat. Med däcken nypumpade tog vi en ännu längre runda, med kalkongodis och vattenflaska i cykelkorgen. Och en tröja till mig för säkerhets skull. Jag behövde INTE använda den...

Idag höll vi på att bli efterlysta! Nästan hemma stannade jag till och pratade med en vän jag inte sett på jättelänge. Det är en sådan vän som det känns att man träffade i går, vi började prata där vi slutade sist ungefär. Vi stod länge och pratade, skönt att ibland få byta lite erfarenheter med någon som har samma funktionsnedsättning (använder detta uttryck annars får jag skäll av yngsta dottern, USKEN).

Vi var flitiga och tränade idag med, men det märktes på Tiffe att det var varmare idag och att vi gick långt innan vi tränade. Hon satte fjärren idag UTAN att flytta fram framtassarna!!! Visserligen med godisburk bakom sig, men det hjälper inte alltid mot framflyttningarna. eller så var det så varm och hon var så trött att hon inte orkade lyfta på tassarna ;O):

Sommar sommar sommar...

Ja enligt kvällens väderrapport har vi nu sommar i Halland samt Skåne och Västra Götaland. Det är ca 1 månad för tidigt, eller förtidigt tycker jag aldrig att det kan bli!

Var ute med Tiffany en härlig promenad i morse. Tog med lite kalkonrester så vi kunde träna lite samtidigt. Ges många tillfällen till träning på promenaden med olika miljöer och störningar. Tiffen är väldigt rolig att gå ut med. Hon är så pigg och glad, glömmer jag ge henne någon godbit vet hon hur hon ska få det. Snacka om att ha tränat sin matte =O). Hon hoppar upp på bänkar och stenar - matte SER du??? Nu tycker jag ju att hon ska jobba för maten (är det någon gammal lutheransk tes...) så vi passar på att köra lite fjärrdirigering innan godiset kommer.

Tyvärr hade jag för lite luft i moppens däck så rundan blev inte så lång som jag planerat. Tiffen var nog ganska tacksam för det (är hon boven som luftat moppen?). Sambon har lovat pumpa fordonet igen, så i morgon far vi ut på promenad och träning. Och så får vi ju så mycket MOTION med. Har jag inte berättat om lilla damen? Det har jag säkert, men här kommer den igen!:

Jag var ute med mina hundar körandes min moppe. Möter en liten dam som stannar och pratar. Hon tycker det var fina hundar (jag älskar henne genast), härligt att komma ut och så fick jag ju så mycket MOTION sa hon... Öhhh motion??? Jag håller masken, pressar ner skrattet i halsen och säger att jag måste vidare. Kan berätta att jag skrattade mig runt resten av rundan. Visst, jag rör ju på höger hand när jag gasar och vänster arm där jag har kopplet. Men att kalla det mycket motion, nej det kan man väl inte? Tänkte damen inte på att jag satt i värstingmoppen (4-hjulig)? Nej det tror jag inte, och det gjorde mig glad i dubbel bemärkelse =O).

Resten av dagen har vi spenderat i trädgården, tills vi inte stod ut i värmen. Ja och så har jag ju spelat nya spelet Howrse - jag hoppas att jag ALDRIG blir för gammal för att spela spel! Mina barn blir galna när de ringer och jag sitter vid datorn med mina spel. Det är bara två spel, Bubble town som jag spelat länge och nu Howrse som jag hittade när Bubble town låg nere. Jaja man får roa sig med något, jag kan ju inte träna Tiffany i flera timmar om dagen - eller;O)

Nu reser jag...



Nu fick jag nog!

Många är de gånger jag tänkt på att byta klubb. Jag har varit upprörd och arg, ledsen och besviken av olika orsaker men ändå varit min klubb trogen. Så är det säkert för många - ibland får man bara nog... Och ändå stannar man kvar. De positiva stunderna är fler än de negativa. Jag har alltid försvarat min klubb, har någon klagat på t ex instruktörer har jag genast berättat att det finns andra jätteduktiga sådana o s v. Jag har varit stolt över att tillhöra just min klubb! Nästa år har jag varit medlem i 20 år, fler år än i någon annan förening/organisation.

Nu har min stolthet förvandlats till noll. Jag kommer att så snart det går att lämna min klubb. Måste bara kontrollera hur det fungerar med mitt tävlande. Har för mig att man inte kan få tävla för två olika klubbar under ett och samma medlemsår. Vill det sig illa måste jag stanna kvar tills mitt medlemskap går ut 2012 i januari för att sedan flytta till nya klubben 1 februari 2012. Kan inte tänka mig att inte kunna tävla, det är för roligt!

Vad det gäller? En enkel förfrågan inlämnad för mer än en månad sedan om att få hyra sängplatser i klubbhuset. Enligt min tolkning av hemsidan kan man få övernatta för 50:-/dygn och person. Den tolkningen är jag ensam om tydligen. Men OK jag böjer mig för att andra tolkar det på annat sätt, och regler är regler. Men att det ska ta en månad innan besked kommer (efter mycket tjat), och dessutom framföras per telefon på ett synnerligen otrevligt sätt med en mindre spydig föreläsning om att klubben inte bedriver hotellverksamhet m m. Där går gränsen för mig! Är det så här man är rädd om sina medlemmar? Nej det tycker jag inte. 

Jag hoppas verkligen att det negativa svaret inte har någon koppling till att jag tyvärr inte kunde praktisera på klubben. I dagsläget har jag ingen ny praktikplats att gå till alls. Bara så ni vet...

GLAD GLAD GLAD!!!!!!!

Nej jag har inte vunnit flera miljoner på Triss! Inte heller någon bil - resa - tv, nej ingenting sådant. Däremot ska jag få nya hjul och batterier till min "körasjälvstol"! Sedan jag fick dessa jävla (förlåt) hjul har det varit skit att köra själv. Hjulen fungerar så att med batteriers hjälp använder jag mig av ca 20-40 % egen kraft för att köra. Hade en annan modell till att börja med men när de batterierna var utslitna hade vårt landsting gått över till en annan modell som har varit skräp hela tiden!

Jag har haft 3 uppsättningar batteri och ÄNDÅ har dessa inte räckt till för mitt behov! Det har varit ett jäkla laddande och kontrollerande var gång jag ska ut med den stolen. På helgens tävling hade jag 6 nyladdade batterier med (3 par), men vågade inte röra mig ur fläcken när jag en gång hade kommit fram till vår plan. Körde bara när jag tävlade, resten av tiden satt jag och häckade och kunde inte vara social!

Idag lämnade jag in alla batterierna på Hjälpis för kontroll. Stackars P som fick ta emot min frustration (som vanligt när det gäller batterierna), men han delade den med mig och förstod vad jag känner. Han informerade om att det nu finns en annan variant eftersom Hjälpis numera INTE har min nuvarande modell längre... (Hänger ni med?). Den nya modellen skulle visst vara betydligt starkare och skulle passa mot mina behov. Han lovade kontakta min arbetsterapeut och jag ringde henne också för säkerhetsskull - sådana här saker kan tyvärr ta månader ibland. Och först måste beslutet tas ATT jag får den nya modellen...

Till min stora glädje ringde arbetst upp mig för en stund sedan och då hade hon och Hjälpis kommit överens om att jag ska prova de nya hjulen på min "körasjälvstol" och om de var till belåtenhet fick jag behålla dem! Jag blev så glad att det kom lite tårar i ögonen!!! Jag är säker på att de stannar kvar på min stol, hjulen alltså, för det kan fan inte bli värre! Nu ska vi bara försöka få ihop en tid när alla kan vara med på provningen, men jag kan ställa upp mitt i natten om så behövs!!!

Jag förstår inte hjälpmedelscentralerna; de väljer ut hjälpmedel av skilda slag och fast de inte fungerar för oss som använder dem FORTSÄTTER de lämna ut dem. Vilket gör att man har hjälpmedel stående hemma som man aldrig eller sällan använder, och hjälpmedel är inte billiga. De kostar oss alla skattebetalare en slant. Ofta går de ju efter priserna, men billigt är inte alltid bäst!
Hellre ett dyrt hjälpmedel (dyrast är inte heller alltid bäst!), dyrt vid inköp, men som man kanske använder dagligen i många år än ett billigt som bara står och samlar damm i en hörna. Bäst att säga med så ni vet: Vi FÅR inte våra hjälpmedel utan vi får LÅNA dem tills vi inte behöver dem mer...

Tack P och konsulenten på hjälpis och I min arbetsterapeut för att ni satt bollen i rullning redan idag =O) - jag är så G L A D

Vilken underbar dag!

I går bara njöt jag av hela dagen! Jag t o m vaknade i natt, satte mig upp i sängen och bara log så där rakt ut i natten. Då mår man väl bra =O)!

Dax igen!

För vad? Nåt kul? Nä tyvärr. Min polare herr Ångest har slagit sig ner i min mage och krafsar på insidan. Emellanåt klämmer han lite på hjärtat och tar struptag också. Hänt något? Nä egentligen inte, rättare sagt det SKA hända men kommer nu inte att göra det. Trodde jag var redo men det var jag inte tydligen. Att det ska ta sådan tid att komma tillbaka! Jag kommer troligen aldrig vara redo igen! Om jag ska slippa herr Ångest är det lika bra att lägga ner projektet! Tyvärr gick jag miste om en superföreläsare jag anmält mig till. Fru Jippi kommer däremot fram när jag tränar med Tiffeloppan. Eftersom jag måste ha sådan focus när vi tränar glömmer jag allt annat vilket fru Jippi gillar. Kom inte till klubben i går för träning då herr Ångest satte stopp för det, men så fort solen kom gick jag ut på vår lilla apellplan jag har hemmavid - vår och vår det är snarare kommunens. Genast knuffade fru Jippi bort herr Ångest och det gick helt enkelt SKITBRA med träningen =O). Hade det varit tävling hade vårt 1:a pris suttit där. Alla som tränar hund vet ju att hemma går hunden som en lydnadschampion, medan den tycks glömma detta när det ska visas upp för träningskompisar. Eller hur? Eller om man ska tävla, vadå rutan/stanna/apport o s v. Vi ska tävla nästa helg och vi har kommit fram till att det passar oss bästa att vila oss i form. På tisdag ska vi dock träna för fröken Jenny, så det får bli ett genrep. Har lovat Tiffeloppan att vi ska träna en gång till på stället vi ska tävla på, sen kan vi inte göra mer. Vi får en domare som jag tävlat för förr med Ronja så det blir kul! Och han gör inte mig nervös heller - det känns så ibland med vissa domare. Medan andra gör en så nervös att man glömt vad man gör där! Och utan att den sagt ett ord, domaren alltså.