TILLÖKNING och VALPTRÄFF

i familjen!!! Och inget är riktigt sig likt längre. I söndags blev vi stolt jourhem till tre kattungar. Det är första gången vi tar emot katter så det ska bli roligt. Tyvärr anser vi oss inte kunna ha egen katt, men att ta emot katter lite då och då tills de ska få nya hem - ja det känner vi att vi gärna vill. Sambon var väl sådär intresserad av idén, men han körde och handlade in lite kattleksaker idag alldeles av sig själv... Och vem kan motstå kattungar??? Möjligen den som lämnade dessa små krabater på en tipp i Hylte... Hur kommer det att kännas när de får nya hem och lämnar oss? Det kommer att fällas tårar, så klart, men vi vet om att de ska vidare och vi kommer (om det går bra) att välkomna nya katter som behöver ett jourhem.

I helgen var det Valpträff hos hundarnas uppfödare, totalt var det 17 hundar (inkl uppfödarens) som samsades tillsammans med sina människor. För mig som älskar att se hur hundar i flock agerar sinsemellan var det en höjdareftermiddag! Våra egna uppförde sig väldigt bra... Tills Tiffany upptäckte att det stod en burk full med Frolic på trädgårdsbordet. Hon, som brukar svårt att hoppa upp i soffan hemma, tog plötsligt ett jättehopp upp på bordet! Som om det var en självklarhet att bete sig så =O(. "Bra koll den där hundpsykologen har på sin hund...". Japp det har hon - för så gör ingen hund hemma =O). Kul såg det ut i alla fall! Och uppfödarens man ska ha tack för goda våfflor!!!

Mamma Mia

Efter en hemsk smärtfylld vecka kom vi iväg på bio i eftermiddags. Hastigt beslut i morse, Robban åkte dit och fixade biljett när kassan öppnade i eftermiddags. En timma senare var vi där. Tog lite "knark" i förebyggande syfte - men har man riktigt roligt känns inte värken fullt så mycket. Jag fick lägga band på mig för att inte sjunga med i låtarna - jo lite tyst var jag bara tvungen att göra det. Hälften av biobesökarna var pansisar som säkert inte hörde mig ändå =O). Filmen var väldigt bra, men det var mycket konstigt att höra Meryl Streep SJUNGA... Även om hon gjorde det riktigt bra! Och Pierce Brosnan & Co kommar aldrig mer bli trovärdiga som hjältar för mig efter att ha sett dem på platåskor och ABBA-kläder. Men kul var det!

Första gula/röda höstlövet kom singlande ut på vägen när vi körde hem. Nu följer en skön tid med trädens alla vackra färger som jag hoppas hinna fotografera innan de trillat av. Nästa vecka har jag tre kursavslutningar, sedan kommer jag bara att ha kurs dagtid resten av hösten. Skönt, då kan man sitta inne med varm O´boj på kvällen, läsa en massa böcker och bara ha det gott när regnet vräker ner. Vem går ut med hundarna då? SAMBON =O)

ONT...

Senaste dagarna kan sammanfattas med ett ord: ONT! Ont i leder. Ont i muskler. Ont i armar. Ont i rygg. Ont i knän. Tennisarmbåge i bägge armbågarna (varför nöja sig med att ha ont i en bara). Ser fram mot nätterna med skräck - timmar av vridande, vändande för att hitta en position som gör minst ont. Dagarna ägnas åt medicinering och försök att sova ikapp den tid man mist under nattens krumbukter . Känns som om man ligger som något som ser ut som en målning av Picasso - en arm hit och ett ben dit =O). Panik när man vet att det är kurs på kvällen. Då måste tröttheten vara väck och hjärnan på skaft!

Hilka har idag tagit min medicinburk och hållt i några sekunder. Med mycket peppning går hon loss, förstår hon inte direkt så provar hon med att LÄGGA sig! Du som läst bloggen förr vet att hon inte låg på kommando när hon kom till oss. Idag tog hon i alla fall den tomma burken och fick massor med klappar, hojtanden, glädjepussar och Frolic för denna enorma bedrift. Vilken tur att man har sina fyrbeningar som förgyller även den jobbigaste dag!!!

Så har det hänt igen - manipulerad och lurad... Mesiga korkade Marie som tyst sitter och tiger och så sällan ifrågasätter. Varför kan aldrig folk vara ärliga, varför berätta halva sanningar för att få igenom sin vilja? Lita på folk - gör jag än mindre nu. Vilken tur att det finns ärliga vänner som går att prata med. Tänk vad lätt det är att köra över människor som helst bara tror gott om andra. Hur många gånger orkar man bli besviken innan man slutar lita på någon alls? Ska man fortsätta arbeta i föreningar där man blir hånad för man vill ställa upp, förlöjligad av folk som inte ens varit på plats, anklagad för att glida fram på räkmackor när man ställer sitt vanliga arbete åt sidan för att hjälpa till, förd bakom ljuset o s v. Ja varför fortsätter man? För min del för mina underbara vänner som finns och stöttar när allt är svart.

KLANG OCH JUBEL!!!!

Vår underbara Hilka har gjort det!!! Vilken underbar hund hon är!!! Men vad har hon då gjort??? Tro det eller ej men hon gav mig mina myssockar!!!

Förutsättningarna är som följer: Hilka, 4 årig havanais som aldrig burit annat än godis och leksaker. Varje gång Tiffany jobbat för mig (dragit av tröja eller hämtat något jag tappat) har Hilka kommit och kollat vad som står på. Hon har nästan alltid fått en godbit som tack för visat intresse. Men har inte kopplat ihop lyft något och ge matte = godis. Ibland har jag krävt att hon ska nosa på det Tiffany hämtat och sedan har hon fått en godbit.

Tiffany upptäckte mina sockar på golvet och gav dem till mig som vanligt, för detta fick hon en minigodbit vilket Hilka uppmärksammade. Jag höll fram sockarna mot Hilka och busade lite med dem. Hon tog dem, jag släppte och hon höll kvar dem i munnen samt vände ansiktet mot mig så jag kunde ta dem! Älskade lilla höna - att jag inte pussade ihjäl henne =O)! Hon fick en godbit men blev helt till sig av alla pussar och glädjetjut från matte. Hela kroppen viftade i takt med svansen.

Ingen ska någonsin säga till mig att små hundar inte kan något!!!

Strandpromenad

Idag har hundarna varit på stranden med Sambon. Jag hade en hög med saker som skulle skrivas ut på datorn så Sambon tog med hundarna ut en sväng medan jag fick sitta hemma och arbeta... De hade haft det skönt förstod jag. och Sambon hade släppt dem lösa vilket han aldrig annars ha vågat göra när de varit ute utan mig. Han var rädd att de inte skulle komma om han ropade - som om Hilka skulle lämna sin älskade Husse =O)? Nej tror inte det!!! Och Tiffany vill inte vara utan de andra två så hon höll sig i närheten hela tiden. Även om Sambo berättade att damerna hade rusat ut i vattnet till de små sandöarna, och de hade haft så roligt. T o m Hilka hade fått världens fart på stranden. (kan hon behöva för hon har inte längre någon midja...)

Är så glad - köpte en snygg oanvänd Gudrun Sjöden-kappa på Tradera BILLIGT!!! Och den passade nästan till 100 % - svårt att få kappor att sitta perfekt på en kropp som min =O). Men jag blev så nöjd så nöjd. Fast köper jag något nytt som jag gillar särskilt brukar det ta evigheter tills det används. Det ska vara "rätt" tillfälle - ingen i familjen förstår mitt resonmang =O(.

Englandsresan nästa år är under långt framskriden planering. Vi har kontaktat Jean och Robert ang bokning av rummen - ja rummEN - Barnen ska med oss några dagar. D v s de ska släppas fria i London under tre dagar - för shopping! Barnen ska flygas till England medan vi tar båten som vanligt. Vi har även frågat om vi kan boka boendet under OS i London 2012 - det gäller att se framåt =O)!

Cesar Millan

Nu har det hänt igen! Ägnat lektionstid för diskussion av Ceasar Millan "den fantastiske" och hans metoder! Det är svårt att hålla sig lugn och komma med sakliga motargument. Man stirrar sig blind på hur "lydiga" hundarna är efter några timmar med Cesar. Jag skulle också vara underdånig honom om hans satt elhalsband på mig - men trygg? Aldrig. Förtroende för honom - inte alls. Däremot rädd, osäker och nervös! Tur man inte är hund...

Är så glad =O)! Har vunnit ett bud på Tradera, köp och säljsidan på internet. Jag älskar Gudrun Sjödenkläder men de är väldigt dyra i förhållande till min lilla förtidspension. Äldsta dottern visade mig hur man hanterar Tradera - och vips hittade jag en mängd "Gudrunkläder" till överkomliga priser. Sambon stönar när han plockar upp klädpaket ur brevlådan, han påstår att vår brevis (brevbäraren) kommer att bli sur... Det tror jag inte alls, vår brevis är en vänlig själ. Idag satt jag med hjärtklappning och såg minutrarna närma sig tiden för budgivningens slut. Och YES jag fick min cardigan =O). Nu återstår att se om den passar - passar den inte får i alla fall Sambon inte reda på det!!!

Kalla vindar bådar om höst!

Tog en promenad med Sambon och hundarna i förmiddags på Östra stranden - det var kallt om näsan och fingrarna! Vantar måste införskaffas eller letas fram, börjar bli läge för det. Hundarna sprang för glatta livet - i alla fall Tiffany som har hur mycket spring i benen som helst. Hon älskar även att försöka få igång morsan som dock tar det lite lugnare...
Ny kursstart i eftermiddag (Rallylydnad) med både "gamla" och nya deltagare!

NU ÄR JAG PÅ G IGEN!!!

Dags igen att ta upp bloggandet! Kände att det inte riktigt blev detsamma som att skriva dagboken på hemsidan... Dessutom saknade några min blogg vilket känns rätt kul! Hoppas du läser detta Mr Öland =O)! Idag blir det ett kort inlägg men mer följer lovar jag!!!