Undrens tid är inte förbi!

Idag har Hilka lagt sig ner TRE gånger och blivit belönad när hon legat. Hon har fått många godbitar varje gång och hon ser MYCKET förvånat på mig!!! Klart hon annars lägger sig massor av gånger varje dag men inte när vi tränat det. Ska klicka in henne, hon är anmäld till kurs tillsammans med Husse där klickern ska användas. Försöker nu få henne att förstå ekvationen: godis i mattes hand + matte stirrar på golvet = jag får godiset när jag lägger mig. Jippi!!! Å Tiffany ligger och ligger: Matte jag kan, jag kan!!! Klart hon får en godbit hon med =O)

Årets hittills varmaste ??? dag har jag tillbringat i garderoben. Dags att välja ut kläder till resan, d v s kolla så man kan knäppa knappar, gylfar och annat så man inte står där i England och ska in till London och - jaha var det DESSA byxorna jag inte kom i... Kul kul. Nu har jag provat allt som ska med. Tyvärr ser det ut som om jag behöver låna lite plats i Sambons resväska om allt ska med. Om jag börjar packa idag ser Sambon inte vad jag stoppar i, han är på fiske med klubben i Skåne. De skulle börja med sillafrukost - låt inte så spännande men var säkert gott.

Åter till garderoben...

Hilka speaking:

Idag var det min tur att få "sommarfrissa" som Matte kallar det! Eller som hon säger till sin egen frissa när det ska vara sommarfrissa på Matte: Klippt så kort du kan men inte så jag blir en skinnskalle! Nu tycker jag faktiskt att jag själv är på gränsen - och det fast Husse åkte med mig. Matte skulle "förklippa" i går så det skulle ta kortare tid hos Hundaffären idag (= sparas pengar!). Kan tala om att Husse vägrade gå ut med mig om Matte fortsatt klippa... Som Yngsta dottern sa till sin Mamma och min Matte: Det finns en orsak att du är hundpsykolog och inte trimmar hundar istället! Det tyckte jag att Dottern har alldeles rätt i!!! Matte ser lite sur ut - men jag tror hon inser att Dottern har rätt. Matte erkände att när hon klippte Barnen när de var små så blev det ganska orginella små kalufser.

Nu är vi i alla fall snygga i pälsen både jag och Tiffany! Inga tovor, nybadade, nyklippta klor - ja så rena att vi knappt kände igen varandra igår. Husse fick bada mig men matte kammade och fönade efteråt - hon sa att jag var en mycket snäll hund. Tror det - jag blev som förstenad av skräck när saxen återigen åkte fram! Men det var bara en tova som Husse missat och som åkte av.

Idag kom jag på hur jag kan ligga i buren fast Tiffany är där! Jag bara ser ut som om jag är superliten, som en chihuahua, ålar mig längs ena sidan in - och vips sprider jag ut hela kroppen. Varpå Tiffany inte får plats och måste gå ut och lägga sig någon annanstans. På bilden ser du hur nöjd jag är över min plats i buren.

P.S. HUR FORT VÄXER EN PÄLS UT IGEN - NÅGON SOM VET???

Träning

Bildbevis på en apporterande havanais!

Det var mycket bus med apporten idag, men till slut lyckades Tiffany sitta stilla medan fotot togs.

Apportbocken är så rolig att hon piper och gnäller om hon inte får ta den! Den är t o m så rolig och åtråvärd att den kan vara en belöning för annat moment! Känner mig stolt att Tiffany lärt sig gilla den så mycket! Tänker så smått introducera metallapporten också...

Mamma Hilka har faktiskt också tagit träapporten och burit iväg. Eftersom dottern skriker efter den MÅSTE den där pinnen ju vara något av värde, eller hur? Och då snor man den framför nosen på lillan... Om Hilka fick belöning? Klart att hon fick det - men jag tror inte hon förstod varför.

Lydnadsträning

Haft en träningsstund med Tränaren och Tiffany. Himmel vilken Tränare!!! Man får en riktig energikick. Hon SER verkligen allt man gör bra och det som man missar, fast jag är instruktör är jag likadan som alla andra när man ska hålla reda på hund - kommando - klicker - godis. Det vill säga: Jag rör till allt ibland =O). Själv tycker jag inte vi kommit så långt i träningen, men det tyckte Tränaren - åtminstone i vissa delar. Bokade in fortsatt träning i sommar. Hade varit väldigt roligt att få lilla Tiffen upp i Elitklass! Det ska jag ha som långsiktig mål.

Sambon åkte tidigt till Helsingborg för att fiska. Fick sms någon timme senare att det blev inget havsfiske för båten gick inte ut idag. Det blev till att köra hem igen och byta utrustning till annat fiske i Halmstad. Ja så kan det gå!

Hilka morskade upp sig i morse på morgonrundan minsann. Vi mötte vovven Felix som Tiffany gick fram och hälsade på, sedan lade hon sig ner med magen upp så Felix fick nosa. Det skulle han inte ha gjort! Mamma Hilka flög fram som en oljad blixt och skällde till, stackars Felix tog ett enmetersskutt från Tiffany! Rör inte min dotter var budskapet, och det gick fram klockrent om man säger så...

Sommarfrissa, minnet av Molly och Kalle Katt

Idag har Tiffany fått sommarfrisyr! Det tog sina modiga timmar att ta sig igenom pälsen - men resultatet blev väldigt bra! Tack Hundaffären för tålamodet ni visade. Tiffen ser helt annorlunda ut efter klippningen och det tyckte mamma Hilka också. Hon undersökte Tiffany mycket noga vid hemkomsten, men ryckte sen på axlarna och sa: Okej säger ni att det är Tiffany så får jag väl tro er... Mamma Hilka ska få sin päls nerklippt om en vecka men då får Husse följa med.

Vår Molly skulle fyllt nio år idag. Sorgen sitter som en klump i halsen, gråten strax bakom ögonlocken. Tänk så mycket tråkigare livet är utan en terv med alla sina upptåg =O) och överraskningar. Hon var så otroligt vacker, och så otroligt snäll. Jag är så innerligt glad att vi fick ha henne så länge som nästan nio år.

Vi var i Skåneland några dagar förra veckan och besökt Kompisen. Lite nervösa var vi allt då hundarna skulle med och möta Kompisens nya katt Kalle. I fantasin såg jag katten på en gardinstång med Tiffany ljudligt skällande på golvet under med ackompanjemang av Hilka. Var beredd på att besöket skulle bli av den kortare varianten. Men tänk vad jag bedrog mig! Kalle Katt visade sig vara en supercool herre - hundar jösses så löjliga! Hilka morrade så fort han visade sig, men gjorde inte mer än så. Tiffany tyckte att han såg ut att vilja leka, ibland var han så vänlig och sprang några steg framför henne: JIPPI DET RÖR SIG! Smart katt som han är hoppade han bara upp på något och satt där sedan och kikade på Tiffany. Hela natten avlöpte utan bekymmer, inga djur var inlåsta i något rum utan de kunde gå som de ville. Inte ens när Kalle ville gå ut på morgonen orkade hundarna gå upp. Sambon fick släppa ut och in Kalle allt eftersom. Hundarna upptäckte något läckert: Kalles torrfoder! Mums!!! För att rädda maten fick vi ställa upp den på diskbänken vilket Kalle tyckte var helt okej.

C-höft igen...

Nu har vi fått beskedet: C-höft igen! Nu har vi försökt men det ändrade inget.

Hjärtat svider - Tiffany är så duktig! En hund med ett underbart temperament, bråkar aldrig med andra hundar, gillar alla - människor som djur, lydig, uppmärksam, busig, intelligent, lättlärd. Listan kan göras lång. En oerhört mentalt stabil hund med ett C på en höft som inte påverkar henne alls enligt veterinären. Det hängde på millimeterna... Dessutom ska Tiffany aldrig dra/bära/lyfta något tungt eller hoppa upp med föremål i mitt knä.

Men regler är till för att hållas till punkt och pricka, individens behov eller hundens övriga kapacitet spelar ingen roll. Hunden ska vara fysiskt fullt frisk för det arbete den ska utföra - självklart! Och mentalt mycket stabil... Också en självklarhet?!

Nu fortsätter jag och Tiffany vår träning i lydnad och rallylydnad. Vi fortsätter också utbildningen som servicehund - lilla Tiffan gillar jobbet - hyfsat betalt säger hon. Däremot kommer jag inte att orka ansöka om utbildning för ny hund på ett bra tag. Vilken tur att C-höften inte diskvalificerar Tiffan från lydnad, rallylydnad, livslust och buuuuus =O)!!!!!

Omröntgen

Nyss hemkommen från Västra Frölunda där vi röntgat om Tiffanys höfter. Lilla Tiffan är fortfarande lite trött i ögonen. Tyvärr har hon ingen perfekt vänsterhöft, vilket veterinären visade på plåten. Han ansåg i alla fall att det var mödan värt att skicka upp dagens plåt till SKK för bedömning. Jag skulle inte ha för stora förhoppningar men chansen finns att det blir en B-höft. Denna gången fick hon ingen "hästdos" sedering utan ca 25 % av vad som rekommenderas, ungefär som till en chihuahua. Vilken underbar personal där var! Tyvärr massor med trappsteg in, de erbjöd sig att hjälpa Sambon släpa upp mig - men jag ville inte riskera deras ryggar!!! Så medan jag blev serverad kaffe och kaka i bilen fick Sambo hjälpa till med röntgen. Och trots att det gick bättre misstänker jag att det åter igen blir samma svar. Vilket är så ledsamt eftersom Tiffany är så duktig på sitt jobb: hon spontanapporterar ALLT hon kan ta med sin lilla mun, hon drar av mig jackor och tröjor, hämtar föremål på kommando m m.

Vi har tagit alla chanser att få denna underbara hund att bli utbildad officiellt, nu kan vi inte göra mer. Jag trodde aldrig att jag skulle älska någon hund så här mycket efter Ronja, men Tiffen har jag fallit handlöst för.