Toabekymmer och lite annat

Idag har jag beställt och betalat 236:- riksdaler för en toanyckel plus en guide därtill! Så nu kan jag vara lugn - jag kan kissa i England på semestern :O) yeah. För dig som inte har rullstol är det aldrig ett problem, du kan i nödfall om du är kvinna, sätta dig på ett undangömt ställe i värsta fall. Det finns många handikapptoaletter i England, tyvärr är vissa låsta och kan bara öppnas med en särskild nyckel... Nu har vi hittat organisationen där den säljs, de säljer den dessutom även till icke-britter (tack gode gud för det). Det är ju tyvärr så, vet man att det tar timmar innan man får tag på en toa, ja då är man kissnödig efter fem minuter. Dessutom kan man inte dricka öl, vilket är ett måste på Englandsresorna tycker jag. Så nu ska vi med spänning invänta leveransen av denna engelska nyckel.

Hilka fortsätter charmera oss på sitt försiktiga sätt. Husse och Hilka har funnit varandra, de är som två förälskade tonåringar - NEJ JAG ÄR INTE SVARTSJUK ALLS!!! Men det är mig hon ligger närmast i sängen på natten, så det så. Vi presenterar världen (Halmstad) i små dagliga ransoner för Hilka så hon vänjer sig vid denna världsmetropol. Svansen åker lite upp och ner, men nu är den mer uppe än nere. Hon har också blivit introducerad i Lempes hårda skola: Man får jobba lite för maten! Hilka gillar all mat och för att röra lite på sig så alla kalorierna inte hamnar runt hennes midja, ska hon sitta först. Det går bättre och bättre. Hon är smart! Tiffany fick träna på apporteringen idag - svårt att sitt kvar när hon tagit apporten - det såg Hilka som stod bredvid. När Tiffen och jag var klara med träningen höll jag fram apporten i trä till Hilka bara för att se vad hon gjorde. HON TOG APPORTBOCKEN och höll den i munnen. Antingen har Mormor tjuvtränat med henne eller fattade hon galoppen: trägrej i munnen = matte piper förtjust = godis kommer... Eller var det rena turen och Hilka blev lika snopen som jag, för att inte tala om Tiffany.

Åh vad jag längtar till våren. Visserligen har buskarna gröna blad redan, påskliljor blommar och mycket annat är på gång. Ja det är bara att vänta. Tänk när man kan ligga på solsängen igen i trädgården, min favoritplats sommartid. Medan jag väntar och längtar ska jag ta tag i träningen av Tiffany igen. Både tävlingslydnaden och även servicehundsbiten. Trots att hon inte får bära servicehundstäcke ska hon få fortsätta hjälpa mig.