söndag 3 maj 2009

RONJA


Idag är det tre år sedan min älskade kompis gick bort.

Saknaden är lika stor som då - hjärtat gråter i sin stumma smärta.
Den viktigaste pusselbiten i mitt liv är borta - jag känner mig inte längre hel.
Du saknas vid min sida - och ensamheten är total.
Vi var ett team - vår vänskap stark.
Du finns fortfarande med mig - jag känner vindraget ibland av din viftande svans.
En dag ska vi åter gå tillsammans - jag längtar till den dagen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar