onsdag 24 februari 2010

Ännu ett beslut...

I går tog jag även beslutet att sluta som instruktör i förbundet där jag haft förmånen att hjälpa till med utbildning av assistanshundar. Tankarna har funnits i över ett år men från tanke till beslut är det ett stort steg.

Den största anledningen är att jag har svårt att förstå förbundets policy: hundar som inte alltid är OK mentalt godkänns medan hundar med en c-höft (HD) inte godkänns. Min Tiffany (bichon havanais), som arbetar som servicehund för mig utan att vara godkänd pga sin c-höft, kommer aldrig få besvär av sin höft enl veterinärer jag pratat med. Hon är en liten hund vilket innebär att hon får arbetsuppgifter som passar hennes storlek och styrka. Hon är som en terrier (terrierhavanais) - hon ger sig aldrig!!! Ska jackan av mig så ska den. Naturligtvis ska en förare vara uppmärksam så inte hunden arbetar med något den inte är lämpad för, vi är ju inte dumma och elaka mot våra hundar. Och intelligensen är det inte fel på heller!

Mentaliteten hos Tiffany då? Ja hon skulle aldrig drömma om att skrämma/bita vare sig andra människor eller djur inkl hundar. Hon har aldrig sökt bråk med någon hund. De kan vara för svarta, för stora eller för tetiga men då går hon undan och visar att hon inte vill vara med dem. Ibland kan de bli skällda på men det händer väldigt sällan.

Av lojalitet till förbundet och förarna vill jag inte ta upp vilken/vilka händelser jag syftar på. Det är inte rätt forum för det här.

Men kan inte en assistanshund få visa aggression/rädsla när den jobbar? Det finns många om men och hur, om jag ska hårddra det så tycker jag att enda gången är om den eller ägaren blir attackerad av annan hund eller människa. Sedan är det ju levande varelser våra hundar, och man kan inte förutse alla situationer de och förarna hamnar i.

Jag vet nu vad alla tänker - hon är sur bara för att hunden inte fick bli servicehund officiellt och jämför med de andra hundarna. Nej så är det inte alls! Jag har ansett länge att mentaliteten på assistanshundar måste vara OK! Det ska vara stora krav på våra hundar för de måste klara av så många olika arbetsuppgifter i väldigt skilda miljöer med otroligt många störningar. Ska inte assistanshundar vara friska till 100 %? Jo klart de ska vara friska. Skulle Tiffens höft på något sätt störa henne skulle hon inte jobba - självklart. Men att hunden har fria höfter och armbågar vid inprovningen innebär ju inte att den inte kan bli sjuk av annat. Och hur många assistanshundar har inte krämpor efter några år men jobbar ändå kvar, ibland med längre perioder av rehab. Hundarna blir ju inte yngre med åren...

Årligen ska veterinär intyga att hunden är frisk nog att fortsätta arbeta, men hur många veterinärer gör en ordentlig test? Och hur många av dem förstår hur arbetet sliter på hundens kropp... Jag har inte stött på många med kunskap om våra hundar och vad som är speciellt med dem.

Tiffany blir aldrig officiell servicehund, that´s it. Det gör ont i hjärtat, och kanske tar jag det för allvarligt. En sak är säker: jag kommer aldrig att ha en officiell servicehund mer, oavsett status på höfter och armbågar!

1 kommentar:

  1. jag tycker du gör rätt... man ska stå för det man håller på med och jag förstår för med den "blindheten" kan man inte göra det. Men jag hoppas att skulle jag eller mina barn någon gång behöva en hjälpande tass för att klara vardagen så kommer jag att be snällt eftersom jag vet att du har kunskap och diplom, täcke osv är inte det viktigaste hos oss i så fall.

    SvaraRadera